Avskaffa monarkin!

Puuuuh!
Ett tag var jag litet orolig att Ligan kommit på något, så här på det nya året. Kanske en genomtänkt tanke om hur den svenske statschefen skulle "se ut" i det republikanska Sverige. Men jag var orolig i onödan. 2012 blir tydligen också ett år där republikanerna ånyo skall demonstrera sina okunskaper, hemfalla åt förtal, nedsättande omdömen ringakande av de uppgifter som monarken utför. Så Sverige har tur - brännvinsadvokaten Althin blir inte president i år heller.

Men jag kan konstatera att jag skulle utan vidare ha kunnat snickra ihop i alla fall en stomme till en republikansk författning. Det är frapperande att republikanerna inte ens duger till att göra detta. Men om man bara besitter förmågan att hosta upp fula ord, så är det väl svårt att systematisera några mer genomtänkta politiska tankar. Men debatten om statsskicket blir rätt mycket så här:

Monarkisterna:
- Förklarar sakläget
- Visar på fördelar med dagens system
- Framhåller tomheten i republikanernas "argument"
- Gör internationella jämförelser och visar på olika lönsningar

Republikanerna:
- Visar på egen okunskap
- Brölar fula ord
- Ljuger
- Förfalskar
- Hittar på mediedrev på tvivelaktigt underlag
- Saknar egna genomtänkta idéer om vad man vill ersätta monarkin med

Inte konstigt att debatten blir både litet konstig och en promenadseger för monarkisterna.

Strix m/94 kan du inte ge oss en redogörelse över diverse funktioner. Du verkar ju ha en unik insyn i spektaklet. Vad har tex åldfru för funktion? Vad är dessa arbetares arbetsproduktivitet? Vad ger vi skattebetalare i lön till knugens tjänare?

Du röstar.. ..på KD. Du vurmar för en Fransk släkt som tog över det monarkiska spektaklet. Knugen hämtade hem sin fru från Tyskland. Men i diverse trådar visar du ditt förakt för människor som kommer till Sverige av olika skäl!
Det gäller sålunda inte Socialbidragstagarna NR1?

Men inte är väl Ni i Republikanska Ligan så handikappade att Ni inte kan goggla själva?
http://lmgtfy.com/?q=%C3%A5ldfru

Förakt för människor som kommer till Sverige av olika skäl? Dunheter! Jag uttrycker stundom förakt för människor som nästlar sig in till Sverige av fel skäl. Det borde alla rättvända svenskar känna avsky inför.

Men om Du nu tycker att monarkin är ett sådant spektakel (ord vars innebörd i original inte är fullt så negativt som Du tror) så borde Du väl kunna presentera en egen idé om en statschefsfunktion som är mindre av "spektakel". Försök göra det till et nyårslöfte att bli mer konstruktiv, och mindre av skrikhals, så kanske vi får se ett förslag.

Några "förebilder":
- Den tyske förbundspresidenten?
- Den finländska presidenten?
- Den franske presidenten?
- Den amerikanske presidenten?
- Den ryske presidenten?

För att vara en person, som förespråkar demokrati av Schweizisk modell, och som borde vara införstådd i allt från Montesquieu, Voltaire och Rousseau, är du förväxlande lik en socialdarwinistisk fundamentalistisk protestant.

Det där med wienerbrödet har du upprepat så många gånger nu att det är uttjatat. Det är bättre du räknar på hur många familjer som det kungliga apanaget skulle kunna göra livet drägligare för.

Det som du kallar för avundsjuka eller avundsamheten har en nära släkting som kallas girighet. Det är de giriga som kallar andra för avundsjuka, för att kunna legitimera sin rovdrift.

Varför ska man acceptera "evolutionen" då människan har ett sunt förnuft med "fri" vilja och därmed kan förändra sina kulturella livsvillkor genom demokratiska spelregler som ger lika möjligheter för alla?

Du är uppenbarligen ingen främling för nyspråk!

Återigen nyspråk.

En människa, en vilja, en röst. Direkt demokrati, det kan inte skrivas mer demokratiskt.

1. Det betyder att ditt enda skäl egentligen är viljan att bevara en rådande ordning utan att ange något egentligt skäl.

2. Du har ingen vidare förståelse av samhällsekonomi märker jag. Sedan några decennier tillbaka är samhället beroende av arbetslöshet, för att hålla inflationen i schack. (Inflationen beror av människors vilja att ha mer än andra.). Med en viss mängd arbetslösa trycks inflationen tillbaka. Såtillvida är det de etablerade arbetstagarna som ska vara tacksamma över att någon (de arbetslösa) ger deras pengar ett reellt värde.

Om arbetstagare inte vore så giriga med att hålla fast vid sina positioner så skulle medborgarna och även statschefen kunna dela på samtlig sysselsättning, t.ex. genom kortare arbetsdagar och rotationsprincipen.

En demokratiserad ekonomi skulle öka meningsfullheten och dynamiken för alla samhällsmedborgare.

Runt kungahusets vara eller icke vara:
En sammanfattning som osökt ger anledning till funderingar runt de mekanismer/faktorer som främst ligger bakom det slutliga ståndpunktstagandet i frågan om kungahusets existens (eftersom tråden fokuserar på kungahuset inte statsskicket som sådant - trots kopplingen). Naturligtvis vill flertalet antirojalister hävda grunden för sin inställning ligga i principiella ståndpunkter - konstigt vore det annars. Även om republikaner finns, som öppet, ärligt huvudsakligen hävdar sig öppet finna fördelar i republiken jämfört med monarkin, visar alltför många inlägg/röster från den antirojalistiska sidan att andra faktorer väger betydligt mer.

Om man skulle ta fasta på din karaktärisering av republikanen (okunskap, fula ord, lögnaktighet etc.) - om dessa egenskaper/brister vore mer typiska för republikanen än för rojalisten - kan man spekulera i vilka kretsar som därigenom främst kännetecknas. Om man koncentrerar sig på den första av parametrarna - kunskapsfrågan - bör rimligtvis rojalisten känslomässigt vara den med störst ambition att sätta sig in i monarkins betydelse och fördelar. Rojalisten bör också ha lätt att se - i varje fall i modern tid - om övergång till republik, i något avseende, verkligen inneburit nationella fördelar. Om sådana inte kan påvisas, bör valet vara lätt - behålla kungahuset eller övergå till ytterligare ett republikanskt experiment. Ett råd till alla republikaner - läs på om republiker/monarkier i modern tid - fördelar/nackdelar? Om nackdelarna med republik överväger - skulle ni ändå av principiella skäl välja formen republik?

Som jag ser det, drivs den republikanska gruppens tillskyndare i själva verket inte så mycket av tankar runt "fördelarna" med republik, utan mer av den "orättvisa" som de anser ligga i att födas till kungamakten. Hänsyn tas då sällan till sådant som att födas till ansvar, trohet till nationen, representation, upprätthållande av traditioner, och historisk kontinuitet och stabilitet - dessutom att från födseln utbildas för sitt ämbete.

Kan det finnas något samband mellan okunnigheten runt kungahuset och den omständigheten att majoriteten republikaner står att söka bland väljarna på vänsterkanten? I så fall varför?

Det där var en, enligt mitt tycke, tämligen tafflig översättning från engelskan. På god svenska borde det ha blivit "Du är uppenbarligen inte främmande för nyspråk", eller "Nyspråk är uppenbarligen inte främmande för Dig".

Men apropå språk, skulle Du kunna tänka Dig att närmare förklara vad i mitt av Dig citerade stycke, som utgör nyspråk?

Det tror jag, även om läget är mer komplicerat är så. Det tycks mig som att republikanerna sönderfaller i två huvudgrupper, sålunda:

1) Socialistisk vänster: avundsamhet och en allmän inställning att "en ann´ är så god som en ann´. Det brukar vara samma grupp som är emot inkomst- och statusskillnader, men som bejakar att idrottspersoner har miljoninkomster eller att lottovinnare blir miljonärer.
Det är alltså en inte helt rationellt resonerande grupp. (Kanske tillhör FnurrHa denna grupp.)

2) Liberal vänster: här kan också finnas avundsamhet, men mest brukar resonemanget föras kring någon likhetsprincip som för dem fram till att formella statusskillnader är av ondo, medan stora ekonomiska skillnader är bra. Vanligen är de utopister, med mycket liten tolerans för avvikelser från utopin. Litet av sektkänsla kan upplevas i deras resonemang. (Kanske tillhör GoodwinStrawman denna grupp.)

Det som härvid förenar dessa båda grupper är bl a att de är materialister, med avsaknad av förståelse för icke-manifesta värden såsom idéers betydelse, nationers inre liv, samlande symboler och procedurer osv. De är också oförstående för att långsiktiga, oavsiktliga men negativa effekter kan få av förändringar som förefaller "rationella" vid en given tidpunkt, och de har ofta en bristfällig förståelse för den påverkan som tiden i sig själv ger på ett samhälle.

I praktiken förenas de också märkligt nog i sin gemensamma oförmåga att presentera ett konkret alternativ till monarkin. Hur svårt kan det vara?