Min läsarröst känns "gay"

Nu vet jag inte hur det är med er men när jag läser så hör jag orden jag läser i huvudet och rösten jag hör låter "gay" på något sätt... den är ganska ljus, mjuk och expressiv... den låter typ som om jag läser en god natt saga för mitt lilla barn...

Vill jag så kan jag ändra på den till hur min röst vanligtvis låter men då måste jag anstränga mig extra under läsningen och så flyter det inte på som det ska!

Det här stör mig eftersom jag älskar att läsa och det här får mig att känna mig "små gay" på något sätt...

Är jag ensam om det här? är det kanske en normal grej som alla läsare delar? hör ens andra människor orden de läser i huvudet?

Detta var något nytt, att störa sig på tonen av ens egna tankar
Tror du tänker för mycket, och det spelar väl ingen roll hur man låter. Gay eller ej.

Bara att läsa vidare

Jag vill ju inte känna mig gay

Eftersom det tycks störa dig så kanske följande kan vara till hjälp för dig: https://www.youtube.com/watch?v=g-UaDPcXnyw

2: https://www.youtube.com/watch?v=DCUeo1WFAGA

3: https://www.artofmanliness.com/artic...sculine-voice/

Lycka till.

Ansträng dig lite för att förställa rösten. Pär Hulkoff är någon röstmässigt du kan ta efter för att försöka låta lite manligare.

Jag har en en mörk röst men den går i karusell ibland då jag har reflux

Ts, din sista fråga är viktigast. Och svaret är nej, åtminstone för mig. För det är inget jag känner igen alls, att höra det man läser som en inre röst och även kunna reagera/reflektera kring hur den låter...? Med lite otur är detta första symtomet på något allvarligt, typ schizofreni eller en prepsykos, eller så.

Jag kan inte tänka mig ett annat sätt det kan gå till på om man inte hör inre rösten... hur går det till för dig?

Jag skulle inte uttrycka det så som du gör. Jag sitter ju och läser just precis NU, vad du skriver. Och inte hör jag det jag läser så tydligt som någon "inre röst", att jag kan reflektera kring rösten på det viset dom du verkar göra.

Lät detta gay... för dig?

Nej, jag önskar bara jag kunde förstå hur det går till när man läser utan att höra någon inre röst

En förklaring är att det är mig det är fel på. Jag kanske saknar stora delar av en normal personlighet, vad vet jag?

Jag tänker annars att du sitter och, lite grann, övar inför att läsa saker för andra, kanske t ex. just ditt barn? Har du alltid hört samt upplevt din "inre berättarröst" på det vis som du beskriver?

Jag över inte på något och så antar jag att jag alltid har haft denna "inre berättarrösten" men jag tror att jag nyligen har börjat störa mig på den...