Blir finanskriserna värre och värre med åren? (1930 vs. 2008 vs. nästa)

Blir börsbubblorna - och därmed även efterföljande krascher - värre och värre med åren rent historiskt?

Om man tänker tillbaka på depressionen 1930 och jämför denna händelse med finanskrisen 2008 - hur har utvecklingen sett ut för alla konjunkturnedgångar? Blir krascherna rent av värre (mätt som bubblorna innan kriserna, procentuell nedgång under kriserna, osv.)?

Själv kan jag hitta ett antal faktorer som talar för att finanskriser skulle bli värre och värre ju mer samhället utvecklas:

1. Världens skuldberg blir större och större med tiden. Kreditväsendet pumpar på börsbubblorna, vilket ger högre fallhöjd när börsvärderingarna spricker.

2. Världen är betydligt mer sammankopplad idag än tidigare. Ju mer samhället utvecklas, desto starkare beroendeförhållanden skapas mellan olika länder, olika branscher samt olika marknader. Dominoeffekten av en kris torde med detta öka.

3. Penningpolitikens möjligheter att dämpa en nedgång försvagas, då världens centralbanker följer efter varandra vid en räntesänkning (detta fenomen har nog aldrig varit så tydligt som idag, där nästan hela världen har extremt låga räntor). Valutaunioner (t.ex. för EUR) fråntar även länders enskilda penningpolitik, och därmed deras möjligheter till stimulanser.

4. Värdepappersmarknaderna utgörs i en allt högre grad av tradingrobotar, som pumpar upp börskurserna i bullmarknader samt säljer av allt i bearmarknader, vilket skapar värre toppar och dalar, och i värsta fall större bubblor och större krascher.

5. Nya tillväxtmarknader bygger i en allt högre grad på immateriella värden (t.ex. IT) och i värsta fall på rena förhoppningar, vilket lätt blåser upp en spekulationsvåg på börserna och förstärker bubblor. På den "gamla goda tiden" utgjordes företags balansräkningar av reella värden i form av maskinparker, byggnader osv., vilket med andra ord inte innebar rena rykten och tillhörande övervärderingar.

Vad tror ni?

Jag tror det blir värre för att investerare blankar och därmed trycker ned kursen genom att sälja aktier de bara lånat.

Man vill ibland ha bearmarket, för då kan man tjäna pengar på blankning i nedgången och göra klipp när nervösa långsiktiga investerare sålt av sina innehav pga att de röda siffrorna blev för jobbiga.

Och så koncentreras kapitalet hos dem som redan har mest, dvs storfinansen.

Är det inte ett värre problem med tradingrobotarna, som troligen skapar värre rörelser än blankarna?

2008 var ju inte i närheten av så illa som depressionen. Däremot gick ju ekonomin vidare på konstgjord andning istället för att krascha ordentligt och sen börja om, så nästa smäll kan bli kännbar.

Det finns naturligtvis blankande tradingrobotar.

Exakt, så robotarna köper i uppgångar (och pressar upp priserna) samt blankar i bearmarkets (vilket pressar ned priserna), därav min teori om att såväl börsbubblor som krascher blir värre.

Ok, tror du att nästa krasch blir värre än depressionen?

Svårt att sia om men det kan går riktigt illa för Sverige i alla fall. Vi har enorma skulder bland hushållen, vi har importerat en massa människor som inte är anpassade för att kunna jobba här, vi har Europas lägsta BNP/capita-tillväxt, osv. Riksbanken har hållit vår högkonjunktur vid liv med minusränta, vad tar man till nu när lågkonjunkturen kommer?

Nej robotarna kan inte skapa några stora rörelser. Det är en ren fantasi. Man kan inte driva kursen mer än marginellt från "fair value" och tjäna pengar på det för någon annan kommer och handlar tvärtom när kursen är "fel".

Om du ger mig 1 miljard så skall jag gärna handla upp kursen i ett medelstort bolag precis vart du vill utan att använda någon robot alls.

Problemet är att det inte går att tjäna pengar på detta. Man får köpa till kurser som ligger längre och längre över "fair value". Andra säljer glatt till en för hög kurs och skrattar hela vägen till banken.

När jag sedan handlat upp kursen till ett alldeles för högt värde sitter jag på ett stort lager aktier som jag skall försöka sälja med vinst men det går inte. Andra säljer hela tiden som tokiga på den höga kursen. När jag slutar köpa där så tokfaller kursen ner till "fair value". När jag börjar sälja av så sjunker kursen t o m under "fair value". Jag får alltså sälja aktierna för mindre än vad jag köpte dem för. Det blir värre än Ebberöds bank.

Robothandel går ut på att utnyttja små kursskillnader mellan olika handelsplatser, fronta ordrar för att tjäna några öre på många transaktioner, trixa med orderdjup när institutionella placerare gör storköp osv. För en småsparare är det helt egalt. Du får köpa dina fem Astraaktier till ett pris om är så nära "fair value" att det är ointressant för dig. Snarast får du justare kurs nu än när det tradades manuellt.

De som hittar på fantasier om robotarna som driver kurser hej vilt är de bittra traders som nu inte kan tjäna pengar längre utan blir blåsta i sin tur. Surt sa räven.

Läs gärna boken "Flash boys" om robothandel. En fascinerande verksamhet rent tekniskt där de drar egna fiberlinor mellan städer för att tjäna millisekunder.

Depressionen på 30 talet och 2008 har mycket gemensamt, deflationen som följde dessa är en gemensam nämnare.
Med kvantitativa lättnader och nollräntor kunde deflation i stort sätt undvikas efter 08-krisen. Deflationen kunde alltså användas 08 och framåt för att få igång ekonomin med billiga pengar.

Det är svårt att säga nu om nästa kris medför deflation eller inte, skulle den inte göra det och världen får en ihållande hög inflation, så har världen ett annat problem. Vi kan alltå inte stimulera igång ekonomin med billiga pengar då, detta är pudelns kärna.

Jag ser inte att de blir värre.

Den enes skuld den andres tillgång. Tillgångarna stiger lika mycket som skulder. Och tillväxt ökar nettotillgångarna.

Tillväxten gör att tillgångarna ökar och att unga människor hamnar i att belåna sig mer. Direkt eller indirekt. (Med indirekt menas t ex via ett fastighetsbolag som de hyr av).

Och högre BNP/Capita gör att hushållen behöver ha mer sparat för att klara pensionen. Och skulder är en sparform.

Vill du minska "skuldberget" får du förbjuda tillväxt. (Eller rösta på partier som omfördelar och har hög social expenditure. Då får du tillväxtstopp med tiden).

Du får en dämpande effekt. T ex en kris i Sverige skulle inte påverka Ericsson nämnvärt då de har produktion och försäljning i huvudsak utomlands. Deras anställda här skulle få lön som vanligt och spendera och dämpa en eskalerande arbetslöshet.

Penningpolitik används inte riktigt för att dämpa nedgångar. De används för att kyla av uppgångar.
Har inte folk noterat det efter finanskrisen?

Finans- och övrig politik skapar däremot hinder för tillväxt. Genom att ta bort regleringar och hinder kan man släppa på mer tillväxt.

Det har ebola svarat på.

Så när du tittar tillbaka på 1929+ så noterade du att de fina materiella tillgångarna gjorde att företagsvärdena inte sjönk speciellt mycket. Hur mycket var det dojan sjönk då?

Skillnaden idag mot tidigare är ju att det är så många olika aktörer som agerar på olika sätt. Vi har ju massor av olika länder, privata investerare, fondbolag, robothandel osv som alla har sina egna agendor och strategier. Tidigare var detta med upp och nedgång mycket mer orkestrerat från ett fåtal inflytelserika grupper även om detta givetvis delvis finns kvar idag.