• 1
  • 2
2018-02-02, 01:48
  #1
Medlem
Hej,

Har en fundering som jag inte vågat ta upp med någon annan förut, men kan inte släppa och gå vidare helt utan att få ett svar.

Bakgrundshistoria:

Jag har under hela mitt liv varit aktiv och tränat, dock haft dålig självkänsla och självförtroende under hela min uppväxt. För några år sedan hände en grej som gjorde att jag inte kunnat träna eller liknande, detta i samband med dålig kost och ett jobb jag vantrivdes hos gjorde inte saken bättre.

Jag sov väldigt lite, 1-2h / natt under lång tid och kom djupare och djupare ner i en depression. Vaknade upp en morgon och allt jag såg var grått, det var som ett grått filter över ögonen. Det var även då jag hörde röster, det var inte alls min inre röst jag hörde utan en äldre kvinna och en äldre man. Mannen lät väldigt ondskefull och bestämd medan kvinnan skrattade åt mig och sa konstiga saker till mig.

Rösterna sa åt mig att "ta upp en kniv" och göra dåliga beslut. De va irriterade och sa "säg åt den där idioten att hålla käften" när jag betalade mat vid matbutiken. Dessa röster gjorde sig ständigt påminda och var ondskefulla.

Jag har en väldigt bra självinsikt och insåg att det inte är min röst och det var det som gjorde mig rädd. Att jag hörde någon annans röst hela tiden. Kände mig väldigt nere och vågade inte ens visa mig för folk.

När jag satt hemma och åt så kändes det som jag fick ett hårt knytnävsslag i hjärtat och pulsen gick upp i 200, hörseln försvann, och blev väldigt yr. Där började min rädsla för panikångest.

Jag började träna och äta bättre och bestämde mig för att rösterna inte är på riktigt. Varje gång jag var själv och hörde rösterna så skrek jag åt dem att dra åt helvete att dom inte kommer lyckas styra mig. Var bestämd så fort en röst dök upp och var jag bland folk så tänkte jag högt åt rösterna och bad dom dra till någon annan, för dom kommer inte lyckas manipulera mig.

Denna tid är den jobbigaste tiden jag varit med om i mitt liv. Det var nära att jag avslutade mitt egna liv för att rösterna sa att jag kommer ha det sådär för alltid.

Idag hör jag inte en enda röst, min panikångest är helt borta och jag når väldigt bra. Jag kan dock inte släppa tanken på vad det var jag gick igenom och om depression och stress kan orsaka symptom som jag skrivit. Va verkligen nere på botten tills jag började klättra långsamt uppåt.

En intressant grej som hände de två första gångerna jag mediterade var att jag efter 15 min avslappning började spy. Det kändes som att jag spydde ut stress och ångest.

Detta är länge sen allt hände och har inte vågat tagit upp det med någon psykolog. Jag gick aldrig till någon under tiden det var som värst heller av rädsla för att bli inlåst på psyket eller att polisen skulle hämta mig.
Citera
2018-02-02, 01:54
  #2
Medlem
wildhassans avatar
Kan du beskriva rösten mer specifikt? Hur lät den? Var det en man/kvinna?
Citera
2018-02-02, 01:55
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av tjurpiss
Hej,

Har en fundering som jag inte vågat ta upp med någon annan förut, men kan inte släppa och gå vidare helt utan att få ett svar.

Bakgrundshistoria:

Jag har under hela mitt liv varit aktiv och tränat, dock haft dålig självkänsla och självförtroende under hela min uppväxt. För några år sedan hände en grej som gjorde att jag inte kunnat träna eller liknande, detta i samband med dålig kost och ett jobb jag vantrivdes hos gjorde inte saken bättre.

Jag sov väldigt lite, 1-2h / natt under lång tid och kom djupare och djupare ner i en depression. Vaknade upp en morgon och allt jag såg var grått, det var som ett grått filter över ögonen. Det var även då jag hörde röster, det var inte alls min inre röst jag hörde utan en äldre kvinna och en äldre man. Mannen lät väldigt ondskefull och bestämd medan kvinnan skrattade åt mig och sa konstiga saker till mig.

Rösterna sa åt mig att "ta upp en kniv" och göra dåliga beslut. De va irriterade och sa "säg åt den där idioten att hålla käften" när jag betalade mat vid matbutiken. Dessa röster gjorde sig ständigt påminda och var ondskefulla.

Jag har en väldigt bra självinsikt och insåg att det inte är min röst och det var det som gjorde mig rädd. Att jag hörde någon annans röst hela tiden. Kände mig väldigt nere och vågade inte ens visa mig för folk.

När jag satt hemma och åt så kändes det som jag fick ett hårt knytnävsslag i hjärtat och pulsen gick upp i 200, hörseln försvann, och blev väldigt yr. Där började min rädsla för panikångest.

Jag började träna och äta bättre och bestämde mig för att rösterna inte är på riktigt. Varje gång jag var själv och hörde rösterna så skrek jag åt dem att dra åt helvete att dom inte kommer lyckas styra mig. Var bestämd så fort en röst dök upp och var jag bland folk så tänkte jag högt åt rösterna och bad dom dra till någon annan, för dom kommer inte lyckas manipulera mig.

Denna tid är den jobbigaste tiden jag varit med om i mitt liv. Det var nära att jag avslutade mitt egna liv för att rösterna sa att jag kommer ha det sådär för alltid.

Idag hör jag inte en enda röst, min panikångest är helt borta och jag når väldigt bra. Jag kan dock inte släppa tanken på vad det var jag gick igenom och om depression och stress kan orsaka symptom som jag skrivit. Va verkligen nere på botten tills jag började klättra långsamt uppåt.

En intressant grej som hände de två första gångerna jag mediterade var att jag efter 15 min avslappning började spy. Det kändes som att jag spydde ut stress och ångest.

Detta är länge sen allt hände och har inte vågat tagit upp det med någon psykolog. Jag gick aldrig till någon under tiden det var som värst heller av rädsla för att bli inlåst på psyket eller att polisen skulle hämta mig.

Skumläste igenom det. Men det var bra psyket är inte kul. Poliser är kapabla till att kränka en och trampa en på tårna om man skriver så.
Citera
2018-02-02, 01:59
  #4
Medlem
Det var två röster. En kvinna vilket det närmsta jag kan beskriva lät som en "häxa" med ett ondskefullt skratt typ.

Mannen lät mer bestämd och aggressiv, varje gång jag skulle göra något så va rösterna där. De sa åt mig att göra sjuka saker vilket jag aldrig gjorde för jag var fortfarande så medveten om att det inte var "jag" utan något jag inte kan beskriva.

Det närmsta är väl från skräckfilmer när människor blir besatta fast inte lika dramatiskt.

Kan dock förstå att folk tar självmord i ett sånt tillstånd jag var i. Anser mig själv ha ett väldigt starkt psyke, och nu efter jag gått igenom helvetet så känner jag mig starkare än någonsin och inte rädd för något.
Citera
2018-02-02, 02:05
  #5
Medlem
utan.att.stannas avatar
Mn kn ha en depression med psykotiska symptom absolut. Det är en tillöggsdiagnos
Citera
2018-02-02, 02:07
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av utan.att.stanna
Mn kn ha en depression med psykotiska symptom absolut. Det är en tillöggsdiagnos

Intressant, då är de det värsta jag gått igenom i mitt liv.
Citera
2018-02-02, 02:20
  #7
Medlem
Att få en psykotisk episod betyder inte att du är schizofren eller liknande, utan det kan hända vem som helst under perioder när man har det jobbigt eller som i ditt fall sover dåligt. Ett exempel är när folk som just förlorat en närstående och sörjer djupt, plötsligt kan höra eller se den döde, de är ju inte tokiga för det, eller hur?

Men var vaksam på dig själv om du hamnar i jobbiga situationer, det kan ju hända igen, så försök att alltid få tillräckligt med sömn osv.
Citera
2018-02-02, 02:59
  #8
Medlem
haiguises avatar
Varning för högst ovetenskaplig smörja men kan inte undgå att dra parallellen..
Du säger att de första två gångerna du mediterade så kräktes du efteråt.
Och du hörde två röster när du genomled din psykotiska episod.
Undrar om det finns någon koppling.
Citera
2018-02-02, 03:34
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av tjurpiss
Hej,

Har en fundering som jag inte vågat ta upp med någon annan förut, men kan inte släppa och gå vidare helt utan att få ett svar.

Bakgrundshistoria:

Jag har under hela mitt liv varit aktiv och tränat, dock haft dålig självkänsla och självförtroende under hela min uppväxt. För några år sedan hände en grej som gjorde att jag inte kunnat träna eller liknande, detta i samband med dålig kost och ett jobb jag vantrivdes hos gjorde inte saken bättre.

Jag sov väldigt lite, 1-2h / natt under lång tid och kom djupare och djupare ner i en depression. Vaknade upp en morgon och allt jag såg var grått, det var som ett grått filter över ögonen. Det var även då jag hörde röster, det var inte alls min inre röst jag hörde utan en äldre kvinna och en äldre man. Mannen lät väldigt ondskefull och bestämd medan kvinnan skrattade åt mig och sa konstiga saker till mig.

Rösterna sa åt mig att "ta upp en kniv" och göra dåliga beslut. De va irriterade och sa "säg åt den där idioten att hålla käften" när jag betalade mat vid matbutiken. Dessa röster gjorde sig ständigt påminda och var ondskefulla.

Jag har en väldigt bra självinsikt och insåg att det inte är min röst och det var det som gjorde mig rädd. Att jag hörde någon annans röst hela tiden. Kände mig väldigt nere och vågade inte ens visa mig för folk.

När jag satt hemma och åt så kändes det som jag fick ett hårt knytnävsslag i hjärtat och pulsen gick upp i 200, hörseln försvann, och blev väldigt yr. Där började min rädsla för panikångest.

Jag började träna och äta bättre och bestämde mig för att rösterna inte är på riktigt. Varje gång jag var själv och hörde rösterna så skrek jag åt dem att dra åt helvete att dom inte kommer lyckas styra mig. Var bestämd så fort en röst dök upp och var jag bland folk så tänkte jag högt åt rösterna och bad dom dra till någon annan, för dom kommer inte lyckas manipulera mig.

Denna tid är den jobbigaste tiden jag varit med om i mitt liv. Det var nära att jag avslutade mitt egna liv för att rösterna sa att jag kommer ha det sådär för alltid.

Idag hör jag inte en enda röst, min panikångest är helt borta och jag når väldigt bra. Jag kan dock inte släppa tanken på vad det var jag gick igenom och om depression och stress kan orsaka symptom som jag skrivit. Va verkligen nere på botten tills jag började klättra långsamt uppåt.

En intressant grej som hände de två första gångerna jag mediterade var att jag efter 15 min avslappning började spy. Det kändes som att jag spydde ut stress och ångest.

Detta är länge sen allt hände och har inte vågat tagit upp det med någon psykolog. Jag gick aldrig till någon under tiden det var som värst heller av rädsla för att bli inlåst på psyket eller att polisen skulle hämta mig.


Du fick en psykos utan tvekan. Och även känslor av panikångest som bieffekt då du ändå var medveten om ditt tillstånd. Eftersom du inte sökte hjälp för det utan valde att härda ut allting själv så tog kropp och psyke mycket stryk vilket också gjorde dig utmattad och stressad.
Väldigt starkt av dig måste jag säga.
__________________
Senast redigerad av Dolphan 2018-02-02 kl. 03:36.
Citera
2018-02-02, 14:08
  #10
Medlem
offtopics avatar
Depression och sömnbrist kan båda göra att man hör röster. Tycket inte att det låter som att du var psykotisk. Eller hade du vanföreställningar också?
Om det händer igen, och du känner att du inte kan hantera det, kontakta psykiatrin så att du inte behöva ta livet av dig.
Citera
2018-02-03, 11:58
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av offtopic
Depression och sömnbrist kan båda göra att man hör röster. Tycket inte att det låter som att du var psykotisk. Eller hade du vanföreställningar också?
Om det händer igen, och du känner att du inte kan hantera det, kontakta psykiatrin så att du inte behöva ta livet av dig.

Vad menar du med vanföreställningar? Rösterna berättade och sa vad folk tyckte om mig, att dom tyckte jag va en looser mm. Dock visste jag ju hela tiden att detta inte var sant, men krävdes mycket energi från mig för att försöka styra bort rösterna.

Jag ska göra allt jag kan för att det inte ska hända igen, fick ett nytt perspektiv på vad som är viktigt i livet. Det är inte att stressa sönder och jobba dygnet runt iaf.
Citera
2018-02-03, 12:01
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Dolphan
Du fick en psykos utan tvekan. Och även känslor av panikångest som bieffekt då du ändå var medveten om ditt tillstånd. Eftersom du inte sökte hjälp för det utan valde att härda ut allting själv så tog kropp och psyke mycket stryk vilket också gjorde dig utmattad och stressad.
Väldigt starkt av dig måste jag säga.

Tack för informationen. Det kan mycket väl vara så som du säger ang att jag inte sökte hjälp, men vill inte få mediciner som bara döljer problemen.

Tack för det, det är det jobbigaste jag gått igenom i hela mitt liv. Det var verkligen en prövotid kan jag säga, min bästa vän gifte sig och jag var best man och försökte stå uppe på scenen och var avslappnad vilket inte gick så bra. Dödsfall inom familjen etc. Så det känns som jag gått igenom helvetet och är på väg tillbaka, har en liten väg kvar tills jag är på topp.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in