Diskussioner om The Sopranos

Vem säger att han blev "popped" Alla har sin olika syn på det hela, precis som det är tänkt

Vad är din syn på slutet då?

Var ett tag sen jag såg slutet. Han kan lika gärna varit på vakt med en puffra i knät om det nu var en hitman som kom in :=) haha. Tror inte han dog iallafall. Vild fantasi, men det får mig att må bättre

Möjligt att en del uppfattar det som att slutet går att tolka på flera sätt. Så var det dock inte avsett, David Chase har tillfrågats massvis med gånger om det och säger samma sak varje gång.

Och det på grund av att en stor del, eller rättare sagt majoriteten av tittarna, inte klarar av ett sådant slut. Det är för mycket mystik för många. Kan inte annat än att citera Pussy och A.J.

He disappears, he never comes home. They know, but they don't know. They hope maybe he'll turn up - if...
You're gonna stroke out if you can't find a way to control yourself about this.

Om andra avsnittet, första säsongen - "46 Long".

Jag tycker det avsnittet likt det första ger en klar bild över en del relationer. Speciellt den mellan Tony och Junior, samt den mellan Tony och Christopher. I och med att Christopher och Brendan tycker att det är en bra idé att kapa Juniors transporter så skapar det problem mellan Tony och Junior då junior tycker att Tony bör ha bättre uppsikt över sitt crew. Tonys roll som Christophers beskyddare börjar även i det tidiga skedet märkas av då han uttryckligen inte tycker om att han umgås med Brendan.

Det är även i det avsnittet man får möta the acting boss för första gången - Jackie Aprile, Sr. - en karaktär som inte medverkade överdrivet mycket men som ändå gav ett gott intryck. Han verkade vara, likt Johnny Sack var till en början, pragmatiskt. Inte minst då han, Tony och Junior har en sit down och kommer fram till att Christopher och Brendan får betala Junior - samt en liten avgift till Tony, en avgift som såklart bara Tony är medveten om.

Medan Christopher och Brendan är på klubben så visar ändå Christopher upp någon slags ruelse då han ger sin syn på varför organisationerna är som de är idag och senare i avsnittet att han och Brendan är en del av problemet. Det är de momenten man önskar att Tony kunde fått bevittna, då Christopher inte framstår som en omogen och naiv tonåring.

Under tiden får Paulie och Pussy i uppgift att leta rätt på en stulen bil som tillhör en lärare till A.J. Man får under de scenerna en känsla av att Paulie och Pussy har jobbat en del ihop. En ganska tydlig introduktion av Paulies persontyp görs när de är på Starbucks för att fiska information. Han fräser om hur andra har stulit det som en gång varit italienskt, allt från maträtter till kaffe - tycker förövrigt att Paulies karaktär är underbar och också väldigt viktig under seriens gång. När de två med pistoler i högsta hugget, efter ett tips, besöker en bostad innehållandes två homosexuella personer var då jag för första gången förstod att även en snubbe som Paulie har "det" i sig. Det handlade inte bara om att gå runt och indriva lite stålar här och var, utan han gjorde vad som krävdes, trots sin ålder.

Branden som ägde rum i Livias kök visar även på att allt inte står rätt till med damen. Jag tycker att man därefter märker hur pass tolerant Carmela är trots Livias beteende, det känns lite speciellt då Carmela är ganska rak i sitt sätt att vara gentemot andra i hennes närhet. Trots att vi vet vad Carmela egentligen tycker om Livia så erbjuder hon ändå henne att bo hos dem - något som Tony inte tror att Carmela vill, och det berättar han för Dr. Melfi. Sedan får man även veta att Gerogi, varken är en "friend of ours" eller en "friend of mine", ingen är vän med honom. Han är mer eller mindre Tonys boxningssäck på Bada Bing.

Gillar intro-scenen, som förövrigt är den enda intro-scenen som gjordes, där de sitter och räknar pengar medan de ser ett nyhetsreportage gällande organiserad brottslighet. Det verkar vara en typisk onsdag eller något liknande, stämningen är inte på topp, men inte heller dålig, utan mer avslappnad. "Just when I thought I was out, they pulled me back in"...

Scenen där de bläddrar bland kostymerna från en av kapningarna är också skön. Jag hade likt Silvio sagt "Tone, what if this didn't go back? Would it be a problem?" och sedan avslutat framför spegeln på samma sätt, "Just when I thought I was out, they pulled me back in"...

Slutligen tyckte jag som sagt att det återigen var en bra fortsättning av inledningen. Man fick en ännu tydligare bild av alla som medverkade i första avsnittet samt de nya som var med i detta, jag tänker då på Brendan, Jackie Aprile, Sr. och Georgie. Fick även reda på att detta avsnittet spelades in 10 månader efter det första, "Pilot" även känt som "The Sopranos".

Jag tycker att slutet är fantastiskt just för att vi inte vet om han dör eller inte. Man kan ha teorier om jackor, diverse referenser till gudfadern och vilken sorts lök det är i lökringarna men faktum kvarstår att man aldrig får se honom död. Kan någon ha skjutit honom? Absolut, men chansen är lika stor att han överlever. Antingen dör han eller också dör han inte. 50% åt båda hållen. Vi vet inte vad som händer, Chase vet men han säger absolut inte varje gång att Tony skjuts.

Det var även första avsnittet vi fick se Mikey Palmice, och att han och Tony inte gillar varandra.

Det är också första avsnittet han överhuvudtaget existerar.

Det stämmer. Han också en nyckelspelare under sin tid och påverkar Junior till en ganska stor del.

Yes.

Jaha, hur gick det egentligen? Gav ni alla upp efter två avsnitt? Själv är jag inne på säsong 2 nu. Snittar två-tre avsnitt i veckan.

Det är rätt så underligt att man aldrig får träffa några av de andra fyra familjerna i New York, de omnämns bara i förbifart. Var de helt likgiltiga till ledarskapsstriden mellan Johnny Sack och Little Carmine t.ex.?