Vilka symtom får ni vid deff/bantning, kaloriunderskott.

Beklagar din psykiska ohälsa. Har en dysfunktion (Neuropsykiatrisk diagnos) som ställer till det för mig, så vet precis hur det kan vara. Håller tummarna för att du ska bli frisk!

Precis som du säger så fungerar din hjärna bättre med sömn (reparationsprocess) minimal stress samt en bra kost.

Vissa näringsämnen, styr vissa funktioner och organ i kroppen. De skapar alltså kemiska processer som bildar signalsubstanser etc.

Jag kan inte uttala mig specifikt om vad som gör vad, men rekommenderar en allsidig, varierad <-- (understruket) kost. En bra princip är att fråga sig: "Kommer det från jorden?"

Om svaret är ja är det nästan alltid bra skit.

Var aldrig rädd för kolhydrater och fett heller. De är lika viktigt som protein.

Nu är det skarpt läge bröder och systrar, allt fokus på mig nu här.

Varje morgon går jag upp och bokstavligen går i en dimma mot det söta, så där står jag i köket och snurrar runt flera hundra grader och tar det sötaste jag hittar och trycker in i munnen, det roliga är att så pass tidigt i uppvaknandet smakar jag inte ens, jag känner ju det söta men inte mycket mer.
Inte som att jag gör enorm skada vi snackar några hundra kalorier.

Men kan ni relatera brödrar och systrar kan ni känna med mig? Har ni feelsen? Har ni känt feelsen eller är ni bara i permabulk/whitetrash/delusional?!?
För 99% av alla människor överskattar hur lågt de ligger men jag är legit runt 11% nu och är där jag alltid slutar.

Styrketränar inte ens för att vara estetisk eller stark, har ett annat syfte med the weightloss men vill ju ändå ner i kroppsfläsk.

Bara bitiga biffar nu som kan feela my feels!

Nej, jag kan inte relatera till dina "feels".

Du kan inte ens ha den lilla minsta feelsen som kan sägas vara en relativfeel så att säga? En feel som främst har sitt ursprung i spegelneuronerna. Fy fan alltså.

Är jag verkligen så här jävla ensam om att verkligen INTE kunna kontrollera mig på morgonen? Det roliga är att jag är ju the alphamale, så resterande tid på dygnet har jag inga problem med att vara hungrig, går och lägger mig hungrig och när det är som värst vaknar jag upp på natten på grund av hunger.

Men morgnarna grabs and Girls, de är verkligen monumentalt triggande, förstår ju teorin bakom det, kroppen vill ha kolhydrater och hjärnan är kanske inte inkopplad riktigt ännu men hur undkommer jag det då? Har försökt att ligga och övertyga mig varje eviga kväll och intala mig själv att när "jag vaknar gör jag inte om detta dåliga, kalorierna sprider vi ut över dagen, fatta nu!".
Sedan på morgonen står jag där och snurrar varven och letar mat som en whittrashig babianbarbar.

Ensam om att inte klara stå emot ett sötsug är du nog inte, för vissa är det på kvällen, i ditt fall på morgonen, inget jag kan relatera till dock. I ditt fall kanske det kan vara en god idé att inte ha det hemma överhuvudtaget, minska tillgängligheten på "skitmaten" helt enkelt.

Då äter jag bröd utan pålägg, det är verkligen ett totalt babianprimitivtbeteende vi talar om här. Det som skrämmer är att jag inte ser någon lösning heller, för hur övertygar man sig själv när hjärnan helt enkelt inte är där, som vi alla vet händer allting i hjärnan och på samma sätt som synen är suddig på morgonen och smaken är borta så är det mer rationella finlirare-tänket (som jag alltid annars besitter, mycket kultiverad) som bortblåst och jag kan närmast identifiera mig som en babianbarbar.

Om jag får låta snillet filosofera med sig själv här så är enda riktiga lösningen jag ser den att ställa något framför sovrumsdörren (där sömnen sker) för att sedan varje morgon behöva dra bort detta stora, i mitt fall en garderob, detta borde ge mig viss tid att vakna upp och inse begärens mera missriktade underliggande destruktivitet och så att säga balansera upp feels och thoughts.

Förövrigt måste jag få tipsa alla om de vanliga knepen, drick massa vatten, drick inte sötat skit, nej sötningsmedel är inte bra, missförstå mig inte här, har själv varit en aspartamförespårkare och edgy person som menar att det är luuugnt, men faktum är att sötningsmedel skapar/förvärrar ett sötsug. Ett sötsug som inte ens behöver vara där om man generellt äter riktigt jävla Clean.

Vatten.

Frukt, nej frukt dödar inte, oavsett hur mycket du äter, det var okej att påstå på forum för kanske 5-10 år sedan att frukt är dåligt, men påstår man det idag är man bara en betacuckfaggot, plain and simple.
Frukt är så ypperligt nyttigt för ändamålet.

Kortfattat: De vanliga tipsen fungerar bäst, var inte en edgy person, komplicera det inte, och intala dig inte själv att allt sitter i huvudet, det är bara riktigt jobbiga gränsöverskridande individer som envisas med obskyra dieter. Faktum är att begären du känner är lika verkliga som dina feels om att vara den här alphamalen som har en vilja av stål.
Oftast är det någon slags psykisk problematik som ligger i bakgrunden när en person säger sig vara "all mind"- mani, hybris eller bara gammal hederlig ätstörning.

Boys and girls, vi har en situation här, det är så att jag mer och mer får svårt för att somna in på kvällarna. Har aldrig annars problem med själva insomnandet, det går normalt sett smidigt och skönt.

Men nu har jag det verkligen, och det stör för att jag måste ställa om dygnsrytmen som grädde på moset, funderar seriöst på att hämta ut lite circadin, vilka dock ska öka risken för diabetes så njaaa.

Men svårt att somna och då främst för att jag helt enkelt inte känner den där tröttheten, jag känner mer för att fortsätta vara uppe och fixa, vet ju teorin bakom detta. Talar med mig själv nu, oftast det som är det mest givande. Enligt en tråd på kolozzeum jag läste en gång (för ett tag sedan) är det på det prekära sättet att kroppen vid en viss fettprocent fortfarande ser det som viktigt och givande att jaga mat så den "speedar" (snabbar) upp, men när man passerar en viss fettprocent går kroppen istället ner i en mer depressiv fas, den ger så att säga upp, den vita flaggan fladdras. Fascinerande teori som jag aldrig riktigt har smakat på i verkligheten.
Men nu är då kanske första gången jag får first-hand-experience? Ligger här runt 10% nu, så ni vet var jag är någonstans boys and girls. Men så är det, lågt bodyfat och svårt med insomnandet.

Uppvaknande mitt i natten har jag inte märkt av så mycket eller ju inatt hände det men annars sover jag bra när jag väl har somnat. Vilket mer och mer blir ett problem.

SKA DOCK ner, just nu är det mest för att jag tänder mycket mer på mig själv när jag kollar mig själv i spegeln.

/over and out the alphamale

Nej. Det stämmer inte. Redan i antikens Grekland visste man att protein var det viktigaste näringsämnet, och det är det enda makronäringsämnet man måste äta relativt stora mängder av för att överleva (man överlever på något eller max några gram fett om dagen, om fettet är av rätt sort, och kolhydrat behöver man överhuvudtaget inte äta). Med relativt stora menar jag inte hundratals gram utan just det: relativt stora, i förhållande till de essentiella nivåerna av kolhydrat respektive fett.

Även för styrketränande är protein den i särklass viktigaste makronutrienten. Man kan lyckas med en deff på enbart 300 gram protein per dag; försöker man deffa på enbart 300 gram kolhydrat eller 300 gram fett så blir resultatet katastrof även om man gör 100 % rätt i alla andra kategorier).


För en fullgod hälsa, och framförallt välmående, så är fett och kolhydrat väldigt viktiga - i vilken storleksordning såklart beroende på vem man är. De är dock inte i närheten av lika viktiga som protein. Jag pratar populationsnivå nu, eller bara rent generellt, och för överlevnad respektive styrketräning; för enskilda individer, t ex hårt konditionstränande på elitnivå, kommer kolhydratintaget att bli det enda man behöver tänka på (för träningsresultaten, i alla fall och även för konditionstränande på amatörnivå så blir kolhydrat det primära).

Även en vanlig medelsvensson har kolhydrat som den största energigivaren, men det handlar mest om preferenser och inte alls om nödvändighet eller vad som essentiellt eller inte.

Äsch då!
Chansade

Mycket bra tillägg. Tack för att du rättade till det.

Jag mår bara bättre när jag ligger på kcal-underskott.
Kanske att stubinen blir aningen kortare.

Avföringen blir fin. Sömnen blir bra, maten blir god.
Ja, jag får inte så många negativa bieefekter av deff.

Vänta tills du kommer tillräckligt lågt i fettprocent så ...