Citat:
14) Statens utredningsväsende är inte en tankesmedja som utreder frågor som regeringen inte har för avsikt att gå vidare med. Utredningsresurserna är begränsade, och måste prioriteras till att ta fram ny lagstiftning på de områden vi lovat väljarna.
Skulle det handla om annan politik än narkotika, hade frågan utvärderats eller utretts när inte fungerar väl. Emellertid när det handlar om narkotika, verkar politiken vara mer styrd av känslor än av kunskaper. Narkotika är skrämmande, så känns gott i magen att kriminalisera narkomanen också.
Väljare i allmänhet vet inte annat än den bedrivna politiken. Etablissemangets opinion har medfört att bedriven repressiv politik varken ifrågasätts eller att en alternativ skademinimerande politik efterfrågas. Snarare beskrivs politiken vara framgångsrik som har gagnat oss väl.
Bedriven politik är också resurs- och kostnadskrävande att upprätthålla, den baseras på ett politiskt mål att eftersträva ett utopiskt narkotikafritt samhälle. Förutom att vara repressiv är den även restriktiv, som innebär att skademinimering motverkas. Det är en politik som bara fungerar väl om narkotika inte förekommer, vilket alltså inte blir fallet då narkotikabruk är ett faktum.
Fastän narkotikaproblemen inte minskar, vilka tvärtom har förvärrats efter kriminaliseringen av själva bruket, fortsätts med bedriven repressiv politik, som bland annat innebär att narkotikamissbrukare behandlas som brottslingar istället som sjuka individer, utan att kriminaliseringen ens utvärderas.