Citat:
Ursprungligen postat av
Pojken med guldbyxorna
Nja, jag tror det där är en myt som ingår i (vänster)svartmålningen av Disney som person och företag. Tittar man på de tidiga kortfilmerna så var de knappast särskilt sippa. Att huvudpersonerna är barnlösa har nog snarare att göra med att de själva är "barnsliga" och/eller äventyrare – Kalle var ju från början själv närmast ett barn i sin byxlösa sjömanskostym – och om de vore föräldrar skulle filmerna och serierna med nödvändighet göra figurerna till ansvarstagande borgerliga familjefäder vars barn alltid måste finnas med i bilden. Med bror- och systersöner räcker det med att kasta in dem i handlingen när det behövs (även om Knattarna förstås råkat bli mer beständiga inslag särskilt i serierna). Figurer som inte förväntas vara beredda på att dra iväg på jordenruntresor kan ju däremot få biologiska barn, som Lufsen och Stora Stygga Vargen.
Jag har alltid uppfattat det så att serien löste det här problemet genom att bilden av Kalles familjeliv blev en ironisk skrattspegel (med ofta rätt sofistikerad ironisk komik). Visst, Kalle är ofta mycket mindre vuxen, mer galen och impulsiv än sina förnuftiga, pålästa och kunniga små brorsöner - och det är en del av upplägget. Minns att jag diskuterade serien (i pm) med en annan person här på FB som istället såg den som icke-ironisk, "realistisk" och därmed, enligt egen utsago, blev "förbannad på Kalle" eftersom han är en ren "kaosfarsa".
Javisst, men det är ju en del av grejen med serien!
(Nu ska det tilläggas att han och jag hade läst KA i olika skeden, jag växte upp med den på 70-talet medan han hade läst den under 90-tal/00-tal och sedan på nytt när han själv blev pappa och ungarna blev intresserade - och det kan nog hända att Carl Barks och 60-70-talens tecknare berättade på ett litet annat sätt än nutida Kalletecknare.)