• 1
  • 2
2018-04-04, 15:26
  #1
Medlem
Började tänka på följande på jobbet.

Jag lever i någon form av en ensam bubbla, det är jag och endast jag. Jag gör exakt samma sak dag in och dag ut, kaffe,snus,jobb,film,sova.

Jag har ett jobb jag hatar, jag har en utbildning men vill inte jobba inom det. Mitt nuvarande jobb är dock bättre än tidigare jobb jag har haft. utan en annan utbildning kommer jag få samma typ av jobb, så byta låter inte som ett alternativ. Har alltid varit bra på att spara pengar, detta gör att jag har svårt att motivera att jobba/utbilda mig, folk jobbar för att dom måste, jag jobbar för att det är vad man gör men kan samtidigt inte sluta jobba för jag klarar mig kanske 1-1 1/2år som arbetslös.

Jag har väldigt få kompisar, jag vill ha massa kompisar men vill egentligen inte va med dom jag har. Man blir bara och sitta hos någon.
Jag skulle vilja ha en flickvän men när jag tänker på det så skulle jag inte orka vara med henne så ofta. Vill kanske bara att jag har någon? Eftersom jag inte har ett liv så skulle hon lämna mig ändå.
Jag skulle vilja flytta men antagligen skulle jag bara sitta inne ändå.
Skulle vilja sluta eller i alla fall trappa ner på snusandet/kaffe men då kommer jag bara må ännu sämre.
Jag vill ha en hobby men vet inte vad, de gånger jag haft hobbys så har jag gett all tid till just den hobbyn för att sen sluta helt när jag nått en hyfsat hög nivå.
Jag har fixat min lägenhet(inredningsmässigt/teknikmässigt)exakt som jag vill ha det men känns ibland som jag skulle vara gladare med en tom lägenhet.

Man skulle kunna tro att jag har haft en dålig uppväxt eller är/varit fast i droger men har haft ett väldigt "bra" liv egentligen.

Jag är helt lost, vad gör folk? vad ska jag göra?
__________________
Senast redigerad av dudeen 2018-04-04 kl. 15:33.
Citera
2018-04-04, 15:36
  #2
Medlem
My god.. Relaterar. Tyvärr har jag inget tips mer än att bara hoppa på nåt att göra. Gör vad som helst. Gå någon kurs du egentligen inte i sugen på. Res någonstans. Ha en karta framför dig, blunda och sätt fingret på kartan. Dit åker du.
Typ. Försök var öppensinnad men förvänta dig inte att du kommer älska det på en gång.
Men kanske någonstans där påvägen hittar du livsgnistan. Dä ä bare och görat.
Lycka till.
__________________
Senast redigerad av Hattenmed 2018-04-04 kl. 15:38.
Citera
2018-04-04, 15:38
  #3
Medlem
Säg upp dig.
Ta med 100.000kr
Sätt dig på ett flyg och åk den Sverige ett år
Du kommer hitta dig själv.

MVH Simon zakaria Lbou
Citera
2018-04-04, 15:59
  #4
Medlem
Jag har funderat extremt mycket på att resa/hitta ett annat ställe att bo på. Tyvärr själv men det kanske är bäst. Att kunna gå ut ur ett hostel och känna frihet samt inte veta vart man är. Det skulle kännas skönt. Är ju så feg bara. Skulle jag veta någon som mår som mig i sin ensamhet skulle jag fara dit och tvinga med den personen på en resa.

Pratar jag med någon så bryr dom sig inte eller så börjar dom berätta om sina problem...senast när jag pratade ut om mina "småa" problem så berättade den andre personen om 2 polare som dött.

Oavsett allt detta så har jag förändrats otroligt mycket, har ett jobb som försäljare. För ett år sedan kunde jag knappt säga hej, kunde inte prata med mina kollegor, att dra ett skämt var bara drömmar, såg bara deprimerad ut fast jag mådde bättre än nu. Fixat hygienen, bättre kläder osv. Förr så hade jag alltid rätt, hatade allt och alla. Nu hatar jag inte folk, de jag inte tycker om bryr jag mig inte om. Kan acceptera att jag har fel och lär mig gärna istället. Säger någon något negativt om mig kan jag nästan tycka om det för då kan jag ändra på det. Kan dock ha ett otroligt hat ibland.

Men ändå känns allt bara dåligt och fel, känns lite som jag vaknat ur en koma medans alla andra har levt livet.
__________________
Senast redigerad av dudeen 2018-04-04 kl. 16:03.
Citera
2018-04-04, 16:16
  #5
Medlem
Äh, flickvän vill du inte ha. Det är överskattat faktiskt, dyrt också och får aldrig vara ifred.

Sluta snusa är faktiskt ganska lätt, det är bara att sluta och ta smällen. Du kommer att känna av något som liknar lättare influensa i några dagar sedan avtar det. Slutade med snus i somras, ångrar ingenting. Just do it. Lakritsgodis, glass och film gjorde det hela mycket lättare. Rekommenderar starkt Fishermans friend med salmiaksmak, köp ett tiotal påsar och tugga i dig när suget blir som jobbigast.

Sedan rekommenderar jag stora doser vitamin D, har förändrat mitt liv till det bättre;

(FB) D-Vitamin gjorde mig frisk igen!

Sedan är du bekväm i din lilla bubbla, du behöver komma utanför din comfort zone.
Citera
2018-04-04, 17:40
  #6
Medlem
Mogna-Meloners avatar
Flyttar tråden till ett mer passande forum.

Psykologi: allmänt ——-> Psykisk hälsa

/Mod

Citera
2018-04-05, 15:44
  #7
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Argpatriark
Äh, flickvän vill du inte ha. Det är överskattat faktiskt, dyrt också och får aldrig vara ifred.

Sluta snusa är faktiskt ganska lätt, det är bara att sluta och ta smällen. Du kommer att känna av något som liknar lättare influensa i några dagar sedan avtar det. Slutade med snus i somras, ångrar ingenting. Just do it. Lakritsgodis, glass och film gjorde det hela mycket lättare. Rekommenderar starkt Fishermans friend med salmiaksmak, köp ett tiotal påsar och tugga i dig när suget blir som jobbigast.

Sedan rekommenderar jag stora doser vitamin D, har förändrat mitt liv till det bättre;

(FB) D-Vitamin gjorde mig frisk igen!

Sedan är du bekväm i din lilla bubbla, du behöver komma utanför din comfort zone.

Aa jo förstår dig, däremot tror jag det är något man behöver i livet, det är en del av livet?

Klarade mig utan 1-2 veckor förra semestern, första veckan svettades jag konstant och mådde skit, sen började jag röka och efter att det hände en sak gick jag tillbaka till snuset.

Ska kolla länken, tack!
Citera
2018-07-06, 23:11
  #8
Medlem
Hej igen,

Jag har nu bokat en resa bort härifrån, jag kommer spendera x månader i x länder. Jag klarar inte att leva som jag gör längre. Jag har varit sysselsatt de senaste månaderna och är delvis stolt över det jag presterat.

Även om jag mår betydligt bättre nu så känner jag samma känsla. Tomhet, passar inte in, noll intresserad av andra personer.

Även fast jag träffar en ny person så känns det som jag vet vem det är. personen jobbar i samma stad, kommer från samma stad, beter sig exakt som alla andra.

jag känner att jag bara måste skriva av mig.

Vill någon prata, oavsett vad så pma mig, skulle hjälpa mig otroligt mycket.
Citera
2018-07-06, 23:45
  #9
Medlem
Mogna-Meloners avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dudeen
Hej igen,

Jag har nu bokat en resa bort härifrån, jag kommer spendera x månader i x länder. Jag klarar inte att leva som jag gör längre. Jag har varit sysselsatt de senaste månaderna och är delvis stolt över det jag presterat.

Även om jag mår betydligt bättre nu så känner jag samma känsla. Tomhet, passar inte in, noll intresserad av andra personer.

Även fast jag träffar en ny person så känns det som jag vet vem det är. personen jobbar i samma stad, kommer från samma stad, beter sig exakt som alla andra.

jag känner att jag bara måste skriva av mig.

Vill någon prata, oavsett vad så pma mig, skulle hjälpa mig otroligt mycket.

Hoppas resan kan få dig att mp böttre. Ibland är det tyvärr så att när man åker bort åker känslorna med en och eskalerar. Men bättre det än att sitt still och sitta fast

Eftersom du inte skrivit 50 inlägg går det inte för någon (förutom en moderator) att pm:a dig.
Citera
2018-07-07, 01:18
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Mogna-Meloner
Hoppas resan kan få dig att mp böttre. Ibland är det tyvärr så att när man åker bort åker känslorna med en och eskalerar. Men bättre det än att sitt still och sitta fast

Eftersom du inte skrivit 50 inlägg går det inte för någon (förutom en moderator) att pm:a dig.

Jag är medveten om att jag är jag oavsett var jag befinner mig, dock tror jag det kan kännas som jag får en ny start? Jag kan vara mig själv och börja om då ingen känner mig. Känns som jag har mer intresse för folk som kommer bortifrån också. Det väsrta som kan hända är att jag inte trivs och vill hem. Då är jag var jag är nu men har i alla fall testat.
Citera
2018-07-07, 11:43
  #11
Jag känner igen mönstret, efter flera år på samma ställe så känner man sig nästan som i ett fängelse.
Man har ingen fritid och inte heller något som gör livet värt att leva.
På kvällen har man bara ork till en kort promenad eller se på TV.
Vintern i Sverige kan också knäcka den bästa och på sommaren ska man hinna med allt på en gång.
Citera
2018-07-08, 11:28
  #12
Avstängd
Citat:
Ursprungligen postat av dudeen
Jag har funderat extremt mycket på att resa/hitta ett annat ställe att bo på. Tyvärr själv men det kanske är bäst. Att kunna gå ut ur ett hostel och känna frihet samt inte veta vart man är. Det skulle kännas skönt. Är ju så feg bara. Skulle jag veta någon som mår som mig i sin ensamhet skulle jag fara dit och tvinga med den personen på en resa.

Pratar jag med någon så bryr dom sig inte eller så börjar dom berätta om sina problem...senast när jag pratade ut om mina "småa" problem så berättade den andre personen om 2 polare som dött.

Oavsett allt detta så har jag förändrats otroligt mycket, har ett jobb som försäljare. För ett år sedan kunde jag knappt säga hej, kunde inte prata med mina kollegor, att dra ett skämt var bara drömmar, såg bara deprimerad ut fast jag mådde bättre än nu. Fixat hygienen, bättre kläder osv. Förr så hade jag alltid rätt, hatade allt och alla. Nu hatar jag inte folk, de jag inte tycker om bryr jag mig inte om. Kan acceptera att jag har fel och lär mig gärna istället. Säger någon något negativt om mig kan jag nästan tycka om det för då kan jag ändra på det. Kan dock ha ett otroligt hat ibland.

Men ändå känns allt bara dåligt och fel, känns lite som jag vaknat ur en koma medans alla andra har levt livet.

Jag är på att resa. Är allvarlig! Känner igen mig jättemycket.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in