Citat:
Ursprungligen postat av
notknapparen
Ja, jag var otydlig där.
Den biten som ni två StudebakerHog666 och du satte på plats i pusslet så att det blev mer begripligt.
Jag har förstås sett det rigida och stela, men har hela tiden räknat in det som enbart styrt av det
kontrollbehov som SD har haft.
Det som jag har en del frågetecken runt är om han verkligen kan klassificeras som en person med aspberger/autism, då han verkar ha ett ganska stort kontaktnät och flera ganska nära vänner, såsom JG och AM. Jag har en del egen erfarenhet med personer med autism, och vet att det kan variera mycket inom gruppen hur de fungerar. Och man behöver ju förstås inte ha en fullödig autism, utan kan ha drag av det. Minns ju också att SD hade vid något tillfälle sagt att han hade ADD, vilket vi förstås inte vet är sant. Känns ganska otroligt med den energinivå han verkar ha med både arbete och geocachande i turbofart. Hans bror sade sig väl också han någon neuropsykiatrisk diagnos om jag inte missminner mig. En kombination av diagnoser är inte ovanligt, och det finns en ärftlig faktor som gör att syskon kan ha olika neuropsykiatriska diagnoser.
Att HD (och Lena) inte lämnar SD, trots alla mycket negativa, destruktiva och allvarliga signaler om att det finns risk för liv (!!), även barns liv (!!!!), ser jag inte som något" frivilligt val"; beslut tagna på väl valda grunder, problemanalyser som är gjorda utifrån grunder som är logiska, balanserade och tagna av psykisk stabila människor i den frågan.
Här handlar det om personer som i åratal varit utsatta för en svår kontroll, av en person som vi har fått se sidor av som är skrämmande. Det sätter djupa spår för Lena och HD i självförtroende, självkänsla och hur man tänker överlag.
Jag tycker att Lena på ett väldigt tydligt sätt målar upp hur fast hon blivit och hur svårt hon har att ta sig ur förhållandet. Det även fast hon ser att alla de killar hon har haft är mycket bättre personer än SD.
Här tycker vi olika, jag vet. Det är något vi får acceptera.
Apropå Asperger och autism spektrum som det numera benämns är det en inte ovanlig fördom att de allihopa inte skulle ha ett stort kontaktnät. Det är sant så till vida att det gäller de flesta, men sedan finns en grupp som är mycket utåtriktad och kontaktsökande. Känner en kille av det slaget privat.
Inom denna grupp, den "sociala" eller de socialt utåtriktade, som jag väljer benämna den brukar det funka ungefär såhär. De samlar på människor och kontakter av alla de slag, så länge den kretsen står ut med dem. Killen jag känner brukar ha en ungdomsgård hemma hos sig av människor av varierande slag som kommer och går. Hans dröm är att bo i kollektiv, för han hatar och vara själv fast han är 50+ idag.
Det som är typiskt i hans fall är att han är helt distanslöst. En gång för många år sedan när jag var på ICA tillsammans med honom, kände han igen en polare han inte mött på några år. Då vrålar han rakt ut över hela affären:" Hej, din fule, tjocke idiot. Long time no seen." Han bryr sig noll. Jag skäms ihjäl. Han kunde kalla kvinnor feta rakt i Fejjan, som den mest naturliga sak. Listan kan göras lång.
Detta är ofrånkomligt för han saknar känsla för hur man beter sig, att det finns sociala koder. Precis så är fallet med SD. Hans arbetskamrater beskriver honom som weird, något saknas. Udda, plumpa försök att stöta på kvinnor. Malplacerade sexskämt. Det ska kramas med både kända och okända främlingar.
Hade genom mitt arbete kontakt med pappan till en högfungerande autistisk son, som var utåtriktad men helt distanslöst. Pappan informerade mig om att sonen hade en ovana att gå fram till kända såväl som okända kvinnor och klämma dem på brösten. Varför visste han dock inte. Den killen omgav sig också gärna med kompisar, däremot behövde han mycket hjälp med att tolka sociala signaler och han hamnade ofta i blåsväder kring det sociala samspelet.
SD är också värdelös på socialt samspel. Det är han väg, eller ingen väg. Han går igång på alla cylindrar om hans trångsynthet ifrågasätts. Blir det annorlunda än han önskar så skriker han i telefonen: Jag hatar dig Lena Wesström...och kastar på luren. Trotsig och omogen. Oproportionerlig och överdriven, utan att han ser eller uppfattar detta själv. Men omgivningen gör det, t.o.m. hans egen dotter.
