Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Stengård? Vilka likheter?

Alltså om man som föräldrarna bedöma barnens lidande som sådant att det är bäst att dö i detta fall här så måste man antingen vara gal eller allvarligt psykiskt störd, tänker jag. Men det som delges av polisen var jo inte barnens lidande som angavs , men meningslösheten med livet för alla.

Och att det är enbart barnens sjukdom som gör livet meningslöst för alla - så pass meningslöst att det är bäst att alla dör -anser jag som uteslutet. Det måste andra saker som kommer till. Och dessa faktorer vill inte, kan inte polisen går ut med av de skäl som har nämnds här tidigare.

Altruismus, pseudoaltruismus det är för mig så absurd i detta fall. Jag fattar inte ens hur man kan komma på det. En/två föräldrar vill inte leva under de omständigheter som de befinner sig i, som de har åtminstone delvis skapat - om inte helt och hållit - de kan och vill inte tar sig ur den situationen och därför döda de på ett mycket brutalt sätt sina barn.

Vad har detta med medmänsklighet, oegennytta, osjälviskhet (definition av altruism enligt Wikipedia) att göra? För mig absolut ingenting. Noll. Det mest egocentriska som finns. Raka motsatsen till altruismus.

Intressant det du skriver här och som jag fetat: "min teori är att O trodde att det skulle lugna ner sig om töserna fick hemundervisning." Jag har funderat mycket över vems behov som låg bakom att båda flickorna fick hemundervisning: om det var enbart barnens behov eller om det också var föräldrarnas.

Fickorna var säkert sjuka, men det hade kanske funnits andra upplägg av skolundervisningen som också kunde ha fungerat, till exempel en kombination av undervisning i hemmet och i skolan (så som man först planerade för M).

Var det mammas oro som bidrog till att alla enades om att enbart hemundervisning vore det bästa - sett till hela familjens situation, sett till alla familjemedlemmars mående? Som rektorn sa, "en familj i kris som vi arbetat nära i flera år och som vi har försökt att hjälpa" (citatet kanske inte blev ordagrant korrekt, men jag tror inte att jag förändrat innebörden och jag tror inte att jag ryckt det ur sitt sammanhang).

Man kan/ska så klart betrakta en familj som en enhet där alla medlemmars behov och mående samspelar med varandra: om mamma blir lugnare så kan det påverka barnen positivt så att de (barnen) därmed får bättre möjligheter (mer lugn och ro i familjen) till att bli friskare. Är det så man tänkt i skolan, när man försökte hjälpa familjen?

Rent praktiskt var det kanske också enklare för familjen (för föräldrarna) att barnen verkligen var hemma på heltid, och att man slapp "hatta på" med mycket oregelbunden skolnärvaro.

Detta är alltså endast funderingar från min sida och jag är väl medveten om att det kan vara helt fel tänkt av mig. Dessa tankar är bara reflektioner och ingenting som jag har behov av att ta strid för.

Det är möjligt att det av flickornas läkarintyg framgick att deras sjukdomssituation var så allvarlig att det inte fanns något alternativ till just hemundervisning; att det inte fanns något val. En åtgärd som undervisning i hemmet ska givetvis utgå från elevens/barnets behov och inte från föräldrarnas.

Ja, fallen Sala och Dalarö är nog paralleller.

Efterlämnade mamman i Gårdsten oclså ett brev eller video? Trodde bara hon fegade ur. Har inte läst den tråden.

Oavsett vad man kallar morden för och oavsett av vilken orsak som föräldrarna utförde dem, var det en ond handling. Behöver det ens sägas? Finns det någon som tvivlar på det?

Man kan däremot fundera på om dessa makar var bättre, sämre eller lika goda kålsupare som Salapappan. Spelar det någon roll att makarna trodde att de hjälpte sina flickor från något värre genom att döda dem?

Ja. Jag tror svaret är allra minst dubbelt här. Så måste det nog vara: absorberingen (det fetade) är deras sätt att överskrida eller blunda för lagen — eller ett av sätten. Det klickar i för dom då de upplever tillfredsställelse av att framstå i bättre dager inför sig själva, och ger så gratifikation. De har kommit till Förbudet med sitt ego (självsvåldighet), och genar sen över med ”den goda saken”. Men ”den goda saken” kan ha varit upppeggad från början. Även i Sven Svenssons fall kan man misstänka att ”de skulle bli så ledsna” (alltså starkt bekräftande känslor) är en del av gratifikationen som han vill utvinna, och att annat är krux på vägen dit, eller i alla fall att det utfallet framstår som riktigt eftersom det ger lindring att tänka på. I Bjärred blir egenmäktigheten (vi är våra egna herrar, typ), som deras faktiska livsomständighetern just påtagligast inskränker, transformerad till ett ”språng av kärlek”, som ”måste vara rätt” eftersom det känns så bra.

Inget hindrar att flera dimensioner påverkat dem likartat samtidigt, men jag tror det är viktigt att förstå att de har slagit knut på sig själva mentalt, för att kunna tillåta sig handlingen.

Ondskan ligger i så fall i egenmäktigheten, högmod, och i girigheten efter gratifikation, dvs ett slut som ger föräldrarna positiva bilder av dem själva, som får dem att framstå i positiv dager för dem själva (jämfört med alternativen). (Möjligen har i den situation de befunnit sig i lagen som förhindrar döden som en befriande lösning framstått som ”orättvis”, eller som så socialt skamlig och omöjlig, att de i omväxlande ”trotsighet” och överdriven förtvivlan dragits dit som till ett flugpapper — men det finns kanske mindre fog för den tolkningen; möjligen hos en förälder...?)

Men faktum kvarstår att de rättsligt sett förstår att de begår en brottslig handling, det är lite av vitsen. Brottet är ”uppoffringen” som indikerar för dem att de gör rätt (för barnen), men detta ”rätt” är bara vad de hittat på själva. Det kan samtidigt ge dem känslan av att de begår en självvald, driftig och ryktbar handling, och gör vad som är det bästa för barnen. Så kan de bibehålla sitt anseende. Två flugor i en smäll. Men man kan och bör leva även utan anseende.

Deras problem är väl då snarare att de inte riktigt förstått sig på vad lagen är till för.

Sen vad som ligger dem främst i huvet periodvis och vad som tillhör underströmmarnas värld etc är en annan sak. Men inför lagen så ligger felet där någonstans. De ska inte sitta och hitta på egna lösningar. Det är tecken på att de är på djupt vatten. Även moraliskt, och i alla andra avseenden.

De är rättskapabla.

Hade det varit tillåtet att döda sina barn hade kanske just dessa inte gjort det. Men lagen kan inte ta hänsyn till idioti av det slaget.

Det tror jag också - hemundervisningen var till för att underlätta för föräldrarna. Kanske för hela den krisande familjen - men inte i första hand för att göra det allra bästa för Agnes och Moa på lång sikt.
O stred för hemundervisning av andra skäl än enbart för dotterns bästa. Föräldrarna utnyttjade systemet och sin vältalighet för att få till något som de trodde var bra för dem själva och familjesituationen i första hand. De fick ett stort grabbatag ur skolans budget för att få sin vilja igenom.

Nu är det allt väldigt aspigt - ren bokstavstolkning. Har du så brutalt dålig inlevelseförmåga?

All planering börjar med en tanke - det lär ha börjat med en diskussion, ett övervägande och inte nån strategisk ritande på designernivå där de sitter som ett par arkitekter alternativt killer couple.

Det är två föräldrar som börjar diskutera att de högst troligt inte orkar mer - de är i en djup kris.
.. eller mer troligt att en av dem initierar, de lär inte ha snackat i mun på varandra på samma sekund.

Det är väl snarare mer tydligt att det inte är välorganiserat i detalj.

Det må vara väldigt enkelt att vilja dö men frågan är om det är lika piece of cake att mörda sina barn.
Det kan mycket väl vara så att en part faktiskt tvekar och därav drar det ut på tiden och det är en part som uppvisar framförhållning för våren.

Oavsett så är diskussionen påbörjad nån gång på hösten och det sammanfaller tidsmässigt med yngsta dotterns diagnos.

Uppsåtligt onda handlingar bedöms normalt hårdare. Ondska pga dumhet bedöms säkert också hårdare än ondska genom förvirring, men dom och strafflängd kommer nog kanske varandra ganska nära i alla fall.

Men den som begått onda handlingar genom förvirring och dumhet har ofta kortare väg till rehabilitering och kan visa sig friges tidigare. Som i Faluskjutarens fall.

Samhället brukar inte ha så svårt att skilja på ondska och ondska som rubriksättare på tidningar brukar ha.

Tänka och funders står ju alla fritt att få göra.
Men vad jag känner utifrån vad min väninna och jag pratat om så är jag med dig.
Tror jag har nämnt det någon gång innan i något inlägg...Då hon undrat när O ska sätta ner foten.Vet att det var mkt diskussioner när han skulle ta med sig töserna till Öland.Vilket bara gjorde dem gott....vilket jag också påtalat innan.Hur ska jag förklara på ett enkelt sett ? Om jag säger som så att O såg möjligheter medans H såg hinder och målade upp händelser i förväg.

Då var det en hämnd mot sambon. Mot vem riktar sig hämnden i Bjärred om det finns likheter mellan fallen?

Intressant. Morden var ju egentligen både en möjlighet OCH ett uppmålande av händelser i förväg. Det var kanske där de möttes när de började planera.