Vad är ursprunget till allt?

Och beläggen för denna ad hoc-premiss är?

Eller så är hela universum som vi känner till det bara något i en glasburk i en helt annan värld, på en hylla i en unges rum som var dennes skolprojekt som denne fick underkänt på.

Inte jag som myntat den teorin men enligt mig den skönaste jag någonsin hört iaf. =)

Det kan ses som en semantisk fråga. Alltet har inget ursprung eftersom allt inkluderar det eventuella ursprunget av någon viss del eller aspekt av alltet. Så vi kan tala om ursprung när det gäller specifika saker i alltet men aldrig om själva alltet.

Japp, så är ÉN dom många SPEKULATIONER om "the primary cause".

Precis. Det är semantik.

Vad har dina pretentiösa floskler med trådämnet att göra? Varför flyr du sakfrågorna i varje tråd du besöker? Är det inte bättre att du skapar en tråd om argumentationsfel och fördjupar dig där, så kunde du både diskutera ditt favoritområde och hålla dig till ämnet på samma gång?

- Metaphysical Solipsism is a type of Idealism which maintains that the individual self of an individual is the whole of reality, and that the external world and other persons are representations of that self and have no independent existence.

- Epistemological Solipsism is a type of Idealism according to which only the directly accessible mental contents of an individual can be known. The existence of an external world is regarded as an unresolvable question or an unnecessary hypothesis, rather than actually false.

- Methodological Solipsism is the epistemological thesis that the individual self and its mental states are the sole possible or proper starting point for philosophical construction. Therefore, all other truths must be founded on indisputable facts about an individual's own consciousness, and someone's beliefs about, say, water have absolutely nothing to do with the substance water in the outside world, but are determined internally.

Var det nåt mer onödigt du tycker att jag borde göra?

Just det. Det var det här också. Det som vi redan pratat om. Belägga vadå? Att medvetandet är en premiss för medveten existens? Nyss var det väl det du kallade en plattityd.

Det har jag ingen aning om. Du får fråga Rupert Spira.

Ja men tänk om inget existerar fastän man tror att det gör det?

Precis, korrekt uppfattat!

Finns ingen början eller slut på den andliga världen, Vaikuntha, vilken är oföränderlig till sin struktur.

Anser du, att logikens principer är "pretentiösa floskler"?

Varför anser du det onödigt att du förkovrar dig i filosofi? Det är ju tydligen nödvändigt i ditt fall och i detta sammanhang.


Japp; jag efterlyser belägg för din premiss (och ditt därefter följande cirkelargumenterande).

För att föra sakdiskussionen framåt kan du bidra på annat sätt än att söka polemik i varje inlägg. Mänskligt språk är till sin natur oprecist och tvetydigt med kontextberoende innebörd. Om vi inte gör en välvillig tolkning av vad som sägs så talar vi över huvudet på varandra. Det handlar inte om att inte kunna hitta fel i andras påståenden, då det mesta går att missförstå. Det är först när man hittar fel i den tolkning som man tror att avsändaren avser, som saken behöver förtydligas. Jämför juridiken där man använder förarbeten för att förstå vad lagstiftaren egentligen menade, istället för att haka upp sig på absurda tolkningar av de skrivna paragraferna.

När du t.ex. hävdar att premisser skall bevisas så är det knappast en välvillig tolkning av vad jag menade med premisser. Du tar ordet ur sitt sammanhang (definitionen av filosofiska zombier) och drar iväg i metadiskussioner istället för att besvara sakfrågan. Varför skall premisserna i ett tankeexperiment (i det här fallet filosofiska zombier) bevisas? Är det inte tankeexperimentets giltighet som möjligen skall ifrågasättas, istället för att märka ord?