Citat:
Om det kvarstår någon sexuell eller romantisk spänning, så kan man naturligtvis inte vara vänner.Jag har funderat på en sak och som novis och tämligen exkluderad från egna erfarenheter så frågar jag den bråkiga skara relationsexperter som Flashback har att erbjuda. Både mans- och kvinnohatare önskas! Rentav om någon sansad person är vilse så får de också gärna svara.
Att det finns människor som umgås med sina ex är inte någon nyhet. Jag har full förståelse för fenomenet och som många andra ser jag det som direkt önskvärt om det finns gemensamma barn. Jag är främst intresserad av det jag inte förstår så jag vill helst fokusera på situationer utan gemensamma barn då de känns suspekta.
Det är inte motivationen till umgänget som jag funderar kring utan hur det fungerar rent känslomässigt. Men all input är önskvärd!
Min modell för en relation är lite förenklad uppdelad i tre komponenter, vänskap, attraktion och kärlek. Förmodligen missar jag mängder med denna förenkling men, jag tänker iaf att det borde vara ett fundament att man både uppskattar partnerns vänskap, är kär och attraherad i personen om man ska ha en relation.
Att sedan efter ett uppbrott övergå till att vara bara vänner, vanliga vänner, det finner jag lite märkligt.
Jag förstår att det är olika men, hur ofta är kärleken och attraktionen helt borta? Hur fungerar det att umgås som vän med någon som man varit kär och attraherad av?
Om man skaffat en ny partner och fortsätter att umgås med sitt ex, har jag helt fel som tolkar det som att engagemanget för den nya är rätt svagt?
Jag tänker att vill man satsa på något nytt bör man inte leva kvar onödigt mycket i det gamla. Jag uppfattar det som veligt.
Min fördom är att antingen tvingar sig den ena eller båda personen att umgås med den andra för att slippa konflikt, eller så vill den ena eller båda ha en chans till... Har jag fel?
Umgås människor med sina ex på exakt samma sätt som andra vänner eller lever attraktionen kvar även om kärleken är borta?
Ni som hänger med era ex, lever någon sexuell spänning kvar (oavsett om man vill agera på det eller ej).
Säg att ni verkligen gillade exet rumpa, blir denna röv helt oattraktiv helt plötsligt bara för att relationen tagit slut?
Så, upplys mig, förklara, få mig att förstå. Eller skit i det, detta är Flashback och jag bryr mig inte om era känslor, bry er inte om mina.
Att det finns människor som umgås med sina ex är inte någon nyhet. Jag har full förståelse för fenomenet och som många andra ser jag det som direkt önskvärt om det finns gemensamma barn. Jag är främst intresserad av det jag inte förstår så jag vill helst fokusera på situationer utan gemensamma barn då de känns suspekta.
Det är inte motivationen till umgänget som jag funderar kring utan hur det fungerar rent känslomässigt. Men all input är önskvärd!
Min modell för en relation är lite förenklad uppdelad i tre komponenter, vänskap, attraktion och kärlek. Förmodligen missar jag mängder med denna förenkling men, jag tänker iaf att det borde vara ett fundament att man både uppskattar partnerns vänskap, är kär och attraherad i personen om man ska ha en relation.
Att sedan efter ett uppbrott övergå till att vara bara vänner, vanliga vänner, det finner jag lite märkligt.
Jag förstår att det är olika men, hur ofta är kärleken och attraktionen helt borta? Hur fungerar det att umgås som vän med någon som man varit kär och attraherad av?
Om man skaffat en ny partner och fortsätter att umgås med sitt ex, har jag helt fel som tolkar det som att engagemanget för den nya är rätt svagt?
Jag tänker att vill man satsa på något nytt bör man inte leva kvar onödigt mycket i det gamla. Jag uppfattar det som veligt.
Min fördom är att antingen tvingar sig den ena eller båda personen att umgås med den andra för att slippa konflikt, eller så vill den ena eller båda ha en chans till... Har jag fel?
Umgås människor med sina ex på exakt samma sätt som andra vänner eller lever attraktionen kvar även om kärleken är borta?
Ni som hänger med era ex, lever någon sexuell spänning kvar (oavsett om man vill agera på det eller ej).
Säg att ni verkligen gillade exet rumpa, blir denna röv helt oattraktiv helt plötsligt bara för att relationen tagit slut?
Så, upplys mig, förklara, få mig att förstå. Eller skit i det, detta är Flashback och jag bryr mig inte om era känslor, bry er inte om mina.
(Kan kan man väl, men det är inte ok mot en ny partner, och dessutom som bäddat för krångel och onödiga problem.)
En långvarig relation där all sexuell och romantisk spänning hinner brytas ned och ebba ut fullständigt, samtidigt som vänskapen består, skulle kunna fungera som en ren vänskapsrelation.
Det frågades efter hur man ser på t ex en snygg röv hos ett ex.
Om exet är en platonisk vän, enligt ovanstående, så ser man på henne som typ en syster. Då kan man registrera, rent objektivt, att personen har fin rumpa, tuttar etc. men något blockerar en ifrån att koppla det till sex/romantik.
Tvärt emot vad många kvinnor tror (min erfarenhet är många kvinnor är svartsjuka på killens ex), så utgör de hundratals helt främmande läckra tjejer som man ser varje dag, ett större ”hot” än gamla ex som man är färdig med.
Min erfarenhet är att man KAN vara platonisk vän med ett ex. Men inte om det kvarstår någon form av sexuell/romantisk spänning. Två scenarier som jag kan tänks mig:
1. Man har en väldigt ful/oattraktiv vän av motsatt kön (alternativt någon som man av annan anledning är blockerad från att tända på, som känns som en syster eller liknande), och sedan försöker forcera fram en relation t ex för att slippa uppleva ensamhet, fastän man egentligen inte tänder/klickar. Sedan ger man upp och erkänner att man inte tänder på varandra, och återgår till att vara platoniska vänner.
2. Exemplet jag tog upp tidigare, där man varit tillsammans med någon så länge att all sexuell/romantisk spänning har ebbat ut fullständigt. (Relationen har förmodligen heller aldrig innefattat någon form av stark naturlig (”magisk”) kemi.)
