Existensen är ett slutet system

Du menar klubben som hanterar ingenting, eller klubben som inte kan hantera någonting?

Ingenting är helt utan orsak, men ingenting är helt utan orsak. Dessutom är ingenting helt, utan orsak.

Ingenting(0) är(=) utan(-1) allting(+1).

Varat är beroende av icke-varat. Inom Buddhismen kallas det "dependent origination". Jag kallar det den första lagen inom psykologi. Alltså, det som finns och inte finns framkallar varandra.

Tala om för mig vad icke-varats gräns är eller på vilket sätt det skulle utgöra ett slutet system?

Vi finns i icke varat och icke varat finns i oss.
Vårat varande reser sig upp ur icke varandet. Precis som en varande tanke stiger upp ur det icke varande.
Icke varandet är bakgrunden till allt varande.

Vad tillförde detta diskussionen? Hade jag utelämnat något av det du säger?

TS diskuterar slutna och öppna system. Jag är civilingenjör och vi räknade alltid på slutna system, fast ärligt talat är jag ganska säker på att något sådant inte existerar. Tror inte öppna system existerar heller. Lika lite som ful och vacker existerar, ond och god, snäll och elak. Allting bara är. Ingenting är allting och allting är ingenting.

Ett system bara är. Det är varken öppet eller slutet.

Krävs inget för ett system?
Hur avgör du att det är ett system och vad är det ett system i?

Du krävs, och du är absolut sluten i systemet.

Detta innebär alltså antingen att energin i ett slutet system är konstant eller att energin in i ett system är lika med energin ut. Den mängd energi in i ett system måste vara lika den mängd energi som går ut, eftersom energi varken kan skapas eller förstöras. Det innebär enligt PSR att det måste finnas en anledning till varför det går in en viss mängd i ett system, och att om samma energimängd lämnar systemet, så måste det bidra till att skapa just denna anledning. Så även om ett system inte är slutet så är den totala energiomvandlingen hela tiden konstant, det vill säga den är sluten.

Det för mina tankar mot en singularitet i vilket saker händer.
Alltså inom singulariteten.
Där alla böjningar blir möjliga.
Där gränser sträcker sig för långt för oss att se.
Alltså att singulariteten sträcker sig överallt.
Vilket den ändå gör i sin egen beskrivning.

Är universum ett slutet system? Har för mig att det växer (expanderar) hela tiden. Om vi sålunda drar slutsatsen att energin i universum ökar (kvantfältet finns överallt), så uppstår frågan var slutar kvantfältet eller är det oändligt.

Jag skulle kanske säga att ett slutet system är något som är dött. Alltså universum lever.

Energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas i evighet

Ett tanke experiment:

Du kan hypotetiskt låna negativ energi (ur en riktning) för att skapa energi (i den andra motstående riktningen). Separation av ingenting, men är ju även en form av delning ur ingenting och skapande av något ur ingenting.

Frågan är då om vi har skapat två nya energier som går åt motgående riktningar? Eller en energi och dess mot-form (vilket är annorlunda än energi på ett helt perfekt sätt så att energi + mot-form = 0)
Energier som möts och tar ut varandra, likt två motgående vågor som stillar varandra, borde då innebära att universum förlorar två energier, som blir ingenting.

Men detta händer inte enligt teoretikerna. Det står dock fortfarande inga bevis att finna hur det egentligen ligger till.
https://physics.stackexchange.com/qu...cel-each-other

Jag tror att förklaringen på detta kan vara avgörande för huruvida existensen är ett slutet system eller inte.

Om det går att skapa energier ur ingenting, men inte få dem att försvinna igen, så skulle universum expandera hela tiden.

Teoretisk laddning skulle dock kunna skapas och förstöras om vartannat utan att det förstör något av verklighetens spelregler, då balansen mellan laddningar är densamma hur många dielektriska/dialektiska par vi än bildar.

Vi bör kunna utreda rent filosofiskt var energin av två motstående vågrörelser tar vägen och jag tror att det kan ha med laddning att göra. Elektricitet är ju relaterat till vågor och magnetism.
Då två motstående "energier"/vågor/något som gör något återskapar sin laddning som dessa en gång kom ifrån (alternativt återskapar en laddning av samma magnitud som den de beskriver i sig själva).

Låt säga att all laddning kommer ur förhållandet 1 = 1. Då är varje ny laddning antingen en delning av något eller en ökning i båda leden. ( L+1 = 1+(-L) )

Det ska givetvis vara L+1 = 1+L, dvs 0 = L + 1 - 1 - L.

Verkligheten har förmodligen en lika verklig men perfekt omvänd "spegelbild" av kausalitet/existens. En slags bakåtgående tidspil kanske? Dess anti-form. Det som skapas i verkligheten måste således då rimligtvis negeras i dess anti-form. Inkulderat allt från tanke till handling. Inte bara i en enda separat skalär, utan för alla delar/delningar av verkligheten, samtidigt(tidsfrågan är fortfarande öppen här, vad är tid egentligen). En omvänd verklighet, en ʇǝɥƃıןʞɹǝʌ.

Intressant resonemang. Hört talas om kvantfältet? Det finns överallt, även i vakuum. Kvantfältet är energi, fast ingen kan utvinna den. Hört talas om inflations teorin, det krävs att medvetande existerar för att möjliggöra den teorin om universums uppkomst. Enligt ditt sätt att resonera så skulle man kunna säga att kvantfältet är den negativa energi som skapades ur ingenting när det universella medvetandet skapades. Men kanske man inte skall tala om positiva och negativa saker utan om "dependent origination" d.v.s. psykologi förklarar universums uppkomst. Det som finns och inte finns framkallar varandra. När kvantfältet skapades så skapades det universella medvetandet. Kanske kommer vi aldrig kunna bevisa dessa båda saker mer än indirekt att dom krävs för universums skapande. I så fall skulle dom vara fundamentala, men icke mätbara. Jag är som du förstår inte helt komfortabel med ditt resonemang om motsatser och olika laddningar. Jag föredrar ett psykologiskt perspektiv, kanske man kunde tala om kompletterande egenskaper. Kvantfältet har egenskapen att vara energi och medvetandet har egenskapen att vara känslor. Känslor är en kompletterande egenskap till energi. Vacker är en kompletterande egenskap till ful.