Skulle du välja att sova bort livet om det gjordes så man mår bra?

Upplevelsemaskinen är ett tankeexperiment utformat av Robert Nozick i boken Anarki, Stat och Utopi. Experimentet lyder som följande:

Föreställ dig en maskin som kan ge dig de upplevelser du vill ha (eller upplevelser av det du vill ha). När du är inkopplad i maskinen befinner du dig flytande i en tank, med elektroder kopplade till din hjärna som stimulerar denna enligt något program. Medan du är inkopplad i maskinen vet du inte om att du är inkopplad i maskinen , utan du tror att allt som du upplever faktiskt händer.

För Nozick verkar det självklart att vi intuitivt säger nej till att bli inkopplade. Och så kanske det är? Eller? För efter att ha funderat en stund så är jag inte så säker på det. Själv lutar jag åt att koppla in mig och nu precis i stunden när jag skriver detta så kom jag på att de flesta av u-ländernas befolkning nog hade gjort detsamma. Vad säger ni här, skulle ni koppla in er?

Nu skall jag inte vara sån - men nog är detta en gammal tanke.

Dels från Science Fiction - t ex i filmen Matrix, men även i äldre berättelser.

Och vill man sträcka liknelsen lite - så är ju Buddhisterna inne på lite samma sak - Denna världen är en illusion, likt skuggorna som faller på en grottvägg - och vi sitter vänd mot denna väggen - i stället för att gå ur grotten ut i verkligheten. (Fritt tolkat av mig.)

Men, till frågan:

Strängt taget skulle det ju inte vara någon skillnad mot nu. När vår hjärna får impulser från vår kropp och via våra sinnesorgan - så sker ju detta genom elektriska ledningar (nerver, ja ok - biokemisk överföring av impulserna - men ändå) - så OM dessa elektroder och inkopplingar skulle vara så bra att vi inte märker någon skillnad - då är det ingen skillnad.

Om jag då skulle välja att göra detta? Nej. Även om min kropp har sina brister och inte alls är i topptrim - så är jag åtminstonde relativt självständig och oberoende av någon maskin som någon annan sköter.

Skulle jag var uppkopplad i en maskin - och denna havererar, så finns det ju ingen väg tillbaka. Min kropp kommer ju att vara så försvagad att jag knappt skulle fungera. Och alla relationer etc som man byggt upp i den virtuella världen - skulle ju också vara borta.

Och en sak kan man vara säker på - allt går sönder - oavsett hur bra man bygger det.

Ett av problemen, vilket man ju iofs kan åsidosätta är att han ställer frågan om vi faktiskt skulle koppla in oss i maskinen. Inte den mycket mer intressantare om vi borde göra det, och åsidose psykologiska hinder

Jag skulle inte koppla in mig. Det finns en värld full av intressanta problem jag måste lösa! och lik jag tydligen måste hitta, så att småungar slipper
Man behövs i världen.
Det finns däremot en och annan som jag gärna skulle förpassa till nämnda maskin. Så kunde de styra sina egna små världar där och inte längre ha makt över andras liv.

Kommer att tänka på filmen Total recall med med Arnold.Men är det inte så att det sker varje natt när vi drömmer?I drömmen upplever vi fantastiska saker men vi är inte medvetna om att vi drömmer förrän vi vaknar.

Upplevelsemaskinen = en dröm, när vi drömmer så går vi en djup sömn allt vi drömmer upplevs verklighet.
Upplevelsemaskinen = Drog. När vi tar droger kan vi få en upplevelse o fantasi tro vi kan flyga ut från ett fönster utan vi trillar.
Så det behöver ej vara så invecklad.

Det du beskriver är väl istället Plato (eller någon annan grekisk filosof) och inte buddhism. Buddhismen benämner saker som skuggor/illusioner etc bara för att det är så flyktigt.

det är nästan ordagrant så jag fick plato(n?) beskriven för mig i högstadiet

Men till det här med maskinen. När du är inpluggad så borde man inte veta att man är inpluggad vilket man gör med de flesta droger så det är inte riktigt samma sak. Jag tror personligen att skulle du leva hela ditt liv i en sådan maskin så skulle du vara mycket lyckligare. Om du däremot skulle råka vakna upp och direkt fatta allt tror ni man skulle bli sorgsen och sakna den värld man levde i och människorna man kände eller skulle man känna sig blåst?

Det är nog det som är det avgörande för skulle du leva hela ditt liv i verkligheten skulle du nog bara känna sorg och saknad om du slets bort utan att ha något att sägga om saken

om du fattar direkt att människorna inte fanns på riktigt utan var skapade av en dator för att tillfredställa dina drömmar dvs

Så upplevelsemaskinen är samma sak som droger? Så att en människa kan uppleva det som menas med "upplevelsemaskinen" genom droger, eller som vissa nämnt drömmar?
Och en tanke bara, är inte upplevelsemaskinen samma som LSD?

Glöm alla moraliska invändningar, samt att maskinen kan krångla, lyckan avta eller att upplevelserna inte känns lika meningsfulla. För tankeexperimentets skull så tänk bara på följande: är ett liv som levs genom maskinen lika mycket värt (för den som lever det) som ett identiskt liv i vår värld?

Finns det något mer än vår inre upplevelse som betyder något för oss, t.ex. att våra trosföreställningar är sanna? Har en person vars fru är otrogen (han tror att hon är trogen) samma livskvalitet som en person med identiskt liv förutom det att frun i det här fallet faktiskt är trogen?

Finns det något mer som betyder något än hur våra liv känns "inifrån"?

Behöver ett klokt, genomtänkt svar på en fråga (gärna av en optimist) för att mitt välmående ska bättras.

Om vi i framtiden fixar någon form av piller/maskin/drog etc, ni fattar, som stimulerar hjärnan för ett optimalt välmående genom hela livet. Detta vill säga att alla helt enkelt sover bort livet med välmåendet i topp, vilket betyder att ingenting betyder nånting utbildning/forskning/social relationer eller livet överhuvud taget. och detta utan bieffekter. Skulle vi använda detta?

mitt instabilla välmående grundas i att livet bara är impulser i hjärnan och allt alla gör spelar ingen roll.
vill inte googla för att jag söker personliga svar.

Underbara vänner, familj och mitt livs kärlek finns i mitt liv!
Känner dock inte för att dela med mig av mina filosofiska tankar.
Hjälp snälla!