Skuldsatt allmänhet?

Enl https://www.di.se/nyheter/usas-stats...-finanskrisen/

Äger USAs allmänhet majoriteten av stadsskulden. Kan någon förklara hur allmänheten kan äga statens skuld?

Jag skulle inte sätta likhetstecken mellan "allmänheten" och "USAs allmänhet". Här är en nedbrytning av skuldläget 2016 (det ser säkert nästan exakt likadant ut idag):
http://www.mygovcost.org/2017/05/15/...tional-debt-2/

Huvudsakligen är det pensionsstiftelser och liknande som äger statsskuldväxlar. Medan pensionsavsättningarna i Sverige går direkt in i statsbudgeten (där de förbrukas på vardagsutgifter och byts mot s.k. "pensionsrätter" av tveksamt värde) så separeras pensionsavsättningarna i USA från den övriga ekonomin. Därefter placeras pengarna, både på den lite mer osäkra börsen men också i form av utlåning till pålitliga aktörer, t.ex. stater med god betalningsförmåga. På det sättet är amerikanska pensionärer säkra på att få sin pension, något som svenksa pensionärer aldrig kan vara.

Dessutom köps amerikanska statsskuldpapper av förmögna utlänningar, t.ex. arabiska oljeprinsar. Detta är en försäkring, eftersom oljan prissätts i dollar, och dollar är en bättre investering än något dom kan göra i det egna landet.

Staten finansierar sin verksamhet delvis med lån i form av obligationer.
Dessa säljs på marknaden som vem som helst kan köpa, tex allmänheten.
En ok affär i USA för tillfället, en usel affär i Sverige.
Sen sliras det som vanligt rejält på sanningen när man påstår att "allmänheten" äger skulden, det kan betyda allt från Joe Sixpack till andra stater.

En liten anmärkning i marginalen:
"Staten" är inget hemligt eller mystiskt. "Staten" är folket.
När en "stat" tar upp ett lån så sker det genom beslut av de representanter som folket utsett; (i Sverige är det riksdagen).
Varje skuld som en stat tar på sig garanteras av HELA folket solidariskt.

Man skulle kunna säga att den rikare delen av amerikanarna lånar ut pengar så att landet skall fortsätta fungera, något som är till nytta för alla.
Om "staten" inte kan betala tillbaka sina skulder så är det folket som får träda in. Först genom höjda skatter, men i andra hand genom att gemensamma tillgångar säljs.
Om inte heller det räcker så kan man tänka sig att världssamfundet träder in och betalar, men då bara för att vara hyggliga. Eller att man skriver ner skulden, men bara om fordringsägarna går med på det.
Om landet inte kan betala och ingen är beredd att träda in eller skriva ner så kommer skulden att bestå "i eviga tider". Det finns många exempel på skulder som inte reglerats på 100-tals år, men som fortfarande är giltiga. Landets befolkning är skyldiga att betala så länge landet existerar och den siste invånaren finns kvar.

Ett sådant trams. Folket är en sammansättning människor som har något gemensamt. Svenska folket har etniciteten gemensam. Andra "svenskar" är det bara till nationaliteten eller medborgarskapet. Staten är en organisation som folket har mer eller mindre kontroll över vilka som tillhör statens chefsskap. Det kan skifta men politikerklassen består oavsett hur det går i valen. Staten och folket är två olika saker. Föreställningen att staten är folket är vad dagens socialdemokrater och Hitlers nazister brukar ha gemensamt. Rätt uppfattat är det inte.

Fördelningen ser du i länken i #2.
I just fallet USA har andra centralbanker ett viss intresse att ha statsobligationer.
Och pga reservkravet kommer FED alltid att ha en viss mängd. Dock inte så mycket som nu.

Det är inget konstigt.
Antag landet X som inte har någon statsskuld alls. Men nu bestämmer sig för att låna upp. Då emitterar staten ett obligationslån.
Köpare till det blir räntefonder och blandfonder. Och det är hushållen som betalat in i fonderna.

I praktiken kommer dock banker och försäkringsbolag vilja sitta på en andel statsobligationer.

Att privatpersoner äger statsobligationer direkt lär dock vara väldigt ovanligt.

Jag tror att du förväxlat begreppet "stat" med begreppet "primordialism".

En "stat" kan bevisligen uppstå utan att avgränsas till ett etniskt homogent område (Sovjet, USA, Sydafrika, Kina). Normalt brukar invånare grupperas efter deras nationalitet, dvs medborgarskap, inte ras, hudfärg, etnicitet, tro etc.
Svenska medborgare har alla varsin röst i valet, kan tillsätta eller avsätta sina representanter och därmed ändra riktning i politiken. Hur bra det fungerar just nu är en annan fråga.
Politiker-klassen är heller inte evig: Vid varje statskupp och revolution byts den ut, vid demokratiska val så ändras åtminstone antalet från de olika fraktionerna.
"Staten" brukar dock överleva både revolutioner och politiker-skiften. Det kanske vi får se 9:e September?
"Staten" består nämligen inte av landytan den behärskar (sådant kan ändras) utan folket som bor och verkar där.

Jo fast som din länk visar så placeras offentliganställdas pensionspengar till stor del i amerikanska statsobligationer. Där blir det ingen principiell skillnad mot svenska pensionsrätter egentligen. Kan staten inte betala det de lovat eller om obligationerna sjunker i reellt värde så blir det inga eller mindre stålar.

Din länk svarar också på TS fråga. "Allmänheten" är i det här fallet allt som inte är statliga pensionsfonder, Medicare-fonder osv (det som kallas intra-governmental). T o m FED räknas i det här sammanhanget också som "allmänheten".

Du har fel angående pensionsrätter:
- Medel som sparas i pensionsfonder (som t.ex. i USA) söker en så god avkastning som möjligt. Vissa delar kanske placeras i lågavkastande men säkra statspapper, andra i mer riskfyllda men högavkastande investeringar, t.ex. på börsen. På det sättet försöker man få pengar att växa så bra som möjligt, och man får en hävstångseffekt av "ränta-på-ränta".
- De svenska pensionsrätternas värde räknas upp med en procentsats som bestäms varje år. Det är en hitte-på ränta eftersom pengarna inte finns kvar (de har ju använts i statsbudgeten). Räntan är låg, mycket lägre än på ett vanligt sparkonto.
- Men inte ens hitte-på-räntan är säker. Den s.k. "bromsen" kan slå till, och då konfisterar staten hela eller delar av den låga räntan, och kan i undantagsfall t.o.m. skriva ner värdet på hela pensionsrätten. Rent teoretiskt kan de bli värda noll utan att staten har några problem i övrigt. Detta kanske om man
a) delat ut för mycket till tidigare pensionärer (läs "ATP"-pensionärerna)
b) arbetslösheten blir hög
Det är ju så att dina framtida pensioner skall betalas av de som arbetar det år som pensionen betalas ut. Om få eller inga arbetar så kommer det heller inte in några pengar som går att fördela. Det finns en liten buffer, AP-fonderna, men de täcker bara en liten del av statens pensionsåtaganden.

Det amerikanska systemet (som för övrigt används inom hela den fria världen) garanterar inte pension, men låter dig få en så bra avkastning som möjligt. Det är att jämföra med den svenska Premiepensionen.
Det svenska systemet ger inga garantier alls. Dina pengar är borta. Fullständigt förbrukade. Vartenda öre. Staten låtsas som att dom finns kvar, men dom är ersatta av pensionsrätter som bara får ett värde det år som du skall ta ut pensionen. Vilket värde en pensionsrätt har då är helt obestämt fram tills det året. Det kan vara noll. Men det kan aldrig, aldrig, aldrig vara lika högt som om pengarna varit placerade på ett vanligt sparkonto. Och absolut inte så högt som vid det amerikanska systemet, ifall pengarna placerades framgångsrikt.
Via det statliga pensionssystemet kan du ALDRIG bli vinnare. Men det finns en rejäl risk att du blir en förlorare. I vilket fall som helst är alla dina inbetalda pensionspengar redan borta. Vartenda öre. Inget finns kvar. Du får hoppas att någon annan jobbar när du är pensionär. Annars får du inget alls.

Ja visst är en del av pensionspengarna i USA placerade i annat men uppenbarligen är en stor del placerade i just det egna landets statsobligationer.

Jag tycker också det är heltokigt att staten kan placera pensionspengarna "i sig själv" (dvs i praktiken i att det skall finnas framtida skattebetalara/pensionsinbetalare). Det borde endast vara tillåtet att placera i företag (via aktier eller obligationer) och utländska statsobligationer.

Intressant. Förklarar invandringsrunkandet.

OnT:
Så staten lånar pengar av folket och folket betalar lånen. Snurrigt.

Du missförstår det amerikanska pensionssystemet: Amerikanska staten varken sätter av något till pensionen eller placerar det.
Det är arbetsgivaren som står för pensionen. Placeringarna sköts av andra företag som specialisterat på just detta. (Löntagaren har ofta ett antal alternativ att välja mellan, men kan inte placera sina pengar direkt och efter eget gottfinnande).

Amerikanska staten är en stor arbetsgivare. Men varje myndighet har en egen hantering av pensionerna. Den ser i stort sett ut på samma sätt som hos företagen. Om den amerikanska myndighetens pensionsförvaltare placerar i statliga låneinstrument så är det utanför kontrollen av staten. Det baseras på en marknadsmässig bedömning.

(Hur kan någon placera i något så lågavkastande som amerikanska statskulden? Jo, avkastningen är faktiskt inte så dålig: Ett 10-årigt lån betalar f.n. ca 3% ränta. Förvaltaren resonerar ungefär såhär:
"Jag får 3% av amerikanska staten, men då är lånet i USD. Jag skulle kunna få ca 10% ränta i Brazilien men då är valutarisken skyhög. Jag kan bara få 2,3% i Kanada, och jag har ändå en valutarisk. I Tyskland får jag bara 0,4% och dessutom med valutarisk. Det är inte att tänka på!
Jag söker en säker placering, och med hänsyn till valutarisken så är min risk lägst och min avkastning högst i amerikanska statspapper.")