Låt oss diskutera idén om en ondskefull skapare

Jag tänker så här:

Ifall det finns en "skapare", varför lider vi då så enormt mycket? Vad är anledningen till det?

Kan det vara så att meningen med vår födsel är att vi ska få uppleva smärta...?

Utifrån detta, låt oss diskutera vad som kan hända efter döden...
Tänk om "skaparen" först måste skapa vårt medvetande (i ett universum) för att efter döden kunna plåga vårat medvetande till det yttersta?

Jag skräms av denna tanke, en ondskefull skapare som bara är ute efter mer lidande när vi dött.

Illusion/Gud/Simulation; Kalla det vad ni vill. Om det finns en skapare och den är ondskefull, vad kan den ha för plan för oss efter döden?

Människan söker alltid efter det mest gynnsamma svaret om Döden, för att Vi ska slippa vara rädda för den. Men det finns absolut inget bevis för att döden inte innebär ett nytt kapitel av svårt lidande!

Bortsett från att gud eller skapare bara är fantasifoster, som hittats på av våra förfäder förr i tiden, så är jag ganska säker på att någon som skulle ha skapat hela vårt universum skulle vara lika intresserade av oss som vi är av kvalstren på vår kropp.

Varför skulle skaparen skapa ett universum om det inte är livet den är ute efter...

Tänk om denna skapare vill oss illa, att den måste skapa ett universum för att kunna skada oss. Kanske livet är en försmak för det som komma skall??

Är du intresserade av dina kvalster? Är du intresserad av bakterierna i din urin???

Nä, livet är i bästa fall en bieffekt av universum, knappast huvudsyftet.

Ja svara på varför det skulle vara livet skaparen är ute efter?

Skaparen kanske var ute efter att skapa galaxer och byggklossarna var solsystem. Tänk om planeterna fungerar som någon sorts stabilisering. Att det blir liv på en eller flera planeter kanske ses som ohyra i skapelsen. Kanske inte skaparen ens vet om att vi finns eftersom vi håller oss på plats.

Lite som att du köper hem en bukett blommor till kärringen. Eventuell ohyra som följer med buketten som håller sig i blomstren vet du inte ens om. Men om det börjar lämna blomstren så åker buketten i sophinken illa kvickt.
Om vi börjar lämna solsystemet så kanske det ger spår som gör att skaparen hivar universum eftersom skaparen själv inte ens förstår vad vi är? Bara ser oss som någon typ av ohyra.

Detta tror jag som enda möjlighet om det finns en skapare.

Ifall du hade läst bibeln så hade du vetat att nu är det ljusbäraren som styr världen, fram till Jesus kommer tillbaka en andra gång.

Du borde studera denna fråga närmare innan du drar några förhastade slutsatser.

Första reflektionen: Om du sitter i Sverige och lider så är det inte skaparens fel. Kanske om du bor i Nord-Korea, men inte här.

Andra reflektionen: Det finns folk som är lyckliga under hemska förhållanden; i Sovjetiska fångläger, som slav hos en vit sydstatare, etc. Det finns t.o.m. folk som väljer och strävar efter det som vi andra kallar lidande, t.ex. maraton-löpare, eremiter, vinterbadare, masochister.
Därför vet jag med säkerhet att lidande är relativt och att lidandet finns enbart i din skalle.
Om du lider är det inte skaparens fel eller förtjänst. Det är du som behöver ta tag i ditt liv eller skaffa hjälp. Tack och lov finns det hjälp att få i Sverige.
Så om du sitter i Sverige och lider så är det inte skaparens fel.

Du behöver nog lära dig mer om samhället (verkligheten).
Det finns människor som lider i Sverige, och som inte kan hjälpas, och det är inte deras eget fel heller.
Gör ett studiebesök på en psykavdelning eller något.

Har ja sagt att jag lider eller?

dom flesta är nog överens om att det vi kallar lidande existerar i allra högsta grad. Om jag lider eller inte har fukking inte med saken att göra, din nolla!

Snacka om att var apantad, du vet inte ens om att det finns personer i Sverige som lider och att det inte är deras fel.

Lidande existerar, varför?

Kan det bero på att en eventuell "skapare" vill att det ska vara så?

Kan du svara på frågan istället för att skriva skit?

Men jag svarade just: Lidandet är inte skapat av en eventuell skapare, den sitter i ditt huvud. På samma sätt är lycka inte skapad av en skapare. Din frågeställning kunde lika gärna varit: "Varför har skaparen skapat lycka? Vad är meningen med det?"

Fast min tredje reflektion är: Varför postar du detta under Filosofi om du inte är beredd på en filosofisk diskussion? Och om du inte är beredd på att diskutera alla vinklar av ämnet, varför postar du det på Flashback över huvud taget? Skriv det på baksidan av ett kuvert och klistra det i taket över sängen. Så kan du ligga och fundera på det utan att få en massa oänskad återkoppling.

Ha en bra dag!

Kallar du detta filosofiskt?

"Därför vet jag med säkerhet att lidande är relativt och att lidandet finns enbart i din skalle.
Om du lider är det inte skaparens fel eller förtjänst. Det är du som behöver ta tag i ditt liv eller skaffa hjälp. Tack och lov finns det hjälp att få i Sverige."

Nu glider du in på en diskussion om definitionen av olika ord. Men jag accepterar det du skrev om att "lidande" sitter i ditt huvud.

Jag är definitivt glad om det utvecklar sig till en filosofisk diskussion! Men jag accepterar att tråden inte kommer bli lång det är ju ändå en frågeställning som ingen vågar ens ägna en tanke åt, än mindre är beredd att debattera ämnet.
Det är så klart roligare att diskutera en "god" "skapare" som belönar oss med himmelen efter döden! Det är väl det folk hoppas på. Men vi kan aldrig veta att "godhet" är en större kraft än "ondskan"; det finns inget bevis på det....bara något folk får för sig. OM det finns en "skapare" är det lika troligt med det som mänskligheten betecknar som lidande som det som kallas njutning efter döden...

Tyvärr.

Synd att sådana här typer av ämnen är för jobbiga att diskutera för somliga bara...