• 3
  • 4
2018-03-14, 23:54
  #37
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
Ja precis så .. när den iterativa darwinistiska processen gått långt nog så är vi självmedvetna om att den sker och sätter namn på den som 'darwinistisk'.
Men vi kan ju inte se den, så den existerar bara i våra huvuden? En idé?
Måste vi använda logik för att förstå att den existerar på riktigt?
__________________
Senast redigerad av jeanclaudevandamme 2018-03-15 kl. 00:01.
Citera
2018-03-15, 00:01
  #38
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av jeanclaudevandamme
Men vi kan ju inte se den, så den existerar bara i våra huvuden?

Vi kan inte se den direkt framför ögonen .. som smältande is exempelvis .. men vi kan dra slutsatser från stora långsamma händelser som lämnar spår.
Citera
2018-03-15, 00:07
  #39
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
Vi kan inte se den direkt framför ögonen .. som smältande is exempelvis .. men vi kan dra slutsatser från stora långsamma händelser som lämnar spår.
mm.. Vi måste med förnuft förstå att den existerar.
Utan rationellt tänkande skulle vi inte förstå det.

Det är en mycket verklig idé i så fall. Låter nästan Platonistiskt.
Skulle du säga att den är sann?

Vi kan alltså med rationalitet förstå omvärlden.
(FB) Absolut rationalism = sanning
gonatt!
Citera
2018-03-15, 00:23
  #40
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av jeanclaudevandamme
Det är en mycket verklig idé i så fall. Låter nästan Platonistiskt.
Skulle du säga att den är sann?

Absolut inte. Och det är inte en ide i någon mening heller, det är en impuls med darwinistisk bakgrund. Den verkar väldigt användbar.

De flesta filosofiska ideer jag knådat rinner ut i sanden jämfört med

Evolutionary epistemology. <-- hittar ingen bättre svensk översättning.
Citera
2018-03-15, 22:52
  #41
Medlem
starke_adolfs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
Förbannat intressant diskussion.

Är ni bägge villiga att säga att det är en skillnad mellan 'omvärlden' och 'matematik' relativt kunskap om de bägge?

Bara för att veta hur jag ska tänka om hur ni tänker.
Frågan känns lite tagen ur luften. Jag kanske är för dum för att förstå sammanhanget?

Ett sätt att förhålla sig till frågan platonskt är att matematiken i någon mening är- eller hör hemma i idévärlden. Perfekta koncept som vi avbildar i vår icke-perfekta verklighet som den upplevs av oss. Omvärlden, precis som matematiken uppträder som en dålig modell av det som egentligen finns. Att uppleva det som egentligen finns går bara om man är lärd.

Ett sätt att förhålla sig till frågan kantianskt är att den matematiken i någon mening är av en substans som vi aldrig kan känna till (tinget i sig). Matematiken och omvärlden i sig kan vara i vilken form och substans som helst i universum, men den är ändå det den är för oss (tinget för oss) i våra sinnen när vi ska ta till oss den och uppleva den.

Hoppas att jag förstått det rätt, annars får någon rätta mig. Jag tycker att det är en skillnad mellan omvärlden och matematik men det är knappast självklart vad som menas med varken omvärlden eller matematik. Det går att se matematik som en slags lära om systematik och manipulation av system. Det går att se matematik ur Tegmarks perspektiv, där det är själva grundstommen i verkligheten. Det går att se omvärlden som oberoende sinnena. Det går att se omvärlden som skapad ur eller av sinnena (solipsism). Etc.

Du får nog specificera frågan om du vill ha ett givande svar. Vad vill du få ut av svaret? Vad är det du söker?
Citera
2018-03-15, 23:10
  #42
Medlem
starke_adolfs avatar
Förövrigt kan det väl vara värt att säga att matematiken på Platons tid var helt annorlunda mot vad matematiken är idag. Det har hänt mycket på de ~2400 år sedan han levde. Inte minst de senaste århundradena. Vad det innebär att vara lärd borde därför också ha skiftat i betydelse.
Citera
2018-03-16, 18:27
  #43
Medlem
526s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av starke_adolf
Frågan känns lite tagen ur luften. Jag kanske är för dum för att förstå sammanhanget?

Ett sätt att förhålla sig till frågan platonskt är att matematiken i någon mening är- eller hör hemma i idévärlden. Perfekta koncept som vi avbildar i vår icke-perfekta verklighet som den upplevs av oss. Omvärlden, precis som matematiken uppträder som en dålig modell av det som egentligen finns. Att uppleva det som egentligen finns går bara om man är lärd.

Ett sätt att förhålla sig till frågan kantianskt är att den matematiken i någon mening är av en substans som vi aldrig kan känna till (tinget i sig). Matematiken och omvärlden i sig kan vara i vilken form och substans som helst i universum, men den är ändå det den är för oss (tinget för oss) i våra sinnen när vi ska ta till oss den och uppleva den.

Hoppas att jag förstått det rätt, annars får någon rätta mig. Jag tycker att det är en skillnad mellan omvärlden och matematik men det är knappast självklart vad som menas med varken omvärlden eller matematik. Det går att se matematik som en slags lära om systematik och manipulation av system. Det går att se matematik ur Tegmarks perspektiv, där det är själva grundstommen i verkligheten. Det går att se omvärlden som oberoende sinnena. Det går att se omvärlden som skapad ur eller av sinnena (solipsism). Etc.

Du får nog specificera frågan om du vill ha ett givande svar. Vad vill du få ut av svaret? Vad är det du söker?
Bra beskrivet.

Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
Bra diskussion ..så alltså .. matte/logik existerar säger du .. vi tänker logiskt/matematiskt säger du .. men varför gör vi det.

Finns det en mekanism som hjälper oss på vägen eller är det bara så. Strunta i Kant och Platon för stunden, de är bägge irrelevanta i vårt undersökande av 'första principer' .. hur kommer allt detta sig?

Något förslag?

Vi tänker logiskt för att hela verkligheten är just logisk. Det är själva urkraften i allt. Grundkoden. Det allt består av. Allt reproducerar sig självt överallt hela tiden. Allt är i grunden samma sak. Vi upplever det annorlunda pga att vi är begränsade att uppfatta den verkliga hela världen. Det är just själva bristen av helheten som skapar den materiella verkligheten. Verkligheten ligger så att säga i betraktarens ögon (sinnen). Jag vet inte hur man ska beskriva det med en metafor, men ett sätt kan vara att tänka att logiken är som en osynlig grid, matris som finns i hela universum. Den är 100% perfekt och därför är den på en annan frekvens än vi kan uppfatta. Den frekvensen har många namn i historien (himlen, änglar, idé värden etc). Men det finns en annan frekvent som är raka motsatsen som kaos och total oordning. Den kraften har också namn i historien. Men även total oordning blir i sin yttersta form även den total ordning. Därför är allt noll. Det är när dessa två krafter som materia och vår synliga värld uppstår. Vi är mitt mellan. Dvs inget i naturen är perfekt, bara försök att bli perfekt. Bara i den teoretisks tanken (matematiken) kan det existera perfekta ting (idévärlden).
Citera
2018-03-16, 19:49
  #44
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av Proprioception
Absolut inte. Och det är inte en ide i någon mening heller, det är en impuls med darwinistisk bakgrund. Den verkar väldigt användbar.

De flesta filosofiska ideer jag knådat rinner ut i sanden jämfört med

Evolutionary epistemology. <-- hittar ingen bättre svensk översättning.

evolutionsteorin är en impuls?

kollade Evolutionary epistemology, där det står "the study of the historical discovery of new abstract entities such as abstract number or abstract value that necessarily precede the individual acquisition and usage of such abstractions." - vad menas med det?
Citera
  • 3
  • 4

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in