Folkhögskola - samlingstråd

Jag är väl en av få (kanske den enda?) som är villig att berätta om mina erfarenheter av folkhögskolor (eftersom man egentligen ska vara smart och endast få 20,0 i gymnasiebetyg och sen plugga på ett universitet/högskola i toppklass här på FB).

Jag pluggade ett år på folkhögskola. Jag var egentligen tveksam eftersom jag hade hört talas om flumheten på folkhögskolor, bristande kunskaper (alltså inte att lärarna brister där, utan snarare undervisningen och vad man får lära sig) och en del annat som var avskräckande. Men jag kände för att studera i lugn miljö i ett vanligt klassrum.

En del var sant, det var kanske inte världens bästa undervisning. Jag fick i alla fall inte särskilt mycket kunskap. Men det var desto mer grupparbete, diskussioner, seminarium och annat som var givande på ett helt annat sätt. Dessutom lärde jag mig att förbättra min studieteknik och fick lära mig mer om helt andra sätt att arbeta (som påminner om studier på högskolan/universitet).

jag går på en sådan högskoleförberedande kurs som TS snackar om.

jämfört med gymnasiet så känns det som om vi lär oss mer information som är av betydelse. vissa kurser vi har är superintressanta och är tex blandningar av Hi B, Sh C, Internationella relationer A + B.

den svenska vi läser är bara högskoleförberedande. den har inte riktigt kommit igång ännu (ja, det är ju en folkhögskola ), men det vi har haft har ändå varit bra o lärorikt känns det som. vi behövde Sv B för att komma in så det vi läser är väl något mellan Sv B och svenskan på högskolan. tycker det är bra för svenskan på högskolan är ju på en helt annan nivå jämfört med Sv B.

sen finns det fluminslag. lärare med skum syn på studierna. typ "nja, det spelar inte så stor roll vad du presterar"-attityd, bara man gör framsteg. o det kan man ju diskutera faktiskt hur bra det är. men jag tar ansvar för min egen utbildning. dvs vid de moment som känns slappa så frågar jag efter mer eller material som skulle passa min nivå. jag antar att det faller in i ramen "bara man gör framsteg"..

snart ska vi faktiskt till universitetet och gå på seminarer, det ska bli riktigt kul!

men fråga på om ni undrar något

EMV:


Jag tror faktiskt att TS snackar om Collegeåret? Det är skillnad på collegeåret och Allmän Kurs - högskoleförberedande. Det sistnämnda går ut på att man läser ett år för att få behörighet till högskolestudier. Collegeåret är till för den som har 3-årigt gymnasium och behöver fördjupa sina kunskaper. Man kanske vill ändra sin inriktning eller skaffa behörigheter för att kunna söka vidare till högskola och universitet. Efter året söker man vidare både i folkhögskolekvoten och i gymnasiekvoten.

Spyrran och emv; förstår jag er rätt om jag tolkar det ni sagt att ni fått lära er vad en normalt funtad elev lär sig de första veckorna på universitet (studieteknik) och arbeta i grupp (många linjer knarkar grupparbeten och seminarier)?

Från min pow så verkar det vara ett helt bortkastat år. Betydligt vettigare att läsa en intressant kurs på universitet (för att testa på) eller ta ett år och resa (för att vidga sina vyer).

Kanske inte helt och hållet. Jag har bara läst en högskolekurs så jag kanske inte riktigt kan jämföra den kursen med året som jag läste på folkhögskola. Även om det är snarlikt, så var faktiskt året på folkhögskolan inte så enkelt som du tycks tro.

Läste på en FHSK i 1,5 år, men slutade. Poängen var att jag skulle kompensera för uteblivet gymnasium men eftersom jag slutade i förtid fick jag inte ett enda omdöme eller kurs att ta med mig till framtiden. Däremot fick jag lite förkunskaper till Komvux.

En del lärare var mycket bra, andra sämre. De som var riktigt bra slutade titt-som-tätt och de dåliga var ofta politiskt partiska och anpassade studierna därefter. Skolan användes senare som "dumpsite" av arbetslösa.

Det som var värst var att tempot var så fruktansvärt långsamt och jag har svårt att ha koncentrationen/motivationen uppe om det inte ständigt händer saker. Så här i efterhand får jag säga att det var en flummig studieform. Det var inte enkelt, men tråkigt och långsamt.

En jag känner läste på Bona FHSK, trots att hon inte hade några vänsteråsikter. Där var det ännu flummigare.

Edit: Någonting jag kommer ihåg var att det var väldigt många konstiga studenter där. Halva klassen var "normala", resten var töntar, nördar, utstötta eller näst intill efterblivna. Jag vill absolut inte verka tuff, men vem kan förneka att det finns udda människor? De flesta var trevliga och stämningen på en liten skola var mysig.

har man högskolebehörighet så är det bortkastat enligt mig. de viktigaste bitarna kan man ta på kortare tid än ett år.

men jag hade en bit kvar o tog detta istället för komvux. men är det som spyrran säger att TS egentligen menar collage år så missuppfatta jag det.
men på ett collage år läser man väl 15 eller 30p på universitetet också? har för mig att någon folkhögskola nära karlstads universtet hade det upplägget.

Tjenare

jag gick ett år på folkhögskola efter att ha hoppat av gymnasiet i 3an "dumt jag vet"

anyway.

jag fick betyget "god studieförmåga" och fick godkänt i alla kurser förutom matte A "korkad kille jag vet"

aaanyway.

kan jag söka in på universitetet med den "utbildningen" sålänge jag skaffar godkänt i matte a?

mvh

Det finns inga ämnen man måste ha godkänt i för att ha grundläggande behörighet. Hörde något om att det ska ändras snart iofs, så skynda dig

aaah, att man måste gått antingen 3 år gymnasie eller 3 år folkhögskola.
då tar ja livet av mig,

anyway, kan ja komma in på universitetet, med omdömet "god studieförmåga" alltså folkhögskola känns så flummigt.

Folkhögskolekvoten är mycket liten på alla utbildningar. Vill du komma in den vägen är det nästan nödvändigt med högsta omdömet "utmärkt studieförmåga".

Har du läst vad de själva skriver i frågan?

http://www.folkhogskola.nu/page/124/ombehorigheter.htm

Nej jag har inte läst det. men tack för länken.


men såvitt jag läst mig till så statistiskt sätt så söker mindre folk sig vidare till universitetet via folkhögskola = större chans?.

mitt omdöme är väll ett ganska medel betyg?