Monetära systemet och det kontantlösa samhället

För om du gjorde det skulle du inte vara förvirrad.
Tycker du att det är komplicerat och rörigt att det finns en väldig massa valutor? Knappast. Det är av helt andra anledningar det finns en massa olika valutor, men det är precis samma anledning till att det inte är förvirrande: du har bara behov av 1-2, möjligen 3 valutor. Så de andra förvirrar dig inte.

Distinktionen mellan valutor är i grund och botten bara en oönskad effekt av att mänskligheten är globalt splittrad (även idag, ännu mer förr i tiden).

Olika nätverk av kryptoenheter har däremot önskad relevans, eftersom vi rimligen inom överskådlig tid (och kanske för alltid) på protokoll-nivå kommer att kompromissa med saker som kostnad, snabbhet och säkerhet. Och i vissa fall behöver vi det ena, i vissa fall det andra. Viss informationsöverföring bör rent av vara ~gratis, medan annat behöver extrem säkerhet och där ganska stora kostnader är försumbara. Viss typ av informationsöverföring bör vara tillgänglig till hela mänskligheten, annat kanske bara till något hundratal per dag.

Fetade; varför är det en oönskad effekt att ha flera valutor? Menar du att det är dåligt att ha en fragmenterad decentraliserad värld? Förespråkar du världskommunism?

Nej, det är en oönskad effekt för att den inte var specifikt önskad utan uppstod genom bristande kommunikation. Makes sense?
Om hela jorden skulle samarbeta lika friktionsfritt med varandra som med grannen skulle vi inte ha regionala valutor. "Bra" eller "dåligt" är inte intressanta aspekter när man analyserar organisk utveckling, det finns bara orsaker och resultat.

Fetmarkerade: du har uppenbarligen ingen aning om vad kommunism är, vilket jag skulle säga är ungefär lika illa som att vara kommunist. Sverige är mer kommunistiskt än EU.

Är något inte önskvärt så vill man inte ha det på det viset. Det är således en normativ ståndpunkt av ett utfall. Dvs en värdering och därför talar du om rätt och fel/bra och dåligt.

Du menar på att detta ska tolkas deskriptivt men då blir det missvisande att använda sig utav ordparet önskat/oönskat. Men i din övriga text som jag först citerade så har du många bör, vilket ju faktiskt innebär normativa ståndpunkter.

Jag använder kommunism i meningen centraliserad kommunistkapitalism a la Kineskommunism, ett starkt centraliserat styre som kontrollerar resurser i stor utsträckning. Alt Leninism som ju förespråkade världsrevolution och demokratisk centralism. Dvs en global kommunism med centralstyrd makt.

Man kan även tänka sig kommunism som i marxism. Ett klasslöst, egalitärt och statslöst tillstånd, där produktionskrafterna styrs av proletariatets diktatur som tillkommit genom revolution.

EU/Sverige är utmärkt exempel på socialliberal centraliserad makt, där makten återfinns i Bryssel som dikterar lagar för periferins bönder. Där socialiberalismens egalitära principer om "allas lika värde"/lika rättigheter, proceduriell liberal rättvisa i form av ex valsystem och rättsstaten samt liberal distribituv rättvisa i form av äganderätt råder. Fast där det även råder socialistisk resursomfördelning från de som arbetar till de som inte arbetar via det pyramiduppbyggda finansiella systemet. Och där skatter går till finansystemets, tillväxtens och bidragsinvandrares överlevnad. Samt att det råder en vilja/uppfattning att de sämst ställda ska få det bättre vilket är i enlighet med socialistliberalen Rawls berömda differensprincip att samhällsklyftor är rättvist omm de sämst ställda får det bättre.
Således kanske EU bäst beskrivs som socialismkapitalism - "motsättningarnas dynamik som vitaliserar samhället" hade Bildt kanske sagt.

Att förespråka en endaste världsvaluta är att säga till individer att "nej, ni får inte använda er frihet att göra er egna grej." Och det kan man ju förespråka om man nu tycker det. Jag vet inte om det är särskilt frimarknadsmässigt dock.

Nu tror jag inte du förespråkar en endaste valuta utan du verkar mena på att vi kan ha flera (krypto)valutor där växlingen/informationsöverföringen sker på ett effektivt sätt? Tolkar jag dig rätt då att med "oönskad effekt" så menar du att regionala "gammelvalutor" inte innebär ett underlättande av handeln, medans kryptovalutor kommer göra det?

Ingen har någonsin suttit i Venezuela och sagt "äh fan, jag tycker att SEK inte riktigt gör vad vi behöver, vi uppfinner boliwar istället". Olika valutor existerar inte tack vare möjligheter, de existerar tack vare begränsningar. Det jag menar är att det inte är intressant huruvida du eller jag tycker att det är bra eller dåligt att det blev som det blev.
Med tanke på att du precis varit kinkig över formuleringar är det riktigt bisarrt att du skriver "EU/Sverige" och dessutom refererar till Bryssel. Det är väldigt olika saker. Din faktiska beskrivning här stämmer oerhört mycket bättre på Sverige än på EU. Det EU i synnerhet arbetar med är att toppstyra klassiska marknadsdefekter, tex tragedy of the commons (just detta är rentav EUs existensberättigande kategori av marknadsdefekter, eftersom det beskriver problemet med global handel). EUs relation till Sverige har på senare år mest kommit att handla om att EU berättar för Sverige att Sverige inte får vara precis hur kommunistiska som helst (enligt ovan definition) då det kräver en olaglig inskränking på medborgares friheter. Vi kommer kort sagt slippa straffskatt på att fly landet så länge vår stat har EU som förmyndare.

Att både Sveriges stat och EU är centraliserade makter betyder alltså inte att de delar speciellt mycket kataktäristik. EU arbetar efter saker som "hmm.. handel över regioner lider av tragedy of the commons", eller "hmm.. svenska staten har tillskaffat sig makt att ta olaglig kontroll över befolkningen". Det är inte så svensk planekonomi fungerar. Att jag ständigt kallar det just planekonomi är för att svensk stat inte primärt arbetar för att avhjälpa naturliga marknadsdefekter (det vanligaste existensberättigandet för en stat), utan för att skräddarsy samhället från ett blankt papper.

Att jag tog upp exemplet är för att EU faktiskt saluför en gemensam valuta, ett initiativ Sverige valt att inte stödja. Det är märkligt att kalla en gemensam valuta för "kommunism" överhuvudtaget, men var ett konkret exempel; vad man än tycker om EUR har det inget med kommunism att göra (åtminstone i kontexten att vi förutsätter fiat som lösning).

Mycket tyder på att vi oavsett snabb utveckling alltid kommer att kompromissa mellan bland annat snabbhet, säkerhet och kostnad. Om det stämmer så kommer vi ha olika protokoll för olika ändamål även i framtiden.

Ja, en deskriptiv utsaga av en normativ ståndpunkt. Den där normativa ståndpunkten är förvisso oklar. Vad är det goda med en gemensam världsvaluta?

Högst oklart om Euro, ECB och eurogruppen verkligen strävar efter the common good och att stävja marknadsdefekter. Man verkar ju snarare för marknadsdefekter när man räddar europeiska storbanker med hjälp av skattebetalande irländare, spanjorer, italienare och fransoser. Där man räddar eurons existens genom parasitpolitik i form av QE.
Här en ECB-bankir som blir svarslös varför irländare ska betala för något som inte har med dom att göra:
https://youtu.be/pnG0bq77N8w

Eurogruppen är en högst antidemokratisk och oklar grupp som dikterar finanspolitiken. Här beskriver professor i ekonomi Varoufakis hur eurogruppen fungerar:
https://youtu.be/v501K9agU58
https://youtu.be/QH8KCBW5mVU

Eller en liten längre intervju med svenska EFN där han bl.a. diskuterar Eurons problem och den rådande statskapitalismen:
https://youtu.be/nGt82RFfg3U

98% av ECBs rådgivare består av lobbyister.
https://corporateeurope.org/pressrel...esent-industry

Det är ett maktspel med spelande parter där de i maktposition förmodligen kommer spela spelet å deras vägnar enligt egenintresse. Det råder maktobalans och informationsövertag där de i maktposition är lika mycket spelare som individen i periferin, en människa har hur eller hur en subjektiv approach. Vilket leder till ett utfall som inte är det kollektivt bästa eller Nash ekvilibristiskt på makronivå eftersom den decentraliserade individen inte har något att säga till om i den centralstyrda ekonomin. Det är naivt att tro att centraliserad statskapitalism utan insyn ala Sovjetunionen/kommunistKina leder till minskade marknadsdefekter när det i sig är en marknadsdefekt. Det kollektivt goda blir i ett sådant samhälle vad de i makt anser är det kollektivt goda för att deras position inte ska hotas. EU, ECB och eurogruppen är sådana överstatligt centraliserade instiutioner som säkerställer deras egen överlevnad på individens bekostnad.

Ponera att vi har en endaste valuta. Hur skulle den vara konstruerad isåfall?

Du virrar vidare. Jag har svårt att följa med. Tycker bara det är lite märkligt att förespråka en top-down attityd gentemot valutor och pengar. Hela idén med kryptovalutor/bitcoin är väl att vara lite alternativ, rebellisk, en valuta som inte dikterats av en stat. En valuta som kan användas över hela världen. Förstår inte varför det ska behövas flera.

Det verkar som att du inte förstår eller köper mitt resonemang om hur pengar en gång uppstod. Det var alltså inte så att en kung eller regering bestämde att "det här är pengarna vi ska använda" utan alla centralmakter har tagit de existerande pengarna och satt sin stämpel på dem. Pengar är en funktion av en diversifierad ekonomi, de väljs av en slags osynlig hand, valet är baserat på ömsesidiga förtroenden och inte på statens auktoritet.

Här behöver du hitta på fantasibegrepp som "elektroniska centralbankspengar". Varför hamnar du i den situationen.

Det är ett slagord.
Vad som åsyftas är att centralbanken går med på att köpa en på förhand godkänd tillgång. Dock har inte Centralbanken något att betala med. Så säljaren får en kundfordran. Sagda kundfordran har de bankinstitut som anslutit sig centralbanken accepterat att använda för att reglera skulder sinsemellan.

Varför inte. Går alldeles utmärkt. Ser ovan. Centralbanken köper tillgångar på öppna marknaden. Säljande bank får inte betalt utan åker istället på en kundfordran med milt uttryckt urusel ränta.

Hur länge centralbanken lånar av bankerna till svårartad underrränta bestämmer centralbanken godtyckligt. De utsatta bankerna har inget att säga till om.

Nej, dom kan inte betala något. Detta är ett svårartad missförstånd.
Nordea kan inte gå till McDonalds och köpa hamburgare och betala med kundfordringar på Riksbanken. McDonalds har inget konto hos Riksbanken och kan inte ta emot en betalning.

Det enda en kundfordran på Riksbanken kan användas till är att relegera en skuld med andra som har konto hos Riksbanken. Ett ytterst litet antal. Inte ens alla banker har det. Detta är inte allmänt accepterat betalmedel och därmed inte pengar. Lika lite som att en statsobligation är pengar.

Om Riksbanken köper en statsobligation av Nordea, vad betalar då RB med?
Vad exakt är det som RB levererar som köpeskilling?

Eller är det som jag säger att Riksbanken inte alls betalar utan Nordea måste bokföra en fordran på Riksbanken. Dvs RB lånar av Nordea.

Svara nu på detta och byt inte samtalsämne.

Mina banktillgodohavanden är en fordran på banker. Dvs dom lånar de summorna av mig.

Om du sedan tittar i bankernas balansräkning ser du en post "inlåning från allmänheten". Vad är nu detta?

Iom att statsskulden i Sverige minskat den senaste tiden så uppstår inte riktigt situationen jag beskrev. Så jag kan på så vis köpa din invändning för Sverige. Min formulering var mer allmängiltig. Och din invändning är mer av en ovidkommande detalj.

Men du kan ju begrunda att genom att köpa statsobligationer så ger just Riksbanken kredit till Riksgälden. Om du vill invända mot det så kan du begrunda att Riksbanken är mottagare av ränteutbetalning från Riksgälden.
Om det nu vore olagligt som du vill anföra så har du ett konkret exempel på motsatsen.

Alla utom du förstår mycket väl vad som avses, nämligen det som ofta kallas "central bank reserves". De representeras av siffror i en dator, inte av fysiska pengar. Banken kan byta dessa siffror mot kontanter och lägga i sitt kassavalv om de vill. Alla tycker dock det är mer praktiskt att sköta desssa stora summor "elektroniskt".

För alla andra så är avistainlåning likvärdigt med pengar eftersom man närsomhelst kan byta den mot kontanter. Nu brukar du förstås helt ignorera löptidsaspekten och inte skilja på avistainlåning och andra lån. Då blir det förstås omöjligt att förstå vad bankverksamhet egentligen går ut på. Balansräkningen slutar på +- 0, duh! det är en balansräkning. Ingen har någonsin nettolånat av någon annan eftersom skulder och tillgångar tar ut varandra.

Anledningen att jag kallar det "elektroniska" är bara för att särsklija dem från fysiska centralbankspengar (sedlar och kontanter). Att kalla dem "reserver" blir också fel eftersom vi sedan många år i Sverige har "zero reserve banking" och det därför inte krävs att bankerna har några sådana reserver alls. De får inte ha minus på RB-kontot men det är också allt.

Du får gärna använda något annat ord men att haka upp sig på ordvalet är rent autistiskt.
Nej det är inte ett "slagord". Lender of last resort är ett centralt begrepp i alla system med en centralbank. Enda anledningen att en Nordea-krona är lika mycket värd som en SEB-krona är att RB i slutändan fungerar som just lender of last resort. Alla tillgodohavanden kan potentiellt bytas mot exvis kontanter. RB måste heller i en nödsituation köpa någon tillgång alls. De kan låna ut nytryckta sedlar "blanco" till en bank utsatt för en bank run. De "utsatta" enskilda bankerna har alltid ett val. De kan köpa vilka tillgångar som helst för pengarna på kontot hos riksbanken. Nordea kan köpa en företagsobligation för pengarna och då överförs pengarna till SEB:s RB-konto istället om företaget har konto hos SEB.

Nordea kan t o m köpa glass till personalen för dessa pengar om de vill. De skickar en beställning till GB Glass och så bokförs det ett tillgodohavande på GB:S konto i SEB. Cendralbankspengar flyttas då från Nordeas konto i RB till SEB:s konto i RB.
SEB kan i sin tur köpa en statsobligation och då får till slut staten ett tillgodohavande ho t ex Swedbank. Samtidigt flyttas då centralbankspengar till Swedbanks RB-konto. Så där håller det på.

Banksektorn som helhet kommer naturligtvis inte undan att ha sin överskottslikviditet insatt i centralbanken. Vad de än köper i form av statsobligationer, lånar ut till någon som betalar en köpare i en annan bank osv så kommer pengarna alltid in på ett konto någonstans i banksektorn.

Nu försöker du säkert hävda att bankerna kan "föra över pengar mellan sig" utan att blanda in centralbankspengar (eller konton i en tredje bank) men det går inte. De kan precis som privatpersoner kvitta olika fordringar mellan sig, ge varandra lån osv men pengar kan de inte överföra mellan sig utan något "kontoföranden institut". Privatpersonerna måste göra det via sina banker och bankerna måste göra det via RIX eller konton i en tredje bank.

Det finns inget som säger att alla banker måste ha pengar på sina RB-konton ens med dagens QE. I princip kan en enda bank ha ett fett sådant konto medan de övriga bankernas är tomma. I dagens situation med negativ ränta försöker förstås alla banker ha så lite som möjligt där så marknadsmekanismerna gör att det smetas ut över alla banker med konton i RB.

Banksektorn som helhet kommer alltså att stå med en överskottslikviditet p g a QE men ingen specifik bank har några pengar tvångsinsatta hos RB till negativ ränta. Snarare kan det väl jämföras med "hela havet stormar" eller "svarte petter. Riksbanken betalar med helt nyskapad "avistainlåning" (jag tycker det är tydligare att kalla det "elektroniska centralbankspengar" men du börjar väl gråta om jag skriver det igen). Banken kan närsomhelst köpa något för dessa pengar. Det viktiga är att inlåningen inte består i några pengar som överförs någon annansstans ifrån, det ger inte banken mindre möjlighet att låna ut till någon annan.

Här är det kanske på sin plats att citera en bank(SEB) som glatt kallar det hela för ¨"nytryckta pengar" och inte alls hävdar att RB lånat pengarna av bankerna. Visst innebär överskottslikviditeten en viss kostnad för bankerna just i den helt nya situationen med negativ ränta. Bankerna törs inte riktigt ge privatpersoner negativ ränta på lönekontot (men borde egentligen göra det).

Tänk dig istället en situation där räntan är noll eller högre. Pengarna som står som inlåning från bankerna är helt "nytryckta" pengar som bankerna inte hade tidigare. Således skulle det inte vara något som helst problmem med det du kallar "tvångsinlåning" då.

Idag rör sig bankernas räntekostnad här om några hundra miljoner årligen. De får å andra sidan möjlighet till billig upplåning genom att QE pressar ner de långa räntorna. Bankernas "räntespread" på bolån är väl på ATH så de "tar igen på gungorna vad de förlorar på karusellen" med råge.

Eller blir det kanske lättare att förstå om man tar motsvarande exempel för privatpersoner. Nisse hittar en guldklimp i skogen. Kalle tar ett lån av banken och köper guldklimpen av Nisse som sätter in pengarna på banken. Har banken verkligen lånat pengar av allmänheten? Pengarna fanns överhuvudtaget inte tidigare. Nisses möjlighet att låna ut pengar till barnen har inte minskat. Hans konsumtionsutrymme har heller inte minskat. Jag tror inte att Nisse tycker att banken tvångslånat några pengar av honom...


Nej här visar du att du inte lyckats förstå vad centralbankspengar är. Nordea kan handla hamburgare för sina centralbankspengar. Om McDonalds har konto hos SEB så ringer Nordea till SEB och ber att SEB krediterar McDonalds konto med kostnaden för hamburgarna. Samtidigt så överförs motsvarande summa från Nordeas RB-konto till SEB:s RB-konto.

(naturligtvis kan SEB istället kvitta mot någon annan överföring i motsatt riktning under dagen eller ge Nordea ett lån i avvaktan på att någon sådan överföring blir aktuell men Nordea kan alltså köpa hamburgare för centralbankspengarna.


Om Nordea köper alldeles våldsamt mycket hamburgare så tar deras centralbankspengar slut och om de sedan vill ha likviditet så måste de låna av RB om de andra bankerna börjat tvivla på Nordeas kreditvärdighet. RB kan tillhandahålla hur mycket centralbankspengar som helst till Nordea. De är "lender och last resort" (ett begrepp som du som sagt heller inte verkar ha förstått utan får panik och kallar det ett "slagord" iställert för att arguentera relevant).

Om spararna också skulle börja tvivla på Nordeas nu tämligen smällfeta ledning så vill de ta ut sina pengar i kontanter eller föra över dem till en annan bank. Då lånar RB ut nytryckta sedlar eller "nytryckta" centralbankspengar som förs över till andra bankers RB-konoton. Helst vill RB att Nordea repar något men i en nödsituation så blir tillgången i RB:s balansräkning bara en skuldförbindelse som Nordea skrivit under i ketchup.

Här är en länk som förklarar att bankerna visst kan använda sina centralbankspengar, t ex låna ut dom: http://neweconomicperspectives.org/2...-reserves.html

Om de lånar ut pengarna till en husköpare eller köper hamburgare är ointressant. Det väsentliga är att banken faktiskt får bort pengarna från sitt RB-konto (om säljaren av huset har konto i någon annan bank).

Det är avistainlåning dvs "deposits". Dvs "elektroniska pengar" som när som helst kan bytas mot kontanter eller överföras till någon annans konto som betalning för något.
Ignorerar du din vana trogen skillnaden mellan pengar och andra fordringar och tittar på hela balansräkningen så blir resultatet att banken lånat precis lika mycket av allmänheten som allmänheten lånat av banken. Jag vet inte vad du får ut av denna meningslösa aktivitet. Har du funderat på att intressera dig för knappologi istället?

Men du kan ju begrunda att genom att köpa statsobligationer så ger just Riksbanken kredit till Riksgälden. Om du vill invända mot det så kan du begrunda att Riksbanken är mottagare av ränteutbetalning från Riksgälden. Om det nu vore olagligt som du vill anföra så har du ett konkret exempel på motsatsen.

Riksgälden har ingen "kreditlina" hos riksbanken vilket var det du hävdade tidigare. Riksgälden måste låna upp på den öppna marknaden. Det är en viktig konstruktion för att marknaden och inte riksbanken skall sätta räntan på statsobligationerna. Med QE så "fuskar" RB förstås och pressar ner de långa räntorna. Det är ju hela syftet med QE för att folk skall låna mer. Syftet är inte att staten skall få lägre ränta på sina lån. Det skulle vara klar "Zimbabwe-varning" om Riskgälden kunde låna fritt direkt från RB.

Sedan kan det förstås bli så att riksbanken lånar ut pengar till banken som köper statsobligationen av riksgälden. Just nu behöver bankerna inte låna något alls av RB men utan QE så skulle de ibland göra detta. Titta t ex på RB:s balansräkning 2006 så ser du att bankerna behövde låna av RB. https://pasteboard.co/HlWBvQI.png

Seriöst, jag kan inte komma på en märkligare tolkning av de inlägg som skrivits i den här tråden. Jag vet inte hur man går vidare. Du förstår inte text. Det blir total pannkaka när du sedan i det övriga du skriver fått för dig att det är någon annan som inte förstår något.

Ok, jag erkänner att jag inte begriper mig på kryptovalutor. Det är för mig en gåta hur någon tror att något kommer ha bestående värde som kan replikeras om och om igen. Anledningen till att vi tillskriver till exempel guld ett värde är för att det är ett grundämne med särskilda egenskaper som inte kan mångfaldigas. Jag förstår inte hur detta kan appliceras på krypto. Förstår du mitt resonemang?