Bygga mikroskop från teleskop, idé. Kritik önskas!

Det finns videor på Youtube där man tar och låter en vattendroppe från, låt säga en sjö, hänga från någonting. Sedan belyser man denna droppen med en laser och låter ljuset stråla mot en vit bakgrund.
Vattendroppen fungerar då som en lins som förstorar upp innehållet i vattendroppen, och man kan se små mikroorganismer. Det i sig är ganska coolt, och jag länkar en video bara för att visa principen om min beskrivning är otydlig.

0.55
https://www.youtube.com/watch?v=1sJNhhansZg

Det jag tänker då är att man bör kunna förfina detta. Linsen som vattendroppen utgör är inte så precis till att börja med.
Då tänker jag att man istället skulle kunna ta en riktig glaslins från, låt säga sådana som man koncentrerar ljus från LEDs med.
Exempelvis:
https://www.ebay.com/itm/5pcs-Led-le...tOUuF3-GMR6OUw

Med då lämplig spridning på vinkel osv. osv.
Sen tar man det man vill observera, låt säga en droppe från en sjö, droppar detta på baksidan, alltså den flata delen av linsen, och sedan fixerar man vattendroppen med en plan glasskiva.
Så det är först plan glasskiva, droppen från en sjö sen lins, där allt är fixerat mot varandra så det håller ihop och allt sådant.

Sen tar vi våran laser, om det nu ens behöver vara laser, eller om det skulle gå lika bra med vanligt ljus, det vet jag inte, så argument för eller emot detta önskas också, men låt säga laser och lyser strålen genom våran glasskiva-vattendroppe-lins, och nu kommer frågan.

Kan jag då stråla denna ljuskonen mot bottnen av ett reflektorteleskop, så spegeln i sin tur koncentrerar detaljerna i bilden så jag får en ännu tydligare/större bild på vattendroppen?

Om detta inte går så bör väl åtminstone tanken med en separat lins, istället för att använda vattendroppen som lins fungera, så jag kan stråla detta med laser på en vit blank yta, som jag sedan riktar teleskopet mot för att se mer detaljer?

Jag slänger upp en detaljerad bild gjord i Solidworks för att ytterligare förtydliga vad jag menar:
https://imgur.com/a/CvvQV

Jag önskar argument mot varför detta inte skulle fungera, samt en diskussion om det går att få att fungera på annat sätt med mindre modifikationer, samt om det går att optimera detta ytterligare om det fungerar.
Argumentera för och emot idén alltså.


Edit. Totalt orelaterat, men jag kom precis på att jag inte vet om ljuset reflekteras på sättet jag ritade upp det inne i teleskopet, men det är skit samma. Okular stavas även med "k" på svenska.

Edit2. Det måste vara en laser som är ljuskällan. Testade med ficklampa med spridning genom en lins, och det blir konstiga brytningar, så den frågan är avklarad.

Kom igen nu gott folk. Ingen som vågar sig på en gissning? Lite spekulationer? Någon som ser något uppenbart problem med detta?
Alla svar som är någorlunda substantiellt underbyggda uppskattas!

Definitivt kul och intressant idé.
Ett problem som jag ser med det är att det krävs ett starkt ljus. Starkt ljus innebär också värme och ett levande prov överlever eventuellt inte så länge. Det är dock antagligen acceptabelt. Om organismerna bara överlever några sekunder har du ändå fått se dom röra sig.

En annan synpunkt är att linsens form tillsammans med provet har betydelse. Kanske ska det vara en halv lins framför, prov i vatten och en halv lins bakom som pressar ihop vattenfilmen istället. Det är något, som går att ta reda på och testa fram. Säkert finns det bra lösningar, är jag tämligen säker på.

Varför starkt ljus? Bilden blir utspridd. Om förstoringen ex.vis. är 500 ggr. så försvagas även ljuset till en 1/500 del, då den projicerade bilden, så klart är 500 ggr större.

Kan man använda flera färger av laser eller vit laser? Det vore bra. Annars blir ju provet starkt tonat i den färg den enda lasern har.

Tack för svar! Jag vet inte om det behövs så starkt ljus egentligen. Ett teleskop klarar ju av att se väldigt svagt ljus, och om ljuset från lasern sprids ut 500 ggr så återsamlas den ju med, förhoppningsvis mer än 500 ggr, säg 1000 ggr genom teleskopet.
Även om ljusstyrkan behöver vara stark så är det inte ett problem. Laserdioder är billiga och starka, och jag tror snarare begränsningen är mina ögon så inte de tar skada.
Värmen som överförs till provet lär vara försumbart eller i samma storhet som det är från LEDen i vanliga mikroskop.
Linsens form som du nämner är en väldigt viktig faktor. Den viktigaste. Jag tror inte att jag ska ha någonting annat än en flat skiva mot lasersidan, men linsens form är viktig. Den måste sprida ljuset lagom mycket på lagom stort avstånd så att parabolen i teleskopet får koncentrera en bild från en spridning som är större än spegeln i sig. Alltså så att om linsen förstorar 500 ggr på x avstånd, så ska parabolen täcka låt säga 25% av detta fält, och i sin tur förstora detta låt säga 1000 ggr.

Det jag frågar efter är egentligen om jag tänkt fel någonstans med hur ljuset kommer bryta sig.
Vit laser existerar inte, annars vore det såklart perfekt. Jag kommer inte kunna se någonting med en våglängd mindre än ljuset jag använder i sig heller, så färgen tror jag inte spelar någon roll. Bäst är nog en grön laser bara för att ögonen är känsligast för det så jag lättare ser detaljer.

Om du först förstorar provet och visar det på en skärm, varför ska du sen förminska det i något slags tittskåp. Det låter som du kommer tillbaka till ruta ett då. Du kan inte få bilden skarpare om den väl blivit grumlig heller tror jag. Projicera bilden direkt på en bra skärm av lämplig storlek istället.

Då har du missförstått experimentet. Det stämmer förvisso att jag inte kan göra det skarpare. Men jag förminskar ingenting i något steg i något slags tittskåp. Jag förstorar via lasern genom linsen, och jag förstorar igen via parabolen i teleskopet.

Jag ska inte heller visa det på en skärm, även om jag skulle kunna göra det, utan jag ska projicera bilden från linsen direkt på parabolen.

Bumpar denna en sista gång innan den får självdö.

Ett.potentiellt problem jag har kommit på är att när man använder teleskopet mot rymdobjekt så är ljusstrålarna paralella. Det är de inte i mitt fall, vilket möjligen påverkar detta.
Är det någon som orkar fundera lite på detta och ge sina tankar?

Annars tänker jag att man kanske kan projicera bilden på antingen ett vitt blankt papper, eller möjligen en spegel som sen i sin tur observeras med teleskopet. Det känns som om det bör fungera, men borde bli sämre än min initiala idé.

Så är det någon som kan bolla mig några sista tankar om detta innan jag lämnar tråden till sitt öde. Alla bidrag uppskattas, även alternativa lösningar eller om någon bara har ett löst förslag på någon brist med detta.

Annars får ni alla ha en trevlig kväll i alla fall!