Citat:
Ursprungligen postat av
pausfagel
Växte upp "på landet" men har nu flyttat till en av de tre största städerna. Älskade att växa upp i en byhåla och överväger att flytta tillbaka igen. För referens är jag född runt ~95.
Vet ej alls hur det är att växa upp i en större stad, men får intrycket att det ser väldigt annorlunda ut sett till gemenskap. I min byhåla kunde man inte direkt välja vänner, det fanns kanske max två kompisgäng och mellan dessa bytte folk konstant. Ville man hänga med någon tog man oftast sin cykel och drog till den lokala affären eller skaterampen - det var alltså där man brukade hänga. Var ingen ute åkte man hem till polarna, knackade på, och kikade om någon skulle med ut.
Jämför jag detta med mitt intryck av att växa upp i storstaden får man direkt en helt annorlunda uppväxt. Plötsligt kan man välja sina polare och att träffa kompisarna verkar direkt bli svårare eftersom alla inte bor inom 10min gångavstånd.
En annan grej som är värd att tillägga är väl faktumet att pengar inte spelade någon roll i byn min. Jag antar att det är en annan grej i större städer där saker faktiskt kostar pengar. Där märker man ganska snabbt när folk inte har råd att typ äta ute eller gå på bio. I min by så käkade man kanske kebab nån gång i månaden och köpte läsk, utöver det fanns det inga utgifter och därmed ingen risk att bli utelämnad pga. ekonomi.
Flyttade till en större stad för ungefär 5 år sedan, ett ganska självklart val då päronen fick nya arbeten. Nu när det inte riktigt finns något som håller en kvar här i staden längre överväger jag lite lätt att flytta tillbaka - helt enkelt för gemenskapen. Det kanske bara är jag som blivit mer asocial men att umgås med folk i en så här stor stad känns bara jobbigt. Jag måste dra ut, sätta mig på en buss för ta mig till innerstan och sedan säkerligen behöva vandra runt en sväng för att sedan hitta på någon aktivitet med kompiskretsen i fråga.
Kanske bara är jag som är lat, men för mig känns det jävligt jobbigt. Vidare så måste man ständigt ha cash eftersom ALLTING kostar häromkring, det verkar vara en omöjlighet att bara ses och chilla i en park utan det ska alltid fikas, käkas eller festas. Visst i byn lär man ha bensinpengar (och eventuellt en bil,) men det är betydligt billigare än all pasta jag käkat på vapiano senaste åren.
Intressant och trevlig läsning, tack för ditt inlägg.
Det låter som att det helt enkelt beror på hur man är som person, vilket allt i livet beror på. Det jag tänker kan vara en stor nackdel för vissa är att de föds i en sådan by utan att veta att det andra storstadslivet hade passat den individen bättre. Valen ett barn har som växer upp på ett sådant ställe måste ju vara färre än i en storstad. I en by anpassar man sig att leva begränsat och man umgås med de få som är i samma ålder, för annars finns det inga att umgås med. Kan bli svårt att hitta sin egna identitet - när man hela tiden gör saker för att det helt enkelt är det som finns att göra.
I ditt fall låter det som att du fått din uppväxt på ett, för dig, bra utplacerat ställe i Sverige. Du har även sett det från båda sidor. Men om man är ett barn som har fler och annorlunda behov än vad som kallas vara normalt idag har man kanske större nytta av att växa upp i en varierad storstad.
Du säger att det känns omöjligt att göra aktiviteter som är gratis i en storstad, håller med dig. Detta beror nog på att man har ett annat förhållande till pengar i stora städer. Alla borde lära sig att kunna träffa sina vänner i en park tomhänta och leva i nuet.
