Är det så hemskt att jobba som socionom?

Jag är sugen på att gå socionomprogrammet då yrkena man kan få verkar uppfylla mina krav vilket är:
1. Minst 25-30k+ i lön.
2. Inte belastande (Tunga lyft, obekväma arbetsställningar, hög stressnivå, etc.)
3. Bekväma, fasta arbetstider måndag till fredag.
4. Relativt roligt jobb i jämförelse med hjärndöda okvalificerade jobb.

Annars har jag funderat på förskollärare vilket uppfyller kraven förutom mer belastande och lite mindre lön.

Dock när jag har läst på Flashback verkar alla säga att man ska bli jurist eller ekonom om man ska plugga och att socionom är ett skitjobb för skitmänniskor med dålig lön och dåliga arbetsförhållanden, att alla socionomer är olyckliga bitterfittor som klagar på sina dåliga löner varje dag. Därimot när jag läser om det på familjeliv och liknande sajter verkar folk tycker att deras socionomjobb är givande och roligt.

Vad är det som är så hemskt med socionomyrket egentligen? Förutom lönen ser jag inte hur exempelvis juristyrket kan vara så lockande, känns som att de flesta jobben inte är så roliga efter 10 år oavsett vad man pluggat, ett jobb är ett jobb liksom. Dessutom får man leva med stress och ofta dåliga arbetstider, har läst att jurister ofta sitter kvar och jobbar till kl 20 och vissa tvingas jobba på helgen.

Något annat som lockar med socionom är att om man jobbar som skolkurator kan man ha feriettjänst (tror det hette så) där man jobbar 45 timmar i veckan och sen har ledigt varje skollov. Det är ca 3 månaders ledighet utspritt över året för en något längre arbetsvecka. Dessutom tror jag inte att kuratorer har lika mycket behov av extraarbete som lärare har, de måste ju sitta och rätta prov och planera lektioner och läsa uppsatser, m.m. så mycket av den här tiden borde ju vara ren semester, rätta mig om jag har fel.

Så är jag dum i huvudet som funderar över detta eller låter det logiskt?

man lär dra på sig många fiender som socionom, det bör vara avskräckande nog

Var inte orolig över lönen. Din övertidstimme som i realiteten betyder ett fem minuters telefonsamtal översätts till ett fint kassaklirr när du lärt dig bemästra systemet.
Dina arbetsuppgifter utförs till 90 procent i en feministisk miljö där alla täcker upp dig ett par timmar vid arbetsdagens slut när du hämtar upp barnen.
Givetvis stämplar du inte ut, det sköter systemet.
Givetvis har du alltid en feministisk chef som överser dina misstag med sympati om det sker i rätta syften.
Så, du gör en 30 timmars arbetsvecka med 20 timmar övertid.
Du är alltid undantagen ansvar, så vad tvekar du över.

Om du kan låsa in hjärtat i ett skrin varje dag innan du går till arbetet, och ta fram det först när du kommer hem, så blir det nog inga problem.

Andra människors elände är aldrig roligt!

Äsch, dumheter.

Som kommunanställd socionom så har du väldigt mycket möjligheter att bestämma själv, du kan fatta många beslut för att hjälpa dina medmänniskor och om någon vill jävlas med dig pga av dina beslut så är du skyddad.
Som socionom så kan du i alla lägen göra det som känns bäst i ditt hjärta, men om någon annan vill ändra dina beslut så låt dem göra det. Låt bli att kritisera dina kollegors beslut bara så kommer din arbetsdag vara precis som du vill ha den och dessutom är sammanhållningen fantastisk på de flesta förvaltningar.

Som socionom kan du verkligen göra skillnad, dessutom börjar ingångslönerna höjas rejält.

vad är det för skillnad man kan göra mer än betala ut bidrag och förstöra barn genom att placera de i foster rhem där det oftast blir värre för barnen än hos de missbrukande biologiska föräldrarna ifrån början?

Man kan göra det som känns rätt, om man vill omplacera barn så kan man göra det.

Huvudsaken är att det känns rätt.

Ärligt talat, 25-30k+ i lön är riktigt uselt för 3,5 år på högskolenivå. Till det kommer en psykiskt infekterad arbetsmiljö med lågt i tak och så trånga åsiktskorridorer att man måste vara mentalt anorektisk för att arbeta där.

Problemet är när det känns rätt hos soc går det oftast väldigt dåligt för barnen de placerar hos mycket tveksamma fosterhem

Varför inte bara räta upp samhället istället för att skicka iväg ungarna som drabbas av kommunens handlingsförlamning och ignorans av massiva samhällsproblem?

Hur menar du nu, du några belägg för detta?

Självklart inträffar det misstag precis som i alla situationer i livet. Det är också därför som socionomutbildningen är så viktig, så att välutbildade människor skall ha rätt redskap för att undvika att misstag sker.
Socionomutbildningen idag är en av de svåraste du kan läsa på högskolenivå.

Det märks inte med tanke på hur jävligt många barn får det efter soc placerar barnen att det är högt krav på mänskilghet
titta här https://www.youtube.com/watch?v=tqUMa44LPjA