Citat:
Ursprungligen postat av
Mumsbulle
Tycker att omgivningen beskriver honom samstämmigt, gällande hans "onormala" sätt. Han har inte någon distans, vet inte hur andra känner eller uppfattar hans skämt, sarkasm, jargong. Han ses som opålitlig, fuskar, hal, lömsk, sexistisk, obehaglig. Han kramas lite för länge, men fattar inte själv att han hör det.
Så äre. En udda fågel. Men jag har inga problem med att han också ger mig psykopatvibbar angående hans parasitiska och utsugande beteende. Lena blir så dränerad på kraft och ork att hon blir utbränd. J.F, Lenas bästis beskriver det som att hon slutade orka med vardagens bestyr och att lyckas ta sig ur morgonrocken, innan ungarna kom hem från skolan. Manipulationerna var många. Lena förstod, men det bar inte hela vägen. Stannar man i misären så lång period, blir det nog bara ännu svårare att ta sig loss ju längre tiden lider.
Det bär inte bort för Hanna heller, vad det verkar. Skulle hon mot all förmodan träffa någon ny, kanske SD riktar in sig på att ta ihjäl Hannas nya intresse, i något lurigt bakhåll? Fast han är nog för feg, man mot man. Riktar hellre in sig på försvarslösa kvinnor.