Citat:
Nja. Även om det kan ligga lite sanning i det här i vissa extrema fall, så har ju faktiskt de sydländska kristna helgonens namn anpassats efter vårt nordliga tungomål genom åren och förenklats. Apostlarna Matteus' och Johannes' namn har här blivit till respektive Mats och Johan/Jonas/Jöns/Jon. Dessa namn är visserligen enklare än trådens exempel, och används även flitigt idag i (väsentligen) oförändrad form. Ett bättre exempel kan därför Gregorius bjuda på, som väl ingen mor vill ropa ut på gården när det bjuds på kakor. Detta namn har här i norr, i landsändar där det använts, förenklats till Grels, som är ganska vanligt – relativt sett – på östsvenskt område.Kanske för att Obadiah/Jebediah klingar bättre på engelska? Har för mig att Jebediah var ett ganska vanligt namn i Storbritannien också på tex 1800-talet. Jebediah skulle inte fungera i svenskan, hur ska en mor kunna rop till sin son "Kom Jebediah så får du ett glas blandsaft!". Även om någon döptes till Jebediah så skulle han ändå kallas för Jeppe livet ut, så man kan lika gärna döpa honom till Jeppe.
Sen spelar det ju också in att USA ännu är mer religiöst och judaiferat. Tex så skär amerikanerna småpojkars penisar precis som judarna.
Sen spelar det ju också in att USA ännu är mer religiöst och judaiferat. Tex så skär amerikanerna småpojkars penisar precis som judarna.
Men visst ligger de judiska namnens ljudbild längre från vår nordiska och erbjuder ofta större problem.
Sedan ska man nog inte förklara att namn som Jedediah och Zebulon med direkt judiskt inflytande från i samhället närvarande judar i USA, utan det räcker med att kristendomen även har gamla testamentet – dvs. Torah – som helig bok.
De tidiga judarna som flyttade in var också till största delen välanpassade européer och mer sällan så ortodoxa att de hade den här typen av utmärkande namn. P g a förföljelserna hade de också goda skäl att inte sticka ut alltför mycket och markera sin judiskhet.