Hur tänker de på KTH med att underkänna runt 70% på tentor?

Hur många läkare blir klara på 5 år då? Ingenjörer har ju bara runt 20% som blir klara på 5 år.

Men, uppenbarligen är ingenjörer i USA inte sämre än de i sverige. Men där har man alltid minimum-krav på antal godkända, oftast runt 50-75%. Är inte det bättre system?

Problemet är inte KTH.

Problemet är privatiseringen av grund- och gymnasieskolan. Har själv sett hur privata aktörer minimerar alla kostnader (så lite utbildningstid som möjligt i så billiga lokaler som möjligt). Samtidigt pressas lärare och rektorer av ledningar att sätta höga betyg trots att eleverna inte kan ett skit.

Varför har KTH så hög procent underkända på sina tentor? Många kurser har runt 70% underkända. Har tom haft en där det var 82% som blev underkända. Hur hade de tänkt att studenterna skulle ta examen om de fortsätter så? Och med bara en omtenta per kurs så är det självklart att bara 20% av studenter tar examen på de 5 åren, resten tar alltid längre tid på sig.

Hade en föreläsare som tyckte att runt 50% godkända var "bra". Men om bara 50% blir godkända, och sedan 25% till på omtentan så är det fortfarande 25% som måste gå om kursen nästa år. Det är ju en rätt så stor andel. Och detta på en "bra" kurs. På de svårare med 70% underkända är det typ hälften som måste gå om (0.3+0.7*0.3=0.51).

Nu vet jag inte hur det ser ut på andra universitet, men har hört från de som gått där att det inte är så hårt på de andra ingenjörslinjerna. Lite anekdotiskt, men en kompis som bytte från umeå till KTH sa att två kurser där har typ lika mycket som en kurs på KTH. Sen svårare tentor också.

För att motverka detta, borde det inte finnas en "grading on curve" som de har i USA? Alltså att man först sätter att t.e.x minst 70% måste bli godkända, sen skapar betygskala efter det. Några kanske tycker att det skulle sänka kvaliten, men det kommer vara väldigt marginellt. Studenterna klarar ju att ta examen, tar bara lite extra tid. Med tanke på hur mycket ingenjörer behövs i industrin så hellre att de går ut och jobbar än att de stannar kvar och pluggar på den där svåra tentan för att "bevisa" att de kan.

Vad tycker ni om detta?

En masterexamen tagen i sverige skall vara internationellt gångbar och jämförbar. Alltså är det helt korrekt att kugga 70% om ribban ligger så högt.

Dock har vi problem om..
1. Tentorna under årens lopp blivit svårare och det har blivit tuffare att ta sin masters på KTH än andra tekniska högskolar (ser detta som icke troligt).
2.Elevernas förkunskaper har blivit så mycket sämre att vi inte kan producera tillräckligt med ingenjörer för att fylla näringslivets behov.

Min erfarenhet är att en del av föreläsarna är helt värdelösa på att förklara. De svarar inte på frågor. Stumma kanske.

Skulle staten göra ett bättre jobb än privat sektor?
Såg vi det i Sovjet, öststaterna, Nordkorea mfl.

Fungerar inte de nationella proven som normering?
Varför inte då?

Avhoppare? 😉

Så bra då att KTH är ekonomiskt oberoende. Ytterligare en pusselbit kanske föll på plats?

Roligt med folk som låtsas missförstå.

Vill du ha statistik på att de svenska PISA-resultaten sjunkit senaste 10 åren, hur många utomeuropeiska invandrare vi tagit in eller vad dessa har för genomsnittlig IQ? Eller vill du ha statistik på allt?

Du kan välja själv.

Hur många läkare blir klara på 5 år då? Ingenjörer har ju bara runt 20% som blir klara på 5 år.

Men, uppenbarligen är ingenjörer i USA inte sämre än de i sverige. Men där har man alltid minimum-krav på antal godkända, oftast runt 50-75%. Är inte det bättre system?

Och KTH har extremt hög intagningspoäng, mycket högre än Lund t.ex.