Citat:
Adam och Eva levde nakna dumma och lyckliga ända tills de åt av kunskapens träd.
Jag umgås med en väldigt osannolik blandning av människor från höger till vänster, fattig till rik, väldigt lågutbildad till väldigt högutbildad och det jag märker generellt är att de smartare (högre IQ) eller de med högre utbildning ofta är olyckligare än de mer korkade eller lägre utbildade.
Det kan vara en slump eftersom min umgängeskrets är så liten i förhållande till jordens befolkning att det knappast utgör något representativt urval. Men det är även en känsla jag får ibland när jag läser på olika messageboards osv att många personer som uttrycker viss form av olycka samtidigt också skriver intelligenta inlägg.
Naturligtvis finns undantag som bekräftar regeln eller så är jag besudlad av min hypotes så jag undermedvetet glömmer vissa lyckliga människor som skriver intelligenta inlägg.
Men eftersom bibeln skriver som den gör med kunskapens träd så verkar det (oavsett om man är troende eller ej) vara en gammal sanning att kunskap gör en olycklig.
Vad tycker ni, ligger det någonting i detta?
En teori jag har baserad på en polare som är dummare än ett spån (typ om du säger 1,2,3,4,5 och frågar honom vilken siffra som kommer sen kan han lika gärna svara: A?) Han skadar sig ofta eftersom han inte har förmågan att förutse ett resultat av en handling. Trots att han kommer hoppandes på sina nya kryckor med framtänderna utslagna efter att testat om ett paraply är tillräckligt för att bromsa fallet om man hoppar ner från taket så är han fan alltid lycklig.
Jag umgås med en väldigt osannolik blandning av människor från höger till vänster, fattig till rik, väldigt lågutbildad till väldigt högutbildad och det jag märker generellt är att de smartare (högre IQ) eller de med högre utbildning ofta är olyckligare än de mer korkade eller lägre utbildade.
Det kan vara en slump eftersom min umgängeskrets är så liten i förhållande till jordens befolkning att det knappast utgör något representativt urval. Men det är även en känsla jag får ibland när jag läser på olika messageboards osv att många personer som uttrycker viss form av olycka samtidigt också skriver intelligenta inlägg.
Naturligtvis finns undantag som bekräftar regeln eller så är jag besudlad av min hypotes så jag undermedvetet glömmer vissa lyckliga människor som skriver intelligenta inlägg.
Men eftersom bibeln skriver som den gör med kunskapens träd så verkar det (oavsett om man är troende eller ej) vara en gammal sanning att kunskap gör en olycklig.
Vad tycker ni, ligger det någonting i detta?
En teori jag har baserad på en polare som är dummare än ett spån (typ om du säger 1,2,3,4,5 och frågar honom vilken siffra som kommer sen kan han lika gärna svara: A?) Han skadar sig ofta eftersom han inte har förmågan att förutse ett resultat av en handling. Trots att han kommer hoppandes på sina nya kryckor med framtänderna utslagna efter att testat om ett paraply är tillräckligt för att bromsa fallet om man hoppar ner från taket så är han fan alltid lycklig.
Kunskap är inte av ondo, såvida man inte uppfinner en Ai som kommer tar kål på mänskligheten och världen.
Men just nu i det liv som vi lever så tror jag inte det. Snarare är folks standards och kriterier för vad de själv anser är bra både till fördel och av ondo. De achievers som finns i din umgängeskrets kanske inte är nöjd för att de strävar efter något som är svårt att uppnå, om ens få har gjort det, vilket gör det till värdefullt, och de är dömda i sin strävan att aldrig bli nöjd.
Medans en dåre med låga kriterier kan valsa runt lycklig över litet, dock kommer denne aldrig att kunna skapa något som är värdefullt och unikt som den som jag beskrev först kan.
Jag tror inte kunskap är av ondo, man kan bli uppslupkad av det, men man ska också stundvis njuta av det man gjort.
Hellre än att vara ett riksmongo som är nöjd bara man hittar några smulor på golvet.
__________________
Senast redigerad av F.Hansen 2018-03-17 kl. 03:15.
Senast redigerad av F.Hansen 2018-03-17 kl. 03:15.