Citat:
Ursprungligen postat av
ThinkTank111
Fan vilken bra trådstart TS!
Jag tror humor är ett slags redskap för ALLA människor med minsta empati att klara full integration i samhället!
Jag har älskat humor mer än något annat, fick alltid folk att skratta, men så levde jag kringflackat och ekonomiskt oberoende under många år, utanför alla sammanhang så att säga. Och jag kunde utveckla min "äkthet", då tappade jag helt humorn, jag utvecklade kärlek ich närvaro istället, otroligt vilken potential det finns i människor egentligen, om vi tilläts vara äkta.
Men så kom jag tillbaka till samhället och jag märkte snabbt att jag var tvungen att bli fullständigt galen, egoistisk, självupptagen och medelmåttig för att kunna passa in. Intressant hur extremt osunt det är när man levt utanför!
Hursomhelst, då kom humorn sakta tillbaka, den var nödvändig för att inte bli en helt ond oempatisk människa! Herman Hesse, tysk nobelpristagare i litteratur skrev att humor är som en slags trolldryck som är en slags positiv bieffekt av alla våndor och ångest man svettas ur kroppen i ansträngningen att passa in!
Empati och humor är absolut inget som det ska dras paraleller mellan. För att många gånger är det faktiskt som så att dem som är verkligen på djupet, godhjärtade människor, är inte speciellt skämtsamma av sig, även om dem har humor och skrattar åt andras skämt kanske så håller dem tillbaka sina egna uttalanden av en anledning.
Och det beror på, främst, en genuin avsikt att inte vilja skada en annan människa. Man undviker helt enkelt, eller är väldigt reserverad i sina skämt och uttalanden för att inte se en annan människa ta illa vid sig.
Dessa godhjärtade människor jag pratar om, som de finns ett fåtal av i vårat samhälle.
Nu pratar jag absolut inte om dessa som verkar så fina, snälla och ett hjärta av guld för att dem hela tiden anpassar sig efter andra, gör saker medvetet synliga utåt för att själv se bättre ut, som t.ex. säga något snällt, göra någon en tjänst, vara till lags. För att sen bakom ens rygg uppvisa något helt annat. Man släpper den masken man visat och visar sitt riktiga jag, som betyder att, i detta fall, man gör allting för sin egen vinning, för sin egen skull och sitt eget mående.
Så är dem flesta.
Det jag pratar om, dem verkligen godhjärtade människorna, som har ett hjärta av guld, det är människor som verkligen anstränger sig för att inte skada, försvåra, förbrylla en annan människa. Genuin och verklig ödmjukhet. Pratar inte om dem fega människorna nu, som vänder senare, utan om människor med hjärta.
Majoriteten av människor i allt dem gör har en avsikt att sträva efter att höja sitt egna jag i allt som görs, ofta genom att behöva sänka en annan medmänniska. Det är ett ständigt krig om vem som ska vara "överst". I alla situationer. För att så är det.
För att ta några exempel, i skämtsamma situationer så är det allt som oftast något tillfälle där någon av människorna (vi säger det är 3-4 st) vill skada någon av dem andra medmänniskorna, i sina skämt. Det behöver inte vara något allvarligare än en liten pik för att höja sitt egna jag. Denna person känner sig hotad som gör såhär. Det är inget annat än mätning/underlägsenhet från skämtarens sida. Och såhär är det i nästan alla situationer.
Ofta så dem som är riktigt, riktigt roliga och skämtsamma personer, har ett stort behov av bekräftelse för att väga upp en annan dålig egenskap. Ofta är dessa personer heller inte speciellt godhjärtade utan använder ofta sin skämtsamma sida som sitt enda sätt att bli bekräftad som en bra människa och stärka sin självkänsla (för det strävar alla efter, medvetet eller omedvetet).
För att dem vet att dem blir bekräftade när dem är roliga. Och folk uppskattar humor.
Denna dåliga egenskap som dem många gånger har, det är ett falskt och ont hjärta i grund och botten. Detta är väldigt falska och farliga personer som man absolut inte ska lita på.
Sen finns det också väldigt skämtsamma personer som är helt genuina i det och verkligen bara vill sprida positivitet och inte skada någon i sin närhet på något sätt eller med avsikt höja sitt egna jag. Dessa är ofta väldigt socialt begåvade och är väldigt medvetna om vad dem säger och hur det kan tolkas. Bra impulskontroll och eftertanke innan något sägs. Men det är oerhört ovanligt.
Jag är mycket hellre med en "neutral" människa som inte har behov av att skämta stup i kvarten och inte heller är negativ, utan ändå har en positiv och optimistisk inställning till livet.
Anledningen till det är för att enligt mig så är en skämtsam person en person med mer oseriös syn på tillvaron. För att skämta mycket måste man ha en lite mer oseriös inställning. Och det avspeglar sig också med tiden på allt annat. Man lever oseriöst. Vilket också gör att relationer heller inte blir seriösa, för att man har ett oseriöst mindset som avspeglar hela personligheten och också ens handlingar överlag. Inte alla, men generellt sett.
Vet ni med er någon riktig pajas i er bekantskapskrets? Hur många gånger har denne varit otrogen/haft flera misslyckade förhållanden? Om inte, hur är då förhållandet dem i mellan? Inte speciellt seriöst ellerhur. Hur pass pålitlig och äkta känns denna personen?
Vet ni med er en människa i er bekantskapskrets som kanske inte är jätteskämtsam men har humor, skrattar kanske gärna med andras skämt istället, är lite reserverad men varken blyg eller osäker.
Gör nästintill aldrig någon annan människa illa, förutom kanske försvar/sätta ner foten ibland när det behövs. Är oftast väldigt snäll och varm.
Denna personen i er bekantskapkrets är en som har haft ett långt ihållande förhållande som fungerar.
Varför är det såhär? Vad skiljer sig? Det är egentligen bara en enda sak, det är ens mindset. Alla har inte förmågan att kunna sätta ett stenhårt mindset och följa det dock. Det krävs framförallt ett djup hos en person. Hur är dennes mindset då?
Jo, denna person har en inställning av att aldrig vilja skada någon annan. Den drivs framåt och får sin bekräftelse genom att höja, underlätta, motivera och inspirera andra människor. En person som värderar detta högst av allt, det, mina vänner, det är en person med ett hjärta av guld som kommer vara den absolut bästa partnern/vännen man kan hitta. Djupa människor med ett stort hjärta är dem finaste människorna som finns. Humor kan slänga sig i väggen, det har ingenting med empati att göra. Däremot är humor viktigt, om det används med eftertanke och på rätt sätt.
Att nedgradera nivån på kärlek och tycke från och till en annan människa genom att försöka vara rolig men någon gång råka slänga ur sig något dumt som kan ställa till oerhört mycket, är för mig väldigt ointelligent sätt att tänka för att bygga ett riktigt bra förhållande.
Det görs istället med mycket värme, närhet, kärlek, närvaro, engagemang, vara lyhörd och omtänksamhet. Med dessa egenskaper kommer också passion automatiskt och det slår ut allt. Passion i ett förhållande kräver ett stort hjärta och empati, en människa som bär på dessa egenskaper är en väldigt stor människa. Något som är väldigt svårt att finna, men när det väl är funnet, så släpp aldrig någonsin det. Aldrig. För den personen kan och kommer göra ditt liv till något andra utan detta inte kan.
En passionerad människa kan gå hur långt som helst med rätt omgivning. Där alla andra slutar och ger upp, där fortsätter människan med det stora hjärtat och passionen. OM den fortfarande har låga och anledning att vilja använda hjärtat.
Kolla på alla framgångsrika idrottsstjärnor t.ex. det är hjärta och passion som gör dem bästa snäppet bättre än alla andra. Inte talang.
Spårade ur lite där, men var tvungen att skilja på empati och humor. Empati (på riktigt, inte för egen vinning) är hjärta och humor är bekräftelse. Om man ser det på djupet.
.
. Att upptäcka det komiska i tillvaron tillsammans med någon eller några är å andra sidan en helt annan grej. Kan vara mycket uppbyggande. Det handlar om insikten om våra mänskliga brister och att vi ofta är utelämnade åt slumpen. Just slumpens inverkan på våra liv är en mycket stor anledning till att man inte bör vara alltför seriös. Många tolkar rent slumpmässiga inträffande som något riktat mot dem själva, vilket är ett oerhört slöseri med energi och som många gånger kan ta kål på förhållanden, om något.
. 