Voluntary Human Extinction Movement

Enligt ForskaSverige...
- har nästan 1 miljon svenskar i arbetsför ålder någon form av psykisk ohälsa och upp till 1 av 2 kommer någon gång i livet att drabbas
- är självmord den vanligaste dödsorsaken bland unga mellan 15–44 år.
- har nästan 1 av 3 ungar mellan 16–24 år besvär av ängslan, oro eller ångest

De ovanstaende siffrorna tydliggör lidandet som hänger oskiljbart ihop med all mänsklig existens.

Hur kan man försvara mänsklig fortplantning, när man maste utgar ifran att väsendet som har sin upprinnelse i könsumgänget kommer inte att kunna undvika stress, oro, angest, ilska, sorg och ensamhet?
När det finns en stor sannolikhet att ens barn kommer att uppleva obehagliga känslor intensivt nog att det vill döda sig själv som konsekvens, varför föda det överhuvudtaget?
Tyvärr sa är var värld inte utvecklad nog att varken erbjuda säkra självmordsmetoder eller propagera döden som ett legitimt alternativ till det ofrivilliga livet, vilket betyder att varje självmordsförsök är mycket plagsamt till.

Varför anses det vara rättmätigt att kasta människor i livet utan att ge dem tillgang till döden, när de oförvallade existenserna inte gillar att finnas, efterat?

När jag ser lilla bebis pa stan blir jag oerhört trist.
Bebisen kommer att smärta, den kommer att lida, möjligen kommer den bli ensam och utesluten av samhället.
När den da beslutar sig pa att dö senare i livet kommer det ända vara barnet själv som kommer att beskyllas som självupptagen och egoistisk - inte föräldrarna.
Det är dock tvärtom!

Det finns absolut ingen anledning till varför mänskligt liv, byggt pa nedriga instinkter och tillfällen, anses vara en bra sak.

Jag pläderar för var utrotning och det är jag inte ensam om.

https://www.facebook.com/The-Volunta...8547474186448/

Om alla 1 161 480.. medlemmar pa flashback valde att sluta med fortplantningen, hade vi gjort en skillnad redan.
Flashback maste bara expanderas till Afrika ocksa.

Era tankar?

Det är framförallt västvärldens män som frivilligt borde förneka sin biologiska programmering och omedelbart sluta föröka sig. Världen skulle sett oerhört mycket böttre ut om det inte var för allt elände denna grupp ställt till med de senaste 2000 åren.

Sen om inte det är tillräckligt, så kan resten av världen överväga att lämna in ett Walk Over.

Jo absolut, det vore en bra början.
Bästa asylhjälpen = fler kondomer!!

Man skaffar inte barn för barnets skull man gör det för sin egen skull. När man blir äldre så ifrågasätter man sin egen existens, man vill att ens liv ska vara meningsfullt. Det mest meningsfulla man kan göra är att skapa en ny människa som är fullständigt beroende av dig.

Jag står på din sida ts, det är inte moraliskt försvarbart att sätta andra människor i livet och sen inte acceptera när dessa människor vill dö.

Jag vet inte om du flyttat till Sverige än eller om du bara är i planeringsstadiet än. Men om du redan är här så förstår jag dina (negativa) tankar om utrotning av den mänskliga rasen. Jag har levt i Tyskland och i Sverige och känner också att det är helt meningslöst ibland.

Jag har tänkt samma tankegångar som dig många gånger. I Sverige är det till dags dato fortfarande skamligt att ta sitt liv. I dödsannonserna i tidningen står det aldrig att personen som dött har begått det. Det kan kanske stå "har hastigt lämnat oss".

Folk ser i gemen ner på de som gör övriga levande varelser (läs djur t ex) tjänsten att ta livet av sig. Varför? Min uppfattning är att de som ser ned på de som begår självmord - är samma personer som tycker att det är helt ok att bara finnas på jorden för en bestämd tid (60-90 år) och under denna tid enbart åsamka andra levande varelser och ting en massa eländigheter. Dessa personer som tycker så har i motsats till dig och mig inte reflekterat tillräckligt över meningen med människolivet. De är därför per definition ignoranta.

Som någon filosof sade; "varför ska man leva när man ändå ska dö?".

Jag har dock bestämt mig för att leva vidare trots att jag vid flera tillfällen tänkt det motsatta. Varför? Ja, det är motsägelsefullt till det ovan skrivna, MEN det finns flera skäl.

1) Jag är för nyfiken på vad som komma skall
2) Andra skulle bli ledsna om jag begick det
3) Jag är för feg

Men jag skulle aldrig förebrå någon som valde att avsluta sitt liv. Varje person har sitt skäl och det ska man respektera.

Att man kan åka till Schweiz och avsluta livet på en klinik när man har en obotlig sjukdom anses av allt fler i samhället som en rekorderlig sak. Men att avsluta livet på egen hand av ekonomiska, sociala eller andra värdsliga skäl kommer säkerligen anses vara skamligt så länge jag befinner mig i livet.

Mina tankar är att TS inte mår så bra.

Ledsen att det har gått så långt.

Lever fortfarande i Tyskland, just den negativa inställningen till döden finns dock förmodligen i alla sa kallade utvecklade länder. Sa länge Tysklands CDU inte blir avskaffad snart kommer döden inte bli avstigmatiserad nagonsin heller. Jag minns den totalt overdramatiserade diskussionen om en tjej som hade begärt självmord i ett utav de länderna du nämnde pa grund av psykiskt lidande, en "diagnosticerad depression", och folk var rosenrasande. "Hon borde ha behandlats!" - att aktivt väljer bort ett liv man aldrig önskade sig är inte sjukt, men forstaeligt.

Jag far hoppas pa kristendomens död än sa länge, den hämmar hela landet.
Tyskland är förenta staterna light när det gäller progressivt tänkande.

Här ser vi resultatet av all kulturmarxistiska frankfurtskola propaganda vi européer blivit matade med de senaste hundra åren.. sorgligt är det..

Vi européiska män är bäst!!

Låt ingen lura er!!

Ja människor skapar en massa onödigt lidande för sig själva genom att skjuta upp saker, inte genomföra viktiga beslut osv.
Men det är så livet är. Du har en ganska pessimistisk syn på mänskligheten och kanske ditt eget liv. Men för många handlar det nog om att göra nuet till något som man trivs att existera i. Det är allt man kommer att uppleva hur som helst.

Jag skulle framförallt vilja se debatten ta fart och leva upp på de stora scenerna i bl a de etablerade tidningarna och i debattprogram på SVT. Kul att se gemene svennebanan-man svettas över en existentiell oro de inte verkar förstå sig på.

Har man inte roligt merparten av den vakna tiden, så tycker jag inte livet är värdefullt. Och hur många har roligt merparten av tiden? Visst, i barndomen och ett år här eller där. Men att verkligen njuta av livet allt som oftast från vagga till grav är nog väldigt ovanligt.

Problemet med att avsluta mänskligheten är ju att det blir en spottloska och käftsmäll för de människor som kom innan oss som gjorde sitt yttersta för att njuta av livet och att berika mänskligheten. Sedan är ju livet väldigt trivsamt emellanåt. Och då tänker man knappast på döden. Och det finns ju ofta hjälp att få, i teorin åtminstone. Svårt att veta exakt vilken hjälp som är för en själv.

Som minst borde man kanske testa ayahuasca och se om det biter på en.

Motion och träning gör faktiskt susen. Och att äta balanserat och nyttigt samt sova gott.

Livet är smärta. Det är därför det är så kul.

Men om du tycker det är så jävligt, kan du ju alltid föregå med gott exempel.

De flesta personer tycker inte att smärta är kul, annars skulle bedövande droger samt - tyvärr- illegala drogmarknader inte kunna finnas.

En dag, när illamaendet tar överhand, kommer jag säkerligen att dö av egen vilja, en frivillig död är nästan högtidlig i motsats till ett ödesmättad avlidande.
Innan dess gäller det att förhindra sa manga liv som möjligt för mig - pa grund av empatiskäl.
Jag maste fa folk i min närhet att förknippa mig med utrotningsbudskapet, annars kommer ingen att kunna fösta bakgrunden och legitimiteten bakom självmordet jag en gang kommer att bega, vilket vore synd för ändamalet.