Citat:
Ursprungligen postat av
Clay Allison
Vadå, kan man inte dömas för att ha brutit mot en lag man inte kände till, sett ur ditt uppsåtsresonemang?
Det jag syftar på är mycket riktigt straffrättsvillfarelse, vilket egentligen bara bekräftar det jag skrev först. De flesta är inte tillräckligt kunniga inom lagen för att förstå att det inte är svart och vitt.
Huvudregeln är att det inte spelar någon roll om du inte känt till att något är olagligt. T.ex du kan inte mörda någon och hävda att i Uzkakasebastan så är det lagligt med mord och du trodde det var det här med.
Det finns dock ett par undantag. Dels när rena fel gjorts i kunngörelsen. Men också då det är en nyligen kriminaliserad handling. Det finns t.ex exempel där personer friats då de tog in preparat i Sverige som kriminaliserats bara något tidigare.
Vad som är viktigt att nämna i detta fallet är att de personer som ej var provvakter såklart inte kunde veta att de infört någon sanningsförsäkran. Detta gäller minst hösten 2016 då det var en nyhet för alla som skrev provet. Det är ett typexempel på där det saknats uppsåt. De som skrev provet har vetat att det ej funnits någon försäkran de senaste 40 åren och förväntar sig ej det komma från ingenstans.
Från RH 1997:50
Citat:
En allmän utgångspunkt för bedömningen av den subjektiva täckningen av specifika rättsliga begrepp har i litteraturen uttryckts så att den tilltalade inte bör fällas till ansvar för ett uppsåtligt brott, om hans uppsåt inte täcker brottsrekvisiten på ett sådant sätt att han förstått innebörden av sin gärning. Om den tilltalade inte insett att han gjort något brottsligt på den grunden att han inte insett att han befunnit sig i en sådan konkret situation som enligt brottsrekvisiten krävs för att brott skall föreligga är det fråga om brister i den subjektiva täckningen (se bl.a. Holmberg m.fl. Kommentar till Brottsbalken, del I, 6:e uppl., s. 45 ff och Leijonhufvud/Wennberg, Straffansvar, 4:e uppl., 1993, s. 83).