Citat:
Ursprungligen postat av
Luxus
Enligt TS fick de anfalla längs gränsen och längs kusten, nån började lägga upp hur mkt fartyg usa förfogade över och prata understöd från fartygsartilleri. Men bra att du kan läsa iallafall halva trådstarten.
Då kan vi fastställa att de alltså anfaller landvägen.
Så fort de påbörjar rörelse mot gränsen kommer det skjutas fantastiska mängder VÄLRIKTAT artilleri. Nattetid går specialförband in understödda av (relativt) moderna stridsfordon och flygunderstöd. Eftersom moderna styrkor kan se i mörkret med hjälp av exvis IR-kameror så kan de skjuta prick på ”maskerade” förläggningar där amerikanerna sover för att förbereda sig inför dagens anfall.
En attackhelikopter från 80talet räcker utmärkt för att med sin 30mm AKAN eller vad de nu har göra slarvsylta av kompanier. Det är lixom inte så kul att väckas i sitt tält när det flyger in kulspräng genom tältduken.
Eftersom iran kommer ha totalt luftherravälde blir processen kort.
Tror du mig inte?
Hur fan tror du att USA kunde spöa IRAK i början av 90talet? Jo genom att de hade ett stort teknikövertag. Tror du att skillnaden i teknik var större på 90talet mellan IRAK-USA än vad det är IRAN-1945USA? Jo tjena
USA skjuter inte välriktat artilleri, de skjuter bara en jävla massa artilleri och även om de är mindre träffsäkra så kommer de ändå att träffa helt enkelt genom mängden granater som avfyras.
Ubåtar kommer gå in först och även om de inte är lika bra som moderna ubåtar så är de tillräckligt bra för att med sin blotta numerär kunna blockera samtliga iranska hamnar. Först därefter går man in med jagare och kryssare och därefter slagskepp som lägger sig dels som artilleriplattformar utanför kusten och dels som en skyddade skärm mellan Iran och de egna hangarfartygen.
Den största fördelen som slagskeppen hade var inte sina kanoner, utan deras oerhörda förmåga att ta stryk. Sjömålsrobotar kommer ha svårt att sänka dem på grund av deras storlek, pansar och deras konstruktion med torpedskydd och vattensäkra skott.
Attackhelikoptrar är en extremt dålig idé då amerikanska markstyrkor har luftvärn som är gjort för att ta hand om långsamma propellerplan och är troligen bättre på att hantera fientliga helikoptrar än vad dagens markstyrkor är.
Och tyvärr för Iran så är inte F-5 särskilt bra i rollen som markunderstöd, trots påståenden i en annan tråd.
Visst, Iran har tillgång till IR och bildförstärkare och det är en stor fördel, men det innebär inte att amerikanarna är blinda och dumma. Deras förläggningar kommer ligga bakom deras frontlinjer som specialstyrkorna då först måste gå igenom, och med tanke på USAs numerära överlägsenhet kan det bli rätt svårt.
Visst en Sherman med en 75mm kanon är inte så bra mot T-72, men den är precis lika effektiv mot modernt infanteri idag som den var mot infanteri under andra världskriget.
Iranska stridsvagnar hanteras på samma sätt som tyskarna gjorde med de tunga ryska vagnarna, man använder grövre kanoner i form av LV-kanoner samt artilleri. En 155mm artillerigranat kommer orsaka rätt betydande skador även på en modern stridsvagn. Och naturligtvis ännu värre med 203mm och 240mm granater...
Vad gäller flyget så kommer Iran ha en stor fördel där, men numerären där är också extremt mycket till USAs fördel. I slutskedet av andra världskriget så attackerade USA Berlin med en massiv bombräd med 1437 tunga bombplan eskorterade av 948 jaktplan.
Iran skulle få problem eftersom F-5 helt enkelt inte kan bära tillräckligt med vapen för att kunna hantera så många flygplan. Och USA kommer naturligtvis att bomba flygbaser så alla bombflygplan som kommer igenom kommer innebära att den iranska förmågan att stoppa nästa våg kommer att försämras.
USA hade 700'000 man i Irak under Irak-kriget, jämfört med ca 650'000 man för Irak. Och totalt så hade koalitionen som USA ledde nästa en miljon man totalt. USAs teknologiska övertag var det som gjorde att kriget var så extremt ensidigt och att koalitionsstyrkorna tog så små förluster och ett annat skäl till samma överlägsenhet var förstås den extremt dåliga moralen hos de irakiska styrkorna som visste att de var helt chanslösa och ofta gav upp i mängder utan strid.
