Fria Tider 'hotar' med Okynnesbestridan 20 000 kr

Allt fler konsumenter tar till Flashback angående fakturor och inkassokrav från tidningen Fria Tider.

Det hävdas att man inte vill betala för att man inte har beställt, och dylikt.

Widar Nord/Fria Tider 'hotar' med 20 000 kr i rättegångskostnader pga Okynnesbestridan om tidningen vinner. Bland annat behöver man skicka in baltiska inkassomedarbetare och det är dyrt att flyga.

Vad säger ni om allt detta?

http://www.friatider.se/
https://www.ftng.se/
https://www.allabolag.se/9697374701/...kommanditbolag
https://www.hitta.se/f%C3%B6retagsin...+kb/9697374701

(FB) Friatider scammar folk med fakturor.

Om det är bluff fakturor så lycka till dom om de drar detta till rätten. Alla kan påtala till kronis om obetald skuld men det är en rättighet att bestrida detta. Man får ingen anmärkning om man bestrider detta krav och det är på god grund. Det man skulle vilja är att företag som skumma baltiska inkassobolag då skulle straffas hårdare vid varje fel ansökande de gör.

Aj då... Men varför vill de inte betala, har de inte beställt? Inte bra om andra sätter i system att beställa för andra nu när personnummer, adresser osv enkelt går att få tag i. Kan bli deras undergång till och med eller får de sluta med fakturor och endast ha direkt betalning.

Nu funkar det ju inte riktigt så i Sverige. Till att börja med, man får inte skicka in en tvistig fordran till varesig inkasso eller KFM. Det finns heller ingen tingsrätt som kommer döma Widar till ett skadestånd på 20.000 för en tvistig prenumeration.

1. Mest troligt kommer ett sådant mål att avgöras på handlingarna varvid någon kostnad för att inställa sig till huvudförhandling ej uppstår.

2. Fria Tider verkar ha missuppfattat innebörden av 6 § då den innefattar processuella försummelser som medför att tvisten drar ut på tiden eller att onödig bevisning måste åberopas av motparten och orsakar kostnad därigenom. Inte så som hävdas i inlägget att den kan användas om svaranden har nekat betalning på en obefogad grund.

3. Även om 6 § hade kunnat tillämpas (vilket den inte kan) så är inte TS i den trådens invändning obefogad på något vis, en telefon är ett löst ting som vem som helst kan använda, även en annan person än ägaren.

Exempel då paragrafen tillämpats: AD 1998 nr 13, där en part först vid en huvudförhandling åberopade ett nytt bevis, AD 2005 nr 30. där en huvudförhandling fick ställas in till följd av att en part beviljat ett av sina vittnen semester under tiden för huvudförhandlingen, och RH 1983:125, där en huvudförhandling i hovrätt inställts sedan en parts grunder för talan inte kunnat klarläggas.

För det fall att man saknar ombud tillämpas paragrafen än mer restriktivt.

4. Även om 6 § kunde tillämpas (vilket den inte kan) och det skulle bedömas att svaranden agerat på ett sådant sätt att den ska tillämpas (vilket det inte skulle) så ersätts ändå bara rättegångskostnader som varit skäliga för att tillvarata en parts rätt. Här görs bl.a. en bedömning mellan tvistemålets värde och de kostnader som har uppstått (NJA 1997 s. 854). 20 000 kronor hade i princip aldrig ansetts vara skäligt när beloppet är så ringa, allra minst om bolaget som Fria Tider tillhör har någon representant i Sverige och de skickar någon från Estland, de tillhörde samma koncern som inkassobolaget som jag förstod det.

Jag skulle därmed påstå att de påståenden som Fria Tider presenterar i den hänvisade tråden endast är skrämseltaktik och ej förankrade i svensk lag.

Efter man har bestridit fortsätter dom skicka nya krav med ökade avgifter. Vilket inte skulle godtas i en tvist. Är fodran tvistig måste dom begära prövning direkt, dom kör rent av sina egna regler.

Att Fria Tider kanske inte har så mycket att hämta rent juridiskt/rättsligt har ni säkert helt rätt i. Dock så kan jag förstå att det är riktigt jobbigt att som konsument ändå hålla på med allt bök och vad det innebär i tidsåtgång och energi. Sen fattar jag att folk betalar ändå, bara för att bli av med ärendet i ett år, för bara tanken på att hamna hos Kronofogden eller få betalningsanmärkning är skrämmande för de flesta, även om det nu knappast skulle ske i detta läge. Men vågar man tar risken? Kanske glömmer man missar man något. De flesta är inte jätteinsatta i det juridiska.

Detta är kanske Off.T.
Men borde inte Fria Tider, som nu ska vara "Sverigevänligt" verka i just Sverige. Men enligt deras logik så är väl redan Sverige förlorat. Men med tanke på vilken syn man brukar ha på folk från de baltiska länderna så rimmar ändå deras lokalisering illa. Men självklart är de ju där av skatteskäl och omkostnadsskäl. Sen kan jag nog gissa Widar Nord är "hemma" i Sverige rätt ofta ändå, så jag har svårt att se att han skulle kunna få några 20K i ersättning för resa. Dessutom kostar det inte så mycket att resa mellan Sverige och Baltikum.

Det är väl i princip vad alla vanliga blufföretag lever på, har man inte beställt en produkt så ska denna förstås inte betalas och man bör göra en polisanmälan. Så länge man bestrider kravet så kan man ej bli skyldig att betala inkassokostnader eller kostnader hos KFM, man kan inte heller få en betalningsanmärkning.

Polismyndigheten hänvisar vanligtvis till http://www.bestrid.nu/Bestrid_Nu_2017-06-30.pdf där de lämnar information om bluffakturor och vad man riskerar m.m.

Anledningen till att man har säte i Estland kan ha många anledningar, Fria Tider undviker i möjligaste mån att ta ansvar med pressetiska regler och ansvarig utgivare och att betala skatt i Sverige. Det är mest troligt det som ligger bakom. Då man riktar sig till svenska konsumenter så är det dock svensk lag som är tillämplig oavsett var tidningens servrar befinner sig.

Jag roade mig lite med att se vilka fler juridiska påståenden Fria Tider kom med i den hänvisade tråden.


Det beror på hur inspelningen går till sitter försäljaren med ett eget kassettband är det lugnt men om de (som man får förmoda) har ett datasystem så stämmer inte detta, frågan behandlades i SOU 2015:61:


Visserligen redan bemött men tänkte även påpeka att det handläggs över 20 000 FT-mål per år och att då hänvisa till 3/60 000 ärenden bevisar ingenting. Att det inte skulle vara ovanligt med ärenden där en part har kostnader över 20 000 kronor i FT-mål låter helt orimligt då det går rakt emot syftet med handläggningen. Utan att ha några siffror känner jag mig trygg med att hävda att det endast sker i undantagsfall.


I NJA 2012 s. 776 förklarar HD att :

I ärendet hade A.H. tecknat medlemskap i ett gym för 1 år. I avtalet stod att det automatiskt förlängs med 1 år om man inte säger upp det 1 månad innan bindningstiden löper ut. A.H. sade upp medlemskapet 25 dagar innan bindningstiden löpte ut och frågan var om det var oskäligt att A.H. skulle betala för ett helt år till. HD kom fram till att det var så.

I Fria Tiders ärende förlängs avtalet på obestämd tid men med 3 månaders uppsägningstid, det är inte lika illa men man väljer samtidigt att inte skicka ut någon faktura förrän man har rätt till betalning för en hel årsavgift.

Risken är överhängande att avtalsvillkoren bedöms som oskäliga då kunden inte påminns på något vis om uppsägningen.


Detta är som sagt rent nonsens.

Ja. Det tror jag också. Sen att de placerat sig i Estland är säkert, som du nämnde tidigare, att undkomma skatt och pressetiska regler. Men kanske också att försvåra för folk att klaga eller reklamera. Widar Nord tror att de undkommer svensk lagstiftning, eller att de skrämmer folk till betalning eftersom många tror att det är omöjligt eller i alla fall mycket svårt att få rätt mot ett företag som har sitt säte utomlands. Att Widar Nord inte har koll på regler och lagstiftning är ju föga förvånade, precis som deras faktureringssätt, dvs att fakturera så sent så att folk är tvungna att betala för ett helt år. Detta är självklart utstuderat från Widar Nord.s sida och ett bevis på att de inte tror på sin egen produkt.

Detta var intressant. Den civilrättsliga följden torde väl inte påverka avtalets giltighet, festligt dock att Fria Tider tycks bryta mot PuL. 23 och 25 §§ är förvisso inte straffsanktionerade, men vore roligt att se vad som hände om någon prenumerant genstämningsvis väckte en skadeståndstalan.

Det jag undrar också är hur deras inkassoföretag fortfarande kan tillåtas driva inkassoverksamhet? Man bryter mot både föreskrifter och regler som att ta över fodran direkt alternativt skicka inkassokrav på redan bestridna ärenden.

Det som händer är att kunden förlorar även i den delen eftersom regeln bara gäller strukturerat material, dvs när man kan söka på mer än själva personuppgiften (två parametrar) i en databas eller ett register.

Om FT sparar inspelningar på något annat sätt (t.ex. i en filmapp där filerna har formen 070-1234567.mp3 för telnr) så gäller inte reglerna för strukturerat material trots att det är väldigt enkelt att söka reda på telnr för en kund om bevisning krävs. http://www.datainspektionen.se/frago...na-personalen/

Problemet med sökbart ostrukturerat material tas upp i SOU 2004:006 s. 137. Iknowafewthings är på rätt spår men verkar tro att ostrukturerat material t.ex. inte kan vara digitalt, vilket det kan. Och det kan även vara sökbart. Det är egentligen en miss i lagen vilket framgår av nu nämnda SOU.

Nya regler är dock på väg (EU:s dataskyddsdirektiv) så Fria Tider (och många andra) kommer behöva göra om sina rutiner före årsskiftet.