Vad är det man äger? - Bostadsrätt

Nja. 15000 per termin är inte ovanligt.
Dvs, du får total 30000 för att sitta ett år.

Det är ändå skitdålig timlön med tanke på all tid man lägger ned, av sin fritid.

Arvodena är dock en relativt liten kostnad jämfört med låneräntor, fjärrvärme osv. De samlade kostnaderna räknas oftast i miljoner per år för en normalstor förening.

Det är exceptionellt ovanligt, för att inte säga icke-existerande, med ett arvode på 30 000 kr per styrelsemedlem och år. Jag sitter själv som ordförande i en styrelse och har dessutom insyn i vad arvodesnivåerna generellt sett är. Vi ligger strax över medel i ersättning i en förening med drygt 60 lägenheter och en ordinarie ledamot får ungefär 10 000 kr per år, förutsatt att denne medverkar på samtliga möten under året.

Däremot har du rätt i att det är väldigt dålig timlön, om styrelsen är engagerad.

Det vanliga är att styrelsearvodet i BRF med c:a 50 lägenheter sätts till 1-2 prisbasbelopp för styrelsen att fördela som den tycker. Totala storleken på arvodet bestäms av årsstämman.

Lite förenklat:
Bostadsrättsförening: Kan i princip likställas med ett aktiebolag medlemarna äger en förening/bolag som äger fastigheten och förvaltar den. Styrelsen väls av medlemmarna (Som ett AB) där oftast en röst följer en bostadsrätt. Dessutom medföljer rätten att bo i en specifik bostad.
Under senare år har det det skapats ägarlägenheter: Du äger din bostad sen har det oftast skapats en samfällighet för att sköta gemensamma kostnader: Typ hiss,tak och tomt.
Bostadsrätter har fungerat bra historiskt då man sett det som det är en möjlighet att gemensamt äga och driva sin fastighet, Vilket tyvärr försvunnit i och med att det blivit mer en investering.
Hur ägarlägenheter kommer att fungera får framtiden utvisa: Men jag har några skräckexempel från tyskland,spanien och även USA. Där grannar på bottenvåningen inte vill betala för hiss eller takreparationer, och där frostskador uppkommit p.g.a olika lagningar av fasad etc.

Du har nog missuppfattat vad bostadsrättföreningar är för något. Medlemmarna själva väljer styrelsen. Det är upp till var och en i föreningen att engagera sig om man misstänker att det förekommer "lampinspektionsarvoden" som inte är beslutade vid föreningsstämman. Tycker man att det förekommer nepotism som "kompisars konsultarvoden" kan man meddela revisorn om detta. Likaså har varje medlem rätt att skriva en motion till årsstämman som sedan stämman fattar beslut om och styrelsen har att följa beslutet. Etc, etc.

Bostadsrättformen lär inte försvinna inom överskådlig tid.

Ägarlägenheter sorterar under en samfällighet som egentligen inte skiljer sig så mycket från bostadsrättformen. Även i samfälligheter är det styrelsen som förvaltar huset med ägarlägenheterna. Detsamma gäller villaområden med gemensamma delar som garage, markytor, lekplatser m.m. Om surtanten i ettan på våning 1 inte tycker hissen ska repareras spelar ingen roll, det är styrelsens uppgift att se till att den fungerar oavsett bostadsform.

Suick inte det här igen...Nej, det är inte hyra det är en avgift för att betala gemensamma kostnader i Br-föreningen. Även ägarlägenheter har avgifter för gemensamma kostnader som underhåll av fastighet, trädgårdskötsel, gemensam el etc. Det som skiljer är att i en brf ligger en del av finansieringen i föreningen, men en ägarlägenhet finansieras helt och hållet av den som äger lägenheten,

Inte ett jota. Du äger inte ens någon mark, och dom som säger det ljuger bara. Ta bort alla lägenheter och dela på den mark som blir över. Blir kul att se er dela på 200 kvm! Därför är det så galet överpris på lägenheter. Äger ju inte ens någon mark, och det är den man egentligen betalar för.

Speciellt i dessa tider där nyproducerade gör snuskiga avtal med föreningarna där dom blir skuldsatta för lång tid. Helt fantastiskt att människor betalar en liten "rätt" för en fyrkantig liten box med dess stadgar och regler. Du blir beroende av andra för den delen också. Ha kul när räntan stiger och vissa i din förening inte kan betala.

Jag växte upp i bostadsrätter och bor nu sedan fyra år tillbaka i Tyskland, där jag äger en så kallad Eigentumswohnung (som jag dock hyr ut), och mot bakgrund av detta skulle jag vilja beröra följande punkter:

Månadsavgiften i svenska bostadsrätter täcker som sagt allt underhåll, administrativa kostnader, lön till eventuell vaktmästare, reparationsfonder, men går ofta även till att betala av lån som står på föreningen. Ursprungsförsäljningar av bostadsrätter har ofta skett långt under byggkostnaden, vilket innebär att lånet kollektivt måste betalas tillbaka av alla som för närvarande är medlemmar i föreningen. Det är svårt att säga generellt huruvida detta är bra eller dåligt, eftersom prisparametrarna påverkar varandra och kan bli bättre eller sämre beroende på utvecklingen. Farsan köpte en lägenhet som byggdes på 60-talet och hade en avskrivningsperiod på 65 år, eftersom den ursprungligen hade sålts för en spottstyver (tror det var ca 3000 kronor). Huset hade dock god ekonomi, och tack vare det gynnsamma ränteläget sänktes avgiften vid flera tillfällen. Han sålde den sedan med ca 400 % vinst.

I Tyskland fungerar det lite annorlunda. Där säljs lägenheter nästan aldrig under byggvärdet (de flesta bor ändå i hyreslägenheter, även många höginkomsttagare). Avgiften man betalar kallas Hausgeld (husavgift) och är oftast lägre jämfört med Sverige, eftersom huset inte har några skulder. Även här går en viss summa till administration, dock till en extern husförvaltning, dvs. ett fristående bolag som förvaltar X antal hus på heltid. Ni kan ju gissa vilka som kostar mest, medlemmar i en bostadsrättsföreningsstyrelse eller ett externt bolag? Som någon sa: Ett hus sköter inte sig självt, och det är oftast bättre att det sköts av dem som faktiskt bor i det.

Vidare har jag noterat följande skillnader: I svenska bostadsrätter, där de boende för sin egen talan, råder ett betydligt större intresse för husets bästa, dvs. man kan rösta om saker som förmånliga kollektivavtal för el, bredband och tv, investeringar i bergvärme, bastubygge, stambyte, anläggning av grillplats, fasadputsning, fönsterbyte etc. I Tyskland kan man fetglömma allt detta. De flesta som äger lägenheter bor inte i dem själva, utan hyr ut dem till allehanda löst folk som inte har något inflytande, och de så kallade ägarförsamlingar som man kallas till årligen går i princip bara ut på annalkande obligatoriska underhållskostnader, t.ex. att taket måste läggas om så att det inte börjar läcka eller att porten måste bytas. I övrigt kan huset se ut så här och trappuppgångarna så här. Det tjänar nämligen ingenting till för ägarna, eftersom sådana åtgärder inte berättigar till hyreshöjning. Det gör däremot balkongbygge, och därför händer det ibland att hyresgäster får en balkong mot sin vilja.

Jag säger inte att svenska bostadsrättsföreningar alltid fungerar väl, för visst kan det bråkas en hel del, men på det stora hela är det oftast en jäkla skillnad i optisk kvalitet, sammanhållning och allmän trivsel.

Fast om min granne inte kan betala påverkar det ju inte mig speciellt mycket. Det värsta som kan hända är ju om denne går i personlig konkurs och har några obetalda avgifter till föreningen. Dennes lån är ju personliga och påverkar inte migett dugg.

Nu är det ju inte bara medlemmarna som har lån, generellt sett, utan även föreningen. Om föreningens räntekostnader stiger såpass att dina grannar inte längre kan betala sin avgift, och avgifterna är såpass höga att ingen vill köpa bostadsrätten, så påverkar det dig. Det värsta som kan hända är att föreningen går i konkurs.

Jag kan garanterat lova dig att en hyra på 6000 inte motsvarar "underhållet av fastigheten" då 6000*83 summeras i nära på en halv miljon i månaden, ett år i netto är nära på 6 miljoner, ponera fyra anställda med snittlön på 23000 blir drygt 1 miljon årligen, då har föreningen 5 miljoner kvar att avyttra. Men det göra placeringar i det istället, återbäring i föreningen? Nej, ingenting. Du får nog försvara ditt påstående lite.

Det är ju en annan sak om föreningens avgift ökar pga lån på räntorna. Vad som händer då vet vi ju med tanke på 90-talskrisen och då får ju föreningar med svag ekonomi problem, det är ju inte så märkligt.

Räntehöjningar påverkar ju alla som har lån, oavsett om det indirekt via en hyresrätt, både direkt och indirekt via en bostadsrätt, eller direkt när det är en villa eller ägarlägenhet. Samma problem uppstår för den som inte har råd, det sker ju bara på lite olika sätt.