Jag jobbade med en mytoman, de va skoj!

OT: Behöver du hundpassning ngn gång kan han få komma hit och sova i min säng, vid fotändan Älskar att somna med en varm vovve i sängen..

-Laura

Jag har en gammal skolkamrat som berättar de mest fantastiska historier. Här följer ett uns av det jag fått höra under åren...

• När han var åtta år gammal och vi gick i tvåan så försökte han på fullaste allvar slå i mig att han var vakt på en närbelägen matvaruaffär om kvällarna efter skolan. Han och en annan vakt gick i skift och lyste med ficklampa mellan hyllorna för att hålla butiken ren från tjuvar och annat slödder.

• En morgon kom han för sent till skolan och förklarade för läraren att anledningen till den sena ankomsten var denna; han hade som vanligt stått i hallen och knutit sina skor för att gå till skolan. Han hade stått på knä framför dörren och då helt plötsligt fått morgontidningen i skallen. Detta gjorde att han svimmade av och låg i det tillståndet på hallgolvet i nära två timmar. Han tänkte nog inte på att tidningen brukar komma vid halvfem-snåret på morgonen och att ingen människa svimmar av att få den tunna lokaltidningen i pärat...

• Under sin militärtjänstgöring så brukade han hjälpa bilister som blivit inklämda i parkeringsfickorna utanför regementet genom att medelst stridsvagn knuffa undan den parkerade bil som stod i vägen. Eventuella lackskador blev det aldrig och bilarna han knuffade undan låg aldrig i växel/var handbromsade.

Kan Ni gissa vad den mannen numera arbetar som? Han är sergant i den svenska armén... Detta är sant, tro det eller ej... Tydligen anförtror kronan vapen åt vilken vettvilling som helst nu för tiden...

// Roger P.

Har man underbefäl i Svenska armén som yrke nuförtiden trodde?
Jag menar då inte inkallade lumpare...

Ja, ursäkta mig att jag inte håller reda på alla gradbeteckningar i den röriga och omorganiserade svenska armén. Tidigare var ju korpral och furir underbefäl. Serganter var väl stamanställda förr? Eller är jag dåligt påläst?

Han arbetar i varje fall, (eller har arbetat) på regementet i Ystad. Vad han gör just nu har jag ingen aning om eftersom det är ett par år sedan jag pratade med honom. Då var han i varje fall på regementet.

// Roger P.

Jo det stämmer att det fanns underbefäl som serganter i den svenska millitären förr, men det måste ha varit för 20-25 år sedan eller liknande. Disskuterade detta med en arbetskamrat, som tjänstgjort som sergant och FN-soldat på cypern då det var oroligt där.

I vilket fall som helst så, lyckades jag ju inte avslöja dig som mytoman Roger Persson, hade varit kul pga trådens innehåll. Däremot måste du vara i min farsas ålder eller äldre...

"Riktiga befäl" är fänrikar eller högre nuförtiden. Jag tror att den äldre typen av serganter pensionerades eller blev omskolade till löjtnants grad.

Fortsättning på OT:

Jag vet inte om du vill det. Han är rätt extremt misstänksam mot främlingar. Han har aldrig bitit någon, men har stångat 2 personer, samt skrämt livet ur ett otal genom att helt oförberett göra ett utfall och låta som tio träskmonster, samt kuta emot personen i fråga.

Men om du lär känna mig/hunden så visst, varför inte?

Hmmm... -inget personangrepp här inte!

Tråden låst till följd av urspårning.