Tjo, för exakt 4 veckor sedan knaprade jag i mig 3 st E-tabletter under loppet av 12h. Jag har tagit E innan men aldrig mer än 1 per kväll. Väl medveten om bieffekter så kännde jag ett lugn över mitt beslut. Aldrig varit värre än att jag varit lite låg en eller två dagar efteråt.
Men här sitter jag nu, 4 veckor senare med kvarstående effekter i huvudet. Det är inte tal om någon typ av depp, eller feberliknande symptom. Jag mår bra, jag är glad, lever mitt liv som vanligt, jobbar, pluggar, äter, sover, motionerar osv osv. Men jag har en märklig ofokus, likt en lättare upplevelse av tunnelseende. Inte permanent utan som en tillfällig yrsel som kommer och går. Från ca 3-4 gånger om dagen. Väl i tunneln så har jag som sagt svårt att fokusera, framförallt när det kommer till att föra konversationer. Dessa infall varar ungefär i 1-2 timmar innan jag sakta går nedåt mot ett mer "normalt" tillstånd. Jag jobbar i bar, men har inga svårigheter att under stressade situationer utföra mitt jobb som vanligt. Jag går på föreläsningar och har inga större problem med att lyssna och ta anteckningar. Men just att samtala är en svårighet. jag finner inget att säga helt enkelt.
Detta har varken blivit bättre eller sämre under dessa 4 veckor. Jag har gått till doktorn varpå vi tillsammans kom fram till att det förmodligen inte rör sig om någon typ av psykos då det är näst intill fysiskt och de faktum att jag har en mental balans och lever mitt liv som vanligt. Läkaren utförde en lättare neuvrologisk undersökning och mätte blodtryck. Allt var på sin plats. Hon ska ringa på måndag för en uppdatering. Tänk dig ett blodtrycksfall utan obalans och du är i mitt tillstånd. Jag förstår att det låter som en social nojja jag byggt upp och visst, placebo är ju en grej, men jag vill ändå påstå att detta är något utanför psykotiska problem. Jag går nu och ifrågasätter mitt vardagliga mående och undrar om det alltid varit så här, hör själv hur det låter och inser att det skulle vara helt absurt om jag inte märkt detta innan. Just för att jag kan peka på exakt datum då jag började känna som jag gör, vilket var dagen efter E-trippen. Som ni förstår är detta mycket energikrävande.
Då jag är slut på ideer och nojjan för en permanent hjärnpåverkan gör sig allt mer närvarande sätter jag mig nu här på FB för att se om någon annan upplevt något liknande. Och i så fall vad gjorde ni?
Jag ska pusha läkaren till att göra allt i sin väg om så röntgen krävs. Fan man kan ju fått en mindre blodpropp, eller vad som helst. Och ja, jag sa att jag ätit 3 piller.
Svar om hur dumdristig handlingen var undanbedes, tro mig, jag har nu en stark avsmak för droger i allmänhet.
Men här sitter jag nu, 4 veckor senare med kvarstående effekter i huvudet. Det är inte tal om någon typ av depp, eller feberliknande symptom. Jag mår bra, jag är glad, lever mitt liv som vanligt, jobbar, pluggar, äter, sover, motionerar osv osv. Men jag har en märklig ofokus, likt en lättare upplevelse av tunnelseende. Inte permanent utan som en tillfällig yrsel som kommer och går. Från ca 3-4 gånger om dagen. Väl i tunneln så har jag som sagt svårt att fokusera, framförallt när det kommer till att föra konversationer. Dessa infall varar ungefär i 1-2 timmar innan jag sakta går nedåt mot ett mer "normalt" tillstånd. Jag jobbar i bar, men har inga svårigheter att under stressade situationer utföra mitt jobb som vanligt. Jag går på föreläsningar och har inga större problem med att lyssna och ta anteckningar. Men just att samtala är en svårighet. jag finner inget att säga helt enkelt.
Detta har varken blivit bättre eller sämre under dessa 4 veckor. Jag har gått till doktorn varpå vi tillsammans kom fram till att det förmodligen inte rör sig om någon typ av psykos då det är näst intill fysiskt och de faktum att jag har en mental balans och lever mitt liv som vanligt. Läkaren utförde en lättare neuvrologisk undersökning och mätte blodtryck. Allt var på sin plats. Hon ska ringa på måndag för en uppdatering. Tänk dig ett blodtrycksfall utan obalans och du är i mitt tillstånd. Jag förstår att det låter som en social nojja jag byggt upp och visst, placebo är ju en grej, men jag vill ändå påstå att detta är något utanför psykotiska problem. Jag går nu och ifrågasätter mitt vardagliga mående och undrar om det alltid varit så här, hör själv hur det låter och inser att det skulle vara helt absurt om jag inte märkt detta innan. Just för att jag kan peka på exakt datum då jag började känna som jag gör, vilket var dagen efter E-trippen. Som ni förstår är detta mycket energikrävande.
Då jag är slut på ideer och nojjan för en permanent hjärnpåverkan gör sig allt mer närvarande sätter jag mig nu här på FB för att se om någon annan upplevt något liknande. Och i så fall vad gjorde ni?
Jag ska pusha läkaren till att göra allt i sin väg om så röntgen krävs. Fan man kan ju fått en mindre blodpropp, eller vad som helst. Och ja, jag sa att jag ätit 3 piller.
Svar om hur dumdristig handlingen var undanbedes, tro mig, jag har nu en stark avsmak för droger i allmänhet.