Vad är ursprunget till allt?

Vad är ursprunget till allt?

Så här tänker jag just nu kring detta:
Som jag ser det så finns det sådant som INTE går att skapa eller förstöra. Och om något finns trots att det INTE går att skapa detta något, då har detta något förstås alltid funnits. Och om något INTE går att förstöra, då kommer detta något förstås alltid att finnas. Sådant kallar jag OFÖRÄNDERLIGT (alternativt OSKAPBART/OFÖRSTÖRBART), och sådant är alltså evigt.

Sen anser jag att det finns sådant som GÅR att skapa och förstöra. Sådant kallar jag FÖRÄNDERLIGT (alternativt SKAPBART/FÖRSTÖRBART), och sådant är förstås INTE evigt.

Exempel på sådant som är FÖRÄNDERLIGT respektive OFÖRÄNDERLIGT följer nedan:



Det FÖRÄNDERLIGA

Tänk dig en dator som visar en boll på en skärm. Du kan programmera datorn så att bollen rör sig på skärmen i princip hur som helst. När du programmerar hur bollen ska röra sig, då är du INTE bunden till några begränsningar utöver datorns begränsningar. Programmeringen, alltså alla de regler man har inkluderat i programmeringen, kan ju ändras, och är därför exempel på sådant som är FÖRÄNDERLIGT.
På ett liknande sätt tänker jag att det är i vårat Universum (och på jorden), OM vi förutsätter att vårat Universum är simulerat. Här på jorden har vi ju gravitation, som får föremål att dras mot jorden och falla mot jorden, på ett visst sätt. Och alla de regler (programmeringen) som styr gravitationen, och som innebär att föremål/massa och energi/krafter finns i det simulerade universumet, de är också exempel på sådant som är FÖRÄNDERLIGT.



Det OFÖRÄNDERLIGA

Först och främst. Man kan kalla dessa sanningar nedan för "naturlagar", men jag har valt att kalla dem "sanningar", eftersom kravet är att de ska vara sanna. Men eftersom vi människor kan ha fel, så bör man säga (och tänka/känna) att man TROR att något är en sanning, eller att man TROR att något är sant. Och det gäller allt - man bör TRO istället för att VETA.

De MATEMATISKA SANNINGARNA:
Ett exempel på en matematisk sanning är Pytagoras sats (om vi förutsätter att den är "vattentätt" bevisad), som säger hur kvadraterna på en rätvinklig triangels sidor förhåller sig till varandra.
Om den rätvinkliga triangeln och kvadraterna existerar, tex på en datorskärm, då är de något FÖRÄNDERLIGT. Det går ju att radera dem och ändra dem.
Och den matematiska sanningen Pytagoras sats, den säger alltså hur dessa kvadrater kommer förhålla sig till varandra och till den rätvinkliga triangeln. Och det är OFÖRÄNDERLIGT.
Ett annat exempel på en matematisk sanning, det är hur föremål rör sig (tex hur de accelererar) pga gravitationens regler. Gravitation är som sagt något som är FÖRÄNDERLIGT, iallafall om det gäller gravitation i ett datorprogram. Men om du tex kastar en boll rakt fram, då kommer den bollen falla till marken på ett sätt som INTE går att förändra, utan att förändra reglerna (programmeringen) i datorprogrammet. Och det sätt som bollen faller till marken på, det är ett exempel på en matematisk sanning. Och det är OFÖRÄNDERLIGT.

De LOGISKA SANNINGARNA:
"Allt är vad det är". "En sak kan INTE vara något, samtidigt som den saken INTE är detta något".
När vi människor tänker logiskt, då tänker vi INTE motsägelsefullt. Och när vi tänker ologiskt, då TÄNKER vi motsägelsefullt.
De logiska sanningarna är OFÖRÄNDERLIGA.
Alla påståenden som INTE är motsägelsefulla, de är logiska sanningar, eller helt enkelt SANNINGAR. Och det finns oändligt med sanningar. Ett exempel är följande sanning:

"Om alla vita föremål är gjorda av ost, då är månen gjord av ost."

Ovanstående sanning innebär INTE att det är en sanning att alla vita föremål är gjorda av ost, och den innebär INTE heller att det är en sanning att månen är gjord av ost. Den innebär bara att OM alla vita föremål är gjorda av ost, DÅ är månen gjord av ost.



URSPRUNGET TILL ALLT

Det OFÖRÄNDERLIGA, är alltså de matematiska och logiska sanningarna. Och trots att de finns, så går det INTE att se eller ta på dem. De bara finns helt enkelt.
De är INTE ursprunget till något. Om du ritar en rätvinklig triangel, och ritar en kvadrat på hypotenusan, och en kvadrat på vardera katen. Då har du en ritad figur som DU är ursprunget till. Det är alltså INTE Pytagoras sats, eller några andra matematiska eller logiska sanningar, som är ursprunget till den figuren.
Däremot, om du tex vill att kvadraterna på den rätvinkliga triangeln ska förhålla sig på ett visst sätt till varandra, då kan du använda Pytagoras sats för att räkna ut hur du ska rita den rätvinkliga triangeln, så att det blir så som du vill ha det. Men det är fortfarande DU och INTE Pytagoras sats (eller några andra matematiska eller logiska sanningar), som är ursprunget till både den rätvinkliga triangeln och kvadraterna på hypotenusan och på de två katen.

Och på ett liknande sätt tänker jag att det fungerar, om du ska simulera ett universum. Du kan då använda matematiska och logiska sanningar, för att räkna ut vilka FÖRÄNDERLIGA regler (programmering) som måste gälla i det simulerade universumet, för att det ska bli så som du vill att det ska bli i det simulerade universumet. Men det är DU, datorprogrammet och dess regler (programmeringen), och INTE de matematiska eller logiska sanningarna, som är ursprunget till det simulerade universumet.

Men om DU, datorprogrammet och dess regler (programmeringen), är ursprunget till det simulerade universumet (eller till vilket datorprogram som helst). Och om de matematiska och logiska sanningarna INTE är ursprunget till något. Vad är då ursprunget till DIG och datorn?
Här kommer vi in på URSPRUNGET TILL ALLT.

URSPRUNGET TILL ALLT, det tänker jag borde vara något OFÖRÄNDERLIGT, men som sagt inte någon matematisk eller logisk sanning.
Jag ser två alternativ, det ÖVERNATURLIGA ALTERNATIVET och det VETENSKAPLIGA ALTERNATIVET:

Antingen är en övernaturlig intelligent varelse URSPRUNGET TILL ALLT, och har då eventuellt på något sätt fantiserat ihop vårat Universum och dess FÖRÄNDERLIGA regler, ungefär som ett datorsimulerat universum.
Eller så är det ungefär som vetenskapen säger, och då är typ de fyra krafterna etc. och hur allt det fungerar, lika med det OFÖRÄNDERLIGA som är URSPRUNGET TILL ALLT.
Men man kan också tänka sig någon slags blandning av det övernaturliga och det vetenskapliga alternativet.


Vad tror ni?

Jag tror att allt är ett resultat av samma konstanter. Och att alla möjliga konstanter är lika sanna, även de som omöjliggör liv

Men varför i hela fridens namn skulle man vilja blanda in en "varelse" i ekvationen? Vad löser det? Vill man inte förklara "varelsens" ursprung då också?

Johannes 1:1: I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.

Och det innebär? Definiera gärna "ordet" och "gud", samt hur du dragit den slutsatsen.

Ge gärna ett exempel på en konstant, och förklara gärna hur en konstant kan ge något resultat annat än i teorin.

Det blir trevligare med övernaturlighet, själar och sådant, eftersom det ökar möjligheten till liv efter döden. Varelsen är då som sagt OFÖRÄNDERLIG, alltså har alltid funnits och kommer alltid funnits, dvs den är evig.

Allt härstammar från den allsmäktige. Vem/vad det nu är lär vi aldrig få reda på, kan vara en gud som startade big bang och kan också vara andra varelser som driver en simulation som vi lever i. En sak är säker, någon sorts gud finns.

De fyra fundamentala naturkrafterna (t.ex. gravitation), ljusets hastighet, elektronens massa m.m

Hmm. Vill du att jag ska förklara hur ett annat universum hade fungerat under andra konstanter, men jag får inte göra det i teorin? Det kan bli lite svårt.

Men du är med på att t.ex. gravitation finns och att det hade varit svårt för en planet att bildas utan gravitation?

Men tänk om universums lagar inte är beroende av dina känslor? Då ökar det inte möjligheten till liv efter döden.

Det låter som att du bara gett upp. Och kryddar till slutet lite för att det ändå ska kännas givande "Äh, det var någonting, säkert något som jag gillar, slut där. Palla att tänka mer".

Tänk om alla människor tänkt så.
Forskarna: "Alltså det är typ något som gör det. Någonting annat, typ enhörning, orka bry".
Polisen: "Asså, han är död. Va? Gräva mer? Nä, vaddå, alltså vi är klara nu, han dog liksom. Det var säkert en drake."

Varför kallar du det förresten för en varelse? Vilka egenskaper har det som gör att du kallar det för det?

låter lite som leibnitz's kontingensargument..

Varför är det säkert? Jag tycker att det om att allt har uppstått av en slump låter verkar mer logiskt än något allsmäktigt väsen. Mycket mer logiskt.

Du får förstås förklara det i teorin, men hur får du det alternativa universumet att fungera i verkligheten?
Som jag har förstått det så kan man i en dator simulera ett enkelt "universum" som fungerar under vissa konstanter. När du stänger av datorn så finns programmet på hårddisken, och även om det INTE finns på någon hårddisk, så är det bevisat att datoruniversumet fungerar i praktiken, och alltså att det är matematiskt/logiskt möjligt. Men existerar datoruniversumet pga att det är matematiskt/logiskt möjligt, eller krävs det att det är igång i en dator för att det ska existera?
Om svaret är att det krävs att det är igång i en dator för att det ska existera, då är det väl troligen så att även vårat universum existerar pga att det hålls igång av en slags dator? Alternativt att de fyra fundamentala naturkrafterna etc., existerar som någon slags "energi", som då antagligen är OFÖRÄNDERLIG (enligt min definition ovan).


Intelligens, tankeförmåga.

Det finns två alternativ till. Antingen som i Aquinas gudsbevis som postulerar att även om jorden tillkommit genom en lång kedja händelser bakåt i tiden måste det ha börjat någonstans. Det måste enligt honom vara något som skapat sig själv eller alltid funnits. Han kallar detta "något" Gud.

Ett annat alternativ är ett cykliskt förlopp där detta universum finns för att ett tidigare gått under.

Fast någon skulle hävda det inte löser problemet eftersom någon ändå måste startat förloppet.

Ytterligare ett alternativ är att innan big bang så gällde kanske inga fysikaliska lagar och kanske inte matematik och logik heller. Detta är förstås helt obegripligt så inte så lönt att spekulera om. Forskare gör inte detta heller utan väljer studera det som hände efter big bang och framåt.

Befinner vi oss på området av spekulativ semantik*, kan vilken "primart cause" iofs postuleras.

* D.v.s. bortom eventhorizon (eller det observerbara kosmos).