Citat:
Ursprungligen postat av
SoffSvek
I konstruktiv anda ser jag två alternativ, båda kräver enorma uppoffringar från bägge parter. Egentligen stödjer jag vilken lösning som helst så länge den ger båda folken nationell suveränitet och frihet.
1. Två-stats lösningen där Palestina och Israel lever sida vid sida. Palestina förlorar i flyktingfrågan – Israel förlorar bosättningarna – båda sidor delar på Jerusalem. Gaza och Västbanken måste på något sätt sammanbindas av naturliga skäl. Någon form av hantering på flyktingfrågan (kompensation). Palestinierna drar här det kortaste strået och lösningen måste även involvera Jordanien/Libanon/Syrien. Bosättningarna är i särklass det största problemet med två-stats lösningen. Trots att två-stats lösningen med 67-års gränser har diskuterats i över 30 år, har Israel fortsatt att expandera sina bosättningar, med stöd från staten; politiskt, militärt och ekonomiskt. Det är både rättvist och rimligt att Israel drar det kortaste strået i dessa förhandlingar eftersom dom trots alla varningar har fortsatt med bosättningarna. Det går inte längre att skylla på att stora ekonomiska värden går till spillo.
2. En stat/federation där alla medborgare har samma värde och rättigheter, varför inte under namnet ”Israel-Palestina”. Återföreningen av Tyskland hade inte bra odds att lyckas, titta på Sydafrika, titta på USA i kampen mellan nord och syd. Jag är övertygad att Israeler och Palestinier har mer gemensamt än vad som skiljer dom åt. Allt snack om en judisk- eller muslims stat måste givetvis förminskas. Ingen ska kunna anse att marken är exklusiv.
Ett till problem är parternas representation och förmåga att enas internt; PLO vs Hamas, ultraortodoxa judar vs höger- vs vänsterfalanger. Hamas kommer aldrig att erkänna Israel samtidigt som ultraortodoxa judar alltid kommer att göra anspråk på hela landet. Parternas ytterligheter måste påtvingas vilken lösning det än blir.
Intressanta synpunkter.
Jag kan säga omedelbart att en enstatslösning som involverar hela Israel, Västbanken och Gaza
aldrig kommer fungera då den nya staten snabbt skulle få muslimsk majoritet. Inbördeskrig vore näst intill garanterat, vilket skulle innebära slutet för Israel som judisk och demokratisk stat.
Tvåstatslösningen med 1967 års gränser är också osannolik att accepteras. Väldigt få är särskilt pigga på att bygga en ny Berlinmur mitt genom Jerusalem.
Följande är de mest realistiska förslagen enligt mig:
•
Tvåsatslösningen á la Land Swaps. Detta är det allra bästa förslaget IMO. Den nya staten Palestina utropas på hela Gazaremsan, nästan hela Västbanken och delar av Israel. Den är lika stor som VB+Gaza, men Israel annekterar små delar av VB och Palestina annekterar små delar av Israel. Se trådens första inlägg för exempel på karta.
•
Enstatslösningen exkl. Gaza. Hela Västbanken annekteras av Israel och alla dess invånare får medborgarskap. Detta förslag har dock två stora problem. Många palestinier skulle kräva att även Gaza annekterades medan många israeler skulle se annektering av VB, för att inte tala om
både VB
och Gaza, som ett demografiskt hot.