Skvaller om Andres Lokko?

Det är lätt att se varför vissa stör sig på Andres ( kanske särskilt här), i en tid när vänstern famlar efter en vision och tycks ha glömt sin historia och sina trossatser. Andres har aldrig sviktat eller tappat tron på sin socialism såsom den formades i hans hjärta under det åttiotal när Thatcher trampade ner arbetarna.

I en tid när man ska göra som Wille Crafford, ta pengarna och fila på heminredningen har Andres genomskådat det hela: Det finns inget modernt (eller ballt) i att vara moderat.

Andres värderingar ( som politiskt ligger ganska långt från mina egna) har alltid genomsyrat det han skrivit, pratat, festat om. Han har aldrig gjort sig sjlv dummare för pengar, alldrig sålt ut. Hur vanligt är det?

Så "keep on keepin on" Andres.

gjorde inte mannen betald smygreklam för levis? för att bara visa en spricka i fasaden.

Än värre: han DJ:ade för Blend (cigarettmärket) för en kanske 10 år sen. Det var med på något granska journalistiskt program på SVT minns jag.

Blend och Dexys Midnight Runners går väl bara ihop om det enbart var Come On Eileen som spelades?

Viftar man med pengar framför näsan på Lokko så duger nog t o m Da Buzz!

Ha, ha! Precis.
En äkta socialist tackar själv aldrig nej till att sälja sig för pengar, de tvekar däremot heller aldrig att kritisera andra när det gör precis detsamma.

Verkar ha en ny brutta (?):
Tror knappast AL är särskilt nöjd med sitt grin på denna bild f.ö...

I podcasten Luuk och Lokko pratar han en del om sin dotter. Antar att det diskuterats i tråden. I senaste podden läste de upp ett brev från en lyssnare som mer eller mindre befallde honom att flytta till Göteborg för att vara med sin dotter. Han svarade undfallande att "det kommer".

Sjukt dålig stil att träffa sin nyfödda dotter max en gång i månaden. Och att prata om att man är "pappa" (har han ens varit ensam med barnet?). Förstår mig inte på folk som klämmer ur sig barn utan att tänka mer på det och sen vägrar anpassa sitt liv det minsta till barnet. Det är väl för fan bara att flytta? Hans jobb går ut på att skriva, det kan man göra i Göteborg också.

Typiskt tecken på att han inte var redo och inte ville ha barnet; den naturliga reaktionen hos en förälder (även pappor) är att vilja vara med barnet så mycket tid som möjligt. Sverige är å ena sidan fyllt av ruttna pappor som smyger ut källarvägen för att leva kvar i sina omogna ungkarlsliv, å andra sidan lika fyllt av desperata pappor som förvägras eller starkt begränsas i umgänget med sina egna barn beroende på vårdnadstvister.

Något OT, men om 5 år vaknar väl Lokko en morgon och inser att han slarvat bort den bästa tiden i hans liv, dvs som nybliven pappa. Åsså får vi läsa krönikor om det, med "sorgliga" musikförslag som bilagda top 10-listor.

Vad sägs om att lägga ned skrivar-skiten och bli en riktig förälder? Det är vad vuxna människor respekterar.

- F.G

nu har det väl i tidigare podcasts ändå nämnts mellan raderna att lokko och modern till barnet inte riktigt är på samma våglängd. i det ökända print-screenade tweet:en längre bak i tråden så verkar det ju också vara så att det är kvinnan som är den som har minst intresse av de två att återuppta deras korta relation.

Precis. Han gör ett väldigt omoget och oreflekterat intryck i podcasten. När man lyssnar (vilket jag gör) är det lätt att glömma bort att Luuk och Lokko är i princip lika gamla. Luuk låter 20 år äldre på så många sätt.

Om Lokko fortfarande har en kanal att uttrycka sig igenom om 20 år så kommer vi då att få höra om hur han kastade bort sitt barns barndom och hur fin hon var senast han träffade henne. För fem år sedan.

Hade dessutom inbillat mig att Lokko skulle vara betydligt mer elitistisk än vad han gör intryck av att vara. Trots det blir Lokko mer och mer osympatisk ju mer man hör honom prata.

Jag får en känsla av att Lokko håller ganska hårt fast vid vissa av sin ungdoms principer för vad som är "coolt" och inte. Man anar mellan raderna i podcasten att han fortfarande har en uppsättning attityder som sitter fast - Typ att Göteborg = töntigt, Ha körkort=töntigt osv.

Att han är barnsligt stolt över att ha brittiska musikerbekanta , och att detta antagligen är viktigare för honom än hans barn är rätt uppenbart.

Jag har aldrig varit en av lokko-hatarna, har snarare haft en viss uppskattning för och intresse av mannen, speciellt under 90-talet. Men efter hans skilsmässognäll i SvD och efter den här podcastomgången tycker jag Lokko avmystifierats på nåt sätt. Han känns mer skröplig och patetisk, utan att det direkt fört något gott med sig.