Citat:
Ursprungligen postat av
CelenoII
Fair enough, det existerar en debatt.
Jag ser dock inte hur ditt första exempel är något annat än att Maria Arnholm medger att det är dåligt att inte ha minst hälften kvinnor.
Orkar bara läsa ditt inlägg dock, inte glo på någon debatt.
Japp, och från politikens högsta ort ner till dito på kommunal nivå. Du och övriga har missat en landsomfattande politisk diskurs och tack vare skolväsendet, medier och den kultur av beröringsskräck som har stimulerats fram av dessa (samt viss bångstyrighet, för jag antar att du förstår att exempelvis du själv inte är så mottaglig...).
Det kan jag på sätt och vis hålla med om - varför jag tog ett exempel till - men Liberalerna är också tveksamt liberala överlag liksom Centerpartiet, speciellt på det jämställdhetspolitiska området. En klinisk liberalfeminist är exempelvis emot all kvotering (den liberala idén är, som säkert bekant, att individen ska vara fri och kunna göra fria val) medan Liberalerna (då Folkpartiet) var det parti som faktiskt införde kvotering i föräldraförsäkringen. Emellertid är samma parti emot kvotering i exempelvis bolagsstyrelser. Helt enkelt tveksamt liberala. Problemet är att det är svårare att finna exempel bland uttalade feminister hos exempelvis Moderaterna (som är påtagligt mer liberala än övrigt nämnda partier, om än inte på alla områden) då de sedan länge har utmönstrat ordet "feminism" ur deras dokument och partikultur - medan den feministiska politiken per se består.
Saken är främst att det handlar om tid och jobb att hitta exempel då de inte minst är inlindande i en väletablerad diskurskultur och som är smått esoterisk (läs: sällan rak och tydlig) vilket gör det svårt att effektivt söka i protokollen. Får jag dock lust, ork och sådan tid över... vore det inga större problem alls.
Hur reagerar du dock när du får höra att partier utmönstrar kritiska ord på ett sådant här vis? En väljare som lägger sin röst på Moderaterna och i tron om att de röstar på ett parti fritt från feministisk politik, får alltså feministisk politik serverad åt sig likväl via rösten. För egen del är det helt upp åt väggarna, för det skapar en minst sagt politisk omedvetenhet som är allvarlig. Inte för att det handlar om specifikt feminism, utan fenomenet att makt överhuvudtaget utövas på ett vis som nedsätter funktionen för individen inom politiken - är helt enkelt oförlåtligt för en anarkist.
I ett parti som Liberalerna - som har ett mer transparent partiarbete än exempelvis Moderaterna - så kan man se hur krafter inom partiet har verkat för exakt samma sak:
https://www.liberalerna.se/wp-conten...ingar-2015.pdf
"Förslag till landsmötesbeslut:
1. att Liberala Kvinnor uppmanas att upplösa organisationen och införliva förbundets arbete i partiet
2. att Folkpartiet utmönstrar
ordet feminism ur partiprogram, valmanifest och partiets politik i övrigt"
Som om förvirringen inte redan är nog... Nu stod dock majoriteten på sig (vilket dessa partimedlemmar ska ha eloge för) men tänk dig hur kommande generationer hade kunna lägga en röst på Liberalerna och i tron om att de får en icke feministisk politik. Så ser det dock ut på flera håll idag, för
inget riksdagsparti är utan feministisk politik - varken idag eller igår. Och det enda som eventuellt skulle kunna ändra på den saken i framtiden... är om vi får ett direkt islamistiskt parti i riksdagen. Annars så är västerländsk kultur och värderingar - just västerländsk kultur och värderingar.