Byggde ut sitt hus med 222m2 utan bygglov - tvingas att riva skiten.

Har själv stött på patrull gällande bygglov på egen mark. Denna gång rörde det sig om rivning av befintlig byggnad för uppbyggnad av nytt och något större. Inget som störde några grannar men kommunen bestämde för en själv att det ligger för nära vägen (ca femtio meter från landsväg med mindre mängd passerande bilar). Bullerutredning behövdes. Grannen ännu närmre vägen har inga problem med buller...

Farsan råkade ut för något liknande på 70-talet: Han väntade ett halvår, och skickade in exakt samma ritningar, fast med texten 'reviderad efter stadsbyggnadskontorets anvisningar', varpå det hela gick igenom utan anmärkningar...

Då brukar man ha ett separat vägreservat utanför fastigheterna som under väntan på den nya vägens behov (kan ta 10-20 år) 'maskerats' till grönområde eller liknande.U-område (ledningsreservat) kan däremot finnas över privata tomter, men dessa brukar just vara uppmärkta med U.

Prickad mark är i allmänhet (för villatomter i alla fall) en 4.5 meter bred remsa längs tomtgränserna. Detta är dels för att inte skymma sikt för trafiken vid eventuella hörntomter, samt att minska spridningsrisken vid brand. Övrig tomtmark delas upp i korsprickad och inte-prickad mark.

Är det sista huset på vångavägen Hasslöv?

Intressant ämne... en följdfråga till den juridiskt insatta... vad hade istället hänt om kommunen/myndigheterna helt plötsligt hade upptäckt "svartbygget" men aldrig fått tag i fastighetsägaren/markägaren och kunnat utdela något vite resp krav på rivning? Hade myndigheterna ändå bara över fastighetsägarens/markägarens huvud bara kunnat gå in och riva fastigheten?

Varför m2 inte stämmer vet jag inte.
Hittade annan artikel där man ser stigen sidanom svartbyggaren, känns rätt klart att vi är på rätt kåk


http://www.hallandsposten.se/nyheter...rvat-1.4279392

Typisk tjurskalle, har stigen funnits där av gammal hävd så ska den få finnas kvar, Det kan ju också finnas ett inskrivet servitut, Ja den där vitescirkusen tar nog aldrig slut, börjar de att bli tjuriga så vill de gärna fortsätta,


Tagit bara fritt ur minnet: Ja, man försöker då att först delge personen ifråga som står som ägare.(*) . Får man inget svar så kan det tas beslut om rivning ändå. Det är ju dock antagligen svårt att hitta liknande fall att jämföra med, eftersom de är så få till antalet. Och att det bara finns register för varje Kommun.

Förr var Kommunerna tvungna att koppla in Länsrätten för att få igenom ett sådant beslut, men hur det ligger till nu har jag dålig koll på. Det har då ofta handlat om att anlägga vägar, kraftledningsgator, VA-ledningar mm.

Även sådana saker som fasadfärg och takbeklädnad finns det en del regler kring.

Samhällsekonomiskt är byggnaderna av stort värde för framtiden och man vill ifrån Kommunens sida genom byggloven och dess regler se till att de ska stå kvar under mycket lång tid, Kommunerna vill ju inte ha stora bestånd med fallfärdiga, livsfarliga ruckel, som tex brinner stup i kvarten. I länder där det bara håller till bl*ttar och liknande så finns ju många sådana vildbyggda ghetton, och de brukar ju brinna ner då och då och då brinner ju vanligtvis ett helt kvarter med kåkar och plywood-skjul upp, brandkåren kan ju inte komma fram mm. Om det ens finns någon brandkår alltså..

Vad beträffar skogsbruks-/lantbruks-byggnader och liknande så ligger de ju utanför sk detaljplanerat område och får uppföras för lantbrukets behov. Tex svinstallar och hönsfarmer är ju sådana byggnader som kan behöva vara stora till ytan. - Men dessa byggnader behöver ju förstås också försäkras och därför måste de byggas efter brandskyddsreglerna.


Det kan finnas väldigt många anledningar till att marken är prickad, den kan tex vara för sank, ligga för nära vatten, fornminnen, nakna berghällar, fan vet allt. Att den är prickad är ofta på grund av gamla beslut om detaljplanerna, som kan ha tagits för en 20-100 år sedan, typ... Och är inte någon form av kommunism om nu någon ville tro det ?

Varje spekulant på en tomt måste ha klart för sig om det finns prickad mark på den tomt som man avser att köpa, vilket ju sänker värdet en hel del. Utsocknes mark, dvs ute i tjottaheiti som tex i Norrlands inland är väl bara värt typ en 5-15 kr/kvm i vissa fall. Skog säljs ju för 50 000-100 000 kr/hektar typ,

(*) Sk Delgivningsförfarande, Så svartbygger du en massa och sedan sticker utomlands i en 5-10 år utan att höra av dig, så kan du sen när du kommer tillbaka se att Kommunen har rivit klabbet och tex sålt marken på exekutiv auktion, alternativt exproprierat den ?
Expropriering betyder alltså tvångsövertagande av fastighet och föregås av beslut i Kommunens Byggnadsnämnd, och Länsrätten/Förvaltningsdomstolen

1. Ursprungligen handlade det om att hindra tätbebyggelse innan avloppsfrågan kunnat hanteras (dvs. reglering av spillvatten/dagvatten/urdikning samt sanitära avlopp, det vill säga VA och bajsvatten utflöde. Därutöver ansågs att regler behövdes för trähus och då regler för trähus som hindrar att sådana förtätas till brandfarliga kåkstäder.

1.1. Nuförtiden handlar det i princip enbart om markstölder eller att någon kommuns anställda och politiker vill ha någon form av mutor.
1.2. Eftersom kommunfolk & en del byggfolk rent generellt är helt odugliga på lagar så brukar syftet med (1.) vanligen helt missas.

2. De har alltså ingen rätt att riva saken såvida den inte är placerad på annans mark eller gatumark. Vill de riva saken så har de expropriationslagen att ta till. Men då måste det vara greve draculas slottsruin utan greven så att säga.

3. Troligen är det som så att markägaren har rätt till skadestånd från kommunen, även i det här fallet.


1. Inte alls. Bakom prickmark kan gömmas massvis med saker. För att veta om man får bygga på prickmark så måste man veta varför prickarna på kartan tillkommit.
2. Det finns bara en sorts prickmark som man inte får bygga på under några omständigheter och det är när detaljplanen föreskriver att prickarna tillkommit för att arkitektoniskt reglera bebyggelsens utformning i detaljplanen.
3. Ifall du inte berättar för domstolen varför prickarna tillkommit så kommer domstolen att anta att boverkets och byggnadsstyrelsens föreskrifter ska tillämpas, såvida planen inte är från innan 1959 då det är lag på att tidigare regler ska tillämpas istället för boverkets och byggnadsstyrelsens föreskrifter. MÖD har även expanderat den lagen till att gälla alla detaljplaner, oavsett när de tillkom.


1. Titta ovan. Prickmark är bara humbug utom för den som inte vet dess syfte. Kan man inte hitta syftet med sina prickar så finns det två vägar runt, a: hitta något godkänt bygge på prickmark och anför att du också ska få bygga på dina prickar. b: hitta på ett syfte och framför det. Ifall någon inte har en mer sannolik uppfattning så måste domstolen döma på ditt påhitt - målen avgörs på företedda handlingar.

2. Prickmark är rent generellt alltid skadeståndsgrundande, oavsett varför, när och hur den tillkom. Skadan uppstår alltså när den tillämpas felaktigt. Ifall en sådan arkitektonisk plan som tidigare nämnts antas för redan ägd mark så är kommunen skadeståndsskyldig till markägaren ifall denne inte accepterar planen och planen inte innehåller byggrätter av sådana proportioner att nyttan så att säga är en nytta och inte en skada.


1. Nej, prickmark är bara humbug.

Byggnadsnämndens beslut om svartbygget:

https://minfil.org/9ay7u1cab0/MBN___99.pdf

1. Kan nog vara som så att kommunen inte följt lagen. I en av mina kommuner så fanns det en gammal skurk för mycket länge sedan, han var även kommunfullmäktiges ordförande och ägde styckesfabrik samt aspirerade på att alla vägar skulle leda till rom, dvs. hans eget f.h.ä. adelssäteri med styckesfabrik. Hursomhelst blev kommunens tyngre och större drakar sura på vederbörande under processen och ändrade lite på vägplaneringen så där i slutet av vägprocessen så att dennes trädalé blev motorväg precis som ordförande försökt göra med deras mark. För att visa sitt missnöje byggde kommunfullmäktiges ordförande barrikader och armerade husfolket varefter livgardet avväpnade ordföranden&husfolket och denne senare avled i papperscirkusen som denne själv dragit igång. Det roliga i sammanhanget var att hela vägplaneringen saknade något som helst stöd i lagen eller annan acceptabel grund. Det blev bara lagligt för att skurken råkade godkänna vägdistriktets förslag till vägplanering.

2. Konfliktproblemet som finns nuförtiden handlar mest om kommunpolitiker tex. kan besluta att personens stig ska bli allmän väg och det inte går att hindra beslutsmässigt även om det förstås alltid är som så att skadestånd ska utgå.


1. Varken kommunerna, länsstyrelsen eller länsrätten var eller är på sin tid godkända som opartiska och rättvisa domstolar. Däremot ska de vara det enligt Svensk lag, nuförtiden.

2. Vägar görs anspråk på enligt väglagen&expropriationslagen, endast avgränsat för vad de Europeiska rätterna föreskriver i sina domslut liksom EU i sina direktiv. Sverige spelar i en lägre division än Italien och Serbien i sådana sammanhang, varför trafikverket alltid föredrar avtalsvägen vid vägbyggnation.


1. Det är gummiregler med lågt rättsvärde. Önskeriktlinjer kan man kalla dem för. "Vill ni ha en positiv bedömning från nämndens sida så bör ni ta dessa önskemål i betänkande". Nämnden är däremot lägst i hierarkin och högre rätter brukar ta hänsyn till lagstiftningen och sin arbetsgivares ekonomi och prestige.

2. Nuförtiden är nästan hela Sverige planlagt&fastighetsindelat så sådana kåkstäder kan svårligen uppstå med gällande fundamentala regler för byggnation kring fastighetsgränser.
2.1. Det handlar alltså uteslutande om stöld när det bråkas om sådant nuförtiden. (alla byggnader är också ritade av arkitekter&ingenjörer samt byggs i de avgörande delarna av yrkesmän).



1. Nog kan det vara kommunism även om planerna är runt 100år. Fast på den tiden kallade sig kommunisterna för liberaler. Den tidens kommunister var revolutionära&reaktionära. Det är dock helt tillåtet att bygga på sådan mark bara hindret undanröjs. det vill säga; vattnet leds bort, berghällen förs bort, runristningen tas bort, området dräneras, sjön försvinner, huset byggs i brandsäkert material etc. osv.

2. Prickmark kan vara mycket värdefull ur juridisk synvinkel. De flesta prickar är så att säga ifall de tillämpas skadeståndsgrundande. Vissa specialprickar är exceptionellt skadeståndsgrundande.

3. Det finns ingen möjlighet att göra det så länge som det inte handlar om gatumark eller annans mark. Svartbyggen preskriberas efter 10år. Ett litet vite kan dock utdömas för själva grejen att byggnaden uppförts utan lov (som enskild egenskap i ett enskilt ärende).

Du argumenterar som vore inte Sverige knökfullt med exempel på där det offentliga har kört över och roffat åt sig från privatpersoner. Vi har väl världsrekord i expropiering eller liknande.

Haha, det var en bra kommentar, haha, ja fast det brukar falla på sin egen orimlighet, ännu så länge så är man ju så pass ekonomiskt medveten att man begriper att det blir en biblisk konkurs för dessa ifall de klantar sig med ekonomin, man kan ju inte precis bygga något sådant idag och ta in hyrorna svart, fast det är väl snart dags när PKs LützenDimma skingrats att även sådana planer och upplägg avslöjas både här och där...



Det är antagligen fel det du skriver, Lantbruksfastigheter står inte under detaljplansbestämmelserna, Lantbruk och skogsbruk får uppföra byggnader efter deras behov, och behöver inte söka särskilda bygglov, dock kan det ju behövas andra anordningar, tex gödselbrunnar och rening av avlopp osv. Plus att byggnaden förstås är försäkringsbar.

Den angivna lagerhallen i Varalöv kan ju inte sägas ha något med lantbruk att göra - och ska därför söka vanligt bygglov. Men om den är 14000 kvm stor så blir den ju olämplig att försöka släcka med en vanlig brandkår, det går ju inte med vårt kalla vinterklimat att utrusta en så stor brandkår att den kan ta sig an en sådan jättebrand ändå. Skulle jag vara ett Försäkringsbolag hade jag vägrat att försäkra den. Kom tex ihåg branden i Upplands-Bro köpcentrum för typ en 20 år sedan


Nej, det kan bli både böter plus rivning, Och rivningsbeslutet kan komma dagen efter överklaganden avgjorts, eller överklagandetiden har gått ut... Man ska inte leka med elden, då bränner man sig...

300 000 kr verkar vara ett vanligt bötesbelopp i dessa sammanhang ja, Mona Sahlins drömkåk på Solsidan i Nacka, fick väl ett liknande vitesföreläggande, avseende summan, om jag inte minns fel... Erläggs inte vitesbeloppet inom angiven tid så kan Kommunen skruva åt tumskruvarna ytterligare och höja beloppet, dessutom så påförs ju straffräntor av olika slag...

Det är mycket korkat och jävligt dumt att bygga utan giltigt bygglov eftersom det förstör i regel helt alla möjligheter till att senare bygga till eller ändra någonting, Eller att söka nytt bygglov för annan ny byggnad på samma tomt - Det kan också bli knepigt att få det försäkrat - Det kan också bli stört omöjligt att försöka sälja något sådant svartbygge, om nu en eventuell köpare är observant på byggnadens status. Så fort det kommer en ny ägare så kan kravet på rivning, eller andra åtgärder etc, återkomma igen, om det nu tex är extremt förfallet.


Tack för alla synpunkter i denna fråga, kan ju bli till ett ex-jobb för någon som intresserar sig för byggnation och byggnadsregler mm,
--- Ja det stämmer bra det ja, det fanns också andra skäl till att man inte fick bygga fram till tomtgränsen, bland annat att man skulle kunna hålla handräckningskedja med vattenhinkar så att man kunde släcka bränderna. Och att många hade in på 1950-1960-talet ibland både gäss, ankor, får, höns och grisar inne på tomten plus grönsaksland mm. Och därför gavs ej byggnadslov på mindre tomter än 1000-1500 kvm, typ.

De mått som sen bestämdes för villorna som byggdes fram tills tex 1960-talet var bestämda över tillgången på sågat virke som inte fanns i de största dimensionerna, En träbjälke ansågs väl inte vara tillräckligt bärig om den var över 8 meter lång eller något sådant,


Håller med att dagens kommunfolk har knappt någon koll alls på kommunens historia, utan det är väl bara Jalla-Jalla för hela slanten...
Ja det kan ju stämma, men ingen för väl någon statistik över sådant här ändå, känner till några fall av tvångsinlösen (expropriering) men det torde väl vara en 30 år sedan nu..

Prickning kan också handla om fornminnen och då kan det bli stört omöjligt att få bygga där, tex hällristningar som inte kan eller får flyttas, mm, Bygger man ändå, så döms man för svartbygge och brott mot fornminneslagen, plus att stället rivs och återställs

Ett annat skäl till att man kan betraktas som svartbyggare är om en av byggnaderna på fastigheten är sk K-märkt,
och då får man inte bygga hursomhelst kring denna byggnad, eller ändra den med altaner mm...
Det enda som hitintills har getts dispens för är vissa typer av handikappanpassning.

Man ska inte leka med elden som sagt, då bränner man sig...

PS Ursäkta jag inte kommenterar allt, ämnet har så många ingångspunkter att det blir en djungel av regler, Men en av de viktigaste grejerna är att svartbyggen kan bli svåra att sälja. Därför bör man ju göra klokt i att följa byggloven. DS