Fasta trumfar klassisk kalorirestriktion

Många sitter fast i gamla kaloriräkningsidéer från 70-talet. Dessa dieter brukar gå ut på att man inte fastar utan fortsätter äta sina 3-5 måltider per dag men minskar portionerna.

Det man missar då är det Dr.Jason Fung kallar "2-compartment problem".

https://idmprogram.com/obesity-solvi...tment-problem/

När du småäter med kalorirestriktion likt en kanin, så stimulerar du insulin hela tiden. Så länge du gör det är mat din enda energikälla, inte dina kroppsreserver. Att småäta stimulerar även hungerkänslor mer än ren fasta.

Det förklarar också varför vissa personer som småäter känner sig extremt svaga medans många som fastar under längre perioder har hur mycket energi som helst och kan träna med 100% kapacitet.

Kan väl säga att jag får ett slags rus om jag antingen går längre sträckor eller tränar på tom mage.

Det är inte antingen fett eller kolhydrat som förbränns, båda processer pågår, mer eller mindre, tills dagen vi dör. Ligger man på kaloriunderskott så kommer man förlora fettmassa, oavsett hur många måltider du fördelar detta på. Dygnets totala kaloribalans är avgörande.

Kroppen premierar alltid kolhydrater först. När glykogendepåerna är slut går kroppen in i ketosis dvs fettförbränning. Äter man ren lchf, nutrional ketosis, vid längre fastor, starvation ketosis.

Man ska följa den dieten som man gillar. Håll det enkelt.

CICO = Calories In Calories Out


https://idmprogram.com/first-law-the...cs-irrelevant/

Det där är nonsens och helt fel tänkt:
- Om du förbränner mer än du äter kommer levern så småningom att ha ett underskott av glykogen, på samma sätt som om du alltid tankar för en hundring var 10:e mil: Till slut är tanken tom eftersom du antagligen förbrukar mer bensin än vad du fyller på, bara det att du inte märker det förrän efter ett tag.

- Vad gör kroppen om den märker att det börjar bli tunnt med glykogen i levern? Det finns två scenarier:
Du äter mindre än ca 1500 kalorier per dag: Kroppen kommer ana hungersnöd och gå i viloläge: Du blir trött och passiv.
Du äter mer än ca 1500 kalorier per dag: Kroppen kommer att fortsätta i vanlig takt men fylla på leverns glykogen genom att omvandla fett till genom en kompllicerad process som på engelska har namnet "gluconeogenesis" (Googla gärna). På det sättet kommer levern aldrig vara helt tom på glykogen förrän allt fett är förbrukat.

Så ungefär där går gränsen: Äter du 1500 kalorier oḿ dagen och är en soffpotatis så händer inget. Äter du normalt men förbrukar mer än du äter så går du ner i vikt. Men det tar förstås tid, och om du vill banta till festen den kommande helgen så kommer det inte att ge något märkbart resultat.
För att få en kontinuerlig och jämn viktminskning bör du regelbundet äta 400 kalorier mindre än du förbrukar (eller gärna mer). Vid ett underskott av 600 kalorier så börjar det bli jobbigt; kroppen befaller dig att äta mer. Vid ett underskott av 1000 kalorier så är det en prövning.

Det är klart att ren fasta också ger en viktminskning, men du kommer att vara trött och dåsig. Där kommer "Intermittent Fasting" in, dvs svält några dagar, sedan äta så att kroppen inte tror att det är hungersnöd.

Vilket sätt är lättast att gå ner i vikt på? Inget!
Men när läkare framkalar viktminskning under kontrollerade former så är huvudingrediensen mer motion, kombinerad med ett kaloriunderskott på 400-600 kalorier / dag. Det är vad vanliga människor klarar av under en längre tid. Ingen klarar av att fasta långa tider, men många kan ha en kalorisnål diet i många månader, och det kan behövas för viktminskningen är långsam: ca 2 kg / månad.

Vad gör en människa så sugen att deras självkontroll sviktar? Blodsockersvängningar!
Det spelar mindre roll vad du äter när du vill gå ner i vikt, men du får bara inte äta "snabba" kalorier som förorsakar blodsockersvängningar. Snabba kalorier är: Vitt bröd, ris, pasta, potatis, kakor o bullar, söta drycker (inkl möjlk o youghurt), godis och vissa frukter.

Så om du verkligen vill gå ner i vikt så är fasta ingen långsiktig lösning. En kalorisnål diet kombinterat med motion är tyvärr den enda framkomliga vägen för folk som har normal självkontroll. Svält klarar nästan ingen (och det är inte hälsosamt). En långsam viktnedgång klarar många, men för vissa verkar även det vara för svårt. Då finns tyvärr inga undermediciner utan dom kommer att förbli feta resten av livet, oavsett hur många dieter de provar.

Nej, du behöver inte vara i ketos för att förbränna fett...Tillbaka till skolbänken och sluta lyssna på personen du länkade.

Spännande. Jag har själv gjort flertalet 5-dagars fastor och orkat träna enormt mycket dag 4. Går tvärs emot vad du skriver men men.... antar att jag har några magiska krafter.

Intressant hur homo sapiens orkade med jakt efter några dagar utan mat rent historiskt också. Dom borde ju ha gått in i "hungersnöd och gå i viloläge".



https://idmprogram.com/fasting-myths-part-5/

Alltså det är ingen som helst konst att korttidsfasta minst 15+ timmar på ett dygn om man äter rätt så att blodsockret håller sig stabilt. Det är aldrig fråga om svält. Självklart är det viktigt vad, hur och när man äter när man sen äter under resten av dygnet.

Jag ställer mig bakom lärarbänken och du får lyssna som duktig elev:

Läs steg 3 och 4 noggrant.


https://idmprogram.com/fasting-physiology-part-ii/

Kul för dig; men 4 dagar är ca 1 kg viktminskning + att din kropp kommer att gå upp hälften av det när du börjar äta igen.
Återratpportera efter 40 dagars total fasta: Hur känns det att gå till gymet då? Då har du gått ner 10 kilo men är definitivt letargisk.

Lite läsning:
https://en.wikipedia.org/wiki/Starvation

PS! Jag har en mångårig utbildning i ämnet; ingen idé att komma med hörsägen och rykten du hört på gym-et. DS!