Vad är det för fel på föräldrar som köper svindyra kläder åt sina tioåringar?????????

Du kallar iPhones för prisvärda och miljonärer för fattiglappar.
Är du verkligen en 100%-ig idiot?

De tar ett känslobeslut (i jakt på status), skäms, och låtsas att det finns rationella beslut bakom.

"Om jag betalat så här mycket utan att få mer vore jag en idiot och det är jag ju inte, alltså måste den här produkten vara bättre eftersom jag betalat mycket för den"

ursäkta? Vad dillar du om. Förklara dig innan jag kan svara.

Miljonärer är ingem bergssäker indikation på rikedom. Du kan gott o väl va en fattiglapp fast än du är miljonär.

Pris = självklar indikation på kvalitet
iPhone = bra köp


Klokt sagt. T om oftast är det så att människor som är rika på riktigt undviker att betala överpris för statusprylar (det är en av huvudprinciperna för att skapa rikedom) medans fattiglapparna intressant nog är de som lägger mest pengar på att försöka köpa sig till status.

Snåljåpen kommer inte "by default" inte vara fattiglapp för att hen sparat in pengar på att köpa all sin mat av lägsta pris och ha bott gratis sedan födsel, just då är hen fattiglapp oavsett förmögenhet. Tycker jag då. Rikedom kan inte köpas har jag hört.
Moderna samhället idag ses det som rikedom att ha en utmärkt sömn exempelvis.
Nu blir jag brydd av en annan orsak, läste du kanske fel i mitt inlägg? För jag skrev just motsatsen till det. Tyg är tyg, el är el. Nu har dock iphone mig veterligen dem bästa mikrofonerna (fungerar fullgott som diktafon på möten) i sig men det gör inte hela luren. Har själv inte investerat i en iphone pga allt hype kring apple. Dont - dont believe the hype.

Nej rikedom skapas genom en kombination av tillgångar och smarthet i ekonomiska frågor, alternativt tur och arv.

Jag ber om ursäkt för missförståndet.

Ha ha. Fortsätt göda marknaden, skall inte hindra dig.


Visst faller det under status. Svårt att erkänna och man tycker kläderna är "schyssta" dvs ikonen som betalas för. Många växer ur det, resten lämnas kvar i händerna hos dessa moguler.

Det blir ju genast ganska filosofiskt och man lär skilja på materiell/ekonomisk rikedom och (i brist på ord) själslig rikedom. Sen kan man fråga sig om man blir rik först när man realiserar pengar på något sätt, t.ex. genom resor eller genom egendom. Är det rikt att aldrig nyttja sina pengar? Isåfall är ju rikedom enbart nollorna på banken, samtidigt som man kan bo på gatan och rota i sopor.

Att aldrig nyttja sitt kapital är en fattiglapp grej ja, det håller jag väl med om.

Jag personligen känner mig inte tok-rik men jag har materiell förmögenhet, fina saker i hemmet köpt nästan uteslutande via konkursauktion "billigt" & ett egenförvärvat kapital som gör att jag slipper ta lån, jag känner mig rik på det materiella planet. Kläder handlar jag nästan aldrig, för det mesta då på second hand men det var över ett (två?) år sedan. Då ett par svarta Hugo Boss jeans för att alla andra respektabla byxor var helt nedgrisade av en hund. Kostade 120:- och är ännu jättefina, bör färga om dem bara, är duktig på att söla färg.

Jag tycker att indikation på att vara rik, är när kapitalet växer, oavsett med hjälp av resor eller med hjälp av egendom. Det är ett "rikt drag" om man investerat i möbler (ex. stringhyllor 2008) som nio år senare fick en generell värdeökning på 1000% - jag kanske ser rikedom som företagande kapitalism, vet inte. "Knösus" och en "rik person" är inte riktigt samma person för mig. En person som har ett mål eller en plan med sitt kapital anser jag som rik, även om det handlar om korvören som h*n vänder och gör dollar av på en dag.

För att väva in topic i det hela så anser jag att 500:- pikéer inte har rätt värdesättning för en tioåring, såtillvida att man inte ska gå till en "fin" tillställning eller imponera på någon, men det är väl fel det helt enkelt, att en förälder använder sin avkomma till en sorts maktposition. Jag personligen kan inte se det som logiskt att barn inte skall få vara barn (vilket dem såklart inte får om man har på dem tyger värda ~2-3000kr, hemskt tråkigt och förstöra något sånt) men samtidigt kanske de tänker att dessa barn som kläs i dessa rent mentalt flyttar sina banor till ett annat plan, det stämmer inte kan jag borga för

När man köper kläder till små barn är det bäst att utgå från sig själv. Skulle jag vilja ha på mig den här jackan, de här skorna, den här kavajen, den här klockan?

Tror väldigt få har kompetensen att förstå skillnaden. De köper inte "kvalitetkläder" utan endast det som är populärt. Och det finns ingen kausalitet mellan popularitet och kvalitet.

Det resonemanget köper jag. Och det är dessa människor jag syftar på - det som är viktigast för dem är ytan eftersom de tror det utstrålar någon sorts framgång. Hade varit trygga i sig själva hade de gett blanka f-n i om det var en häst med ryttare, krokodil eller annat på tröjan.