Peter Englund och stormaktstiden

[quote=Roback]Nej du läser väl och tar till dig vad du själv vill. Själv tycker jag att fall som detta: http://www.fordham.edu/Halsall/source/1395rykener.asp är oerhört intressant att försöka förstå i ett historiskt sammanhang. Det innebär dock inte att jag gillar Gudrun Schymans föreställningsvärld om att män är talibaner, eller att jag röstar på FI. (eller gillar att hångla upp transor)


Ha ha ha, Nej det gör inte jag heller. Jag lägger heller ingen vikt i om du gör eller inte, så länge du inte vrider om historien och försöker skapa om den ur nämnda perspektiv, eller lägger till dagsfärska pk-analys tillägg som förklaring till ditten eller datten.. Bögar,flator,tidelagsidkare och allsköns människor har funnits i alla tider vilket länken du gav också återger, det har jag inga problem med, det är ju ett historiskt dokument återgivet i sitt ursprung och därför av värde.

Så här skriver Englund om Dahlberg på s. 538-539 i "Den oövervinnerligen" efter att han beskrivit hur Dahlberg surnat till över sin logi i Frederiksodde och skällt ut ingen mindre än Corfitz Ulefelt och dennes hustru (f.ö. dotter till Christian IV):


Peter Englund är som synes ingen större beundrare av Erik Jönsson Dahlberg. Om du inte läst boken så kan jag rekommendera den å det varmaste. Lite tjatig ibland när han förlorar sig i alltför detaljrika stridsskildringar.

Hade tänkt ge mig på den härnäst.

Ulefelt var det han hette ja, och inte olfeldt.. Det satt en bit in, var ett bra tag sen jag läste om Dahlbergs escapader.. "Så är sanning sanning, och måtte bliva Sanning. En ärlig man säger och skriver intet mer än vad sant är, och med gott samvete kan bestå inför gud, vilket jag mig också underkastar" Dahlberg var i sanning en man som målade med bred pensel!

Vår historia innehåller väldigt mycket intressant och spännande läsning, har du några fler rekommendationer på läsvärda verk/författare emottages dessa tacksamt.

Visst kan man klämma fram mer ur materialet på det sättet, men ofta överreklameras resultaten. Genusperspektiv ger knappast några nya svar på de stora frågorna inom militärhistoria. Vill man vara snäll kan man säga att den ger en kompletterande bild. Vill man vara elak kan man kalla det pynt. I viss mån gäller det kulturhistoria överhuvudtaget.

När det gäller bristen på nya källor som Superkuf anger så varierar det väldigt mycket med tidsperioden. Inom modern historia tillkommer ju hela tiden nytt material när arkiven öppnas, och det kan vara uppemot 60-70 år gammalt. Storleken hos de moderna arkiven gör också att man alltid kan hitta något nytt om exempelvis världskrigen. Vissa äldre perioder är källfattiga, men det finns ändå gott om material som inte är genomforskat. Datorerna ger också nya möjligheter att sammanställa stora arkivmateral vilket har utnyttjats av bl a militärhistoriker.

Hur komma framåt då? Jag tror på bättre samarbete mellan historia och arkeologi (det var samma ämne för 100 år sen), bättre internationellt samarbete och en "back to bascis"-approach efter de kulturhistoriska och språkfilosofiska excesserna.

Njae - visst kan det ge nya insikter, men ytterst är det bara att prioritera bland befintliga faktakällor. Mängden verkligen nytt material/insikter som uppkommer är begränsat.

En intressant variant som jag inte vet hur det ska beskrivas är beteendet hos eliten i den romerska republiken på 60-talet fKr. Detta ledde till Julius Ceasars framgångar, triumviraten och i förlängningen republikens fall. Historiker som Gibbons mfl fattade inte vad som skildades i den överlevande dokumentationen. Först historiker under 1900-talet upptäckte det, eftersom de själva upplevde samma sak: ett generationsskifte och ungdomsrevolt. Senatorernas söner bröt helt med fädernas värden och traditioner, började umgås med plebejer, hade suporgier som pågick in på morgonen och där tom. kvinnor fick delta. De började bära annorlunda kläder, eller varianter på den klassiska togan. Och Julius Ceasar var på många sätt spjutspetsen på denna förändring (han var länge ökänd för sin "slappa" klädsel).

Jag tror också att historisk "forskning" i framtiden kommer innehålla mycket naturvetenskap. DNA, följa kopparatomerna från Sala koppargruva runt i världen, slagfältsarkeologi, analys av klimat och odling på en plats över 1000 år. Samt i viss del att popularisera historien före skriftkonsten, som vi bara känner till via arkeologi, språkvetenskap och genetik.

Frågan i trådstarten har ännu inte besvarats: När kommer den tredje delen i stormaktstrilogin?

Från hästens mun den 9e december ifjol:


Låter oväntat positivt, jag trodde han helt hade ledsnat på projektet och formatet.