Statsministeruppgörelsen - Jimmie Åkesson tycker han ska bli statsminister

Vid ett framtida samarbete mellan Sverigedemokraterna och M och kanske KD har många tagit för givet att Kinberg Batra skulle bli statsminister. Många medier tar för givet att Sverigedemokraterna skulle stödja en sådan statsministerutnämning.

Nu går Jimmie Åkesson ut med att så är det inte alls. Kinberg Batra är ingen given statsministerkandidat och särskilt inte hans statsministerkandidat. Eftersom Sverigedemokraterna har växt så mycket nu och är ett betydligt större parti än M så är det Sverigedemokraternas partiledare som bör vara statsminister, alltså Jimmie Åkesson. Kinberg Batra får snällt anpassa sig och underställa sig och vara nöjd med förhandlingar med regeringen.

Här kan ni se en intervju där Jimmie Åkesson säger detta:

https://www.youtube.com/watch?v=SNEKXI4uV5Y

Här kan ni läsa artiklar där Jimmie Åkesson säger detta:

Åkesson: Lika troligt att jag blir statsminister som att Kinberg Batra blir det

http://www.dn.se/nyheter/politik/ake...d-moderaterna/

Åkesson: Jag är en tänkbar statsminister

http://www.friatider.se/jimmie-kesso...-statsminister

* Vad tycker du om detta? Är det rätt utgångspunkt och ett bra resonemang?

* Om Sverigedemokraterna blir större än M, bör då statsministerposten gå till Sverigedemokraterna?

* Kommer M och Kinberg Batra gå med på att Jimmie Åkesson blir statsminister?

* Skulle Jimmie Åkesson bli en bra statsminister? Vem vore bäst statsminister, Åkesson eller Kinberg Batra?

Åkesson är ju den enda politikern som inte bär ansvar till att Sverige blivit ett allt sämre land att bo i.

Åkesson var ju dessutom den ende som tidigt varnade med riskerna att släppa in en massa migranter, och varnade för hur dessa skulle förstöra trygghet, skola, vård, osv.

Finns ingen mer lämpad än Jimmie Åkesson att styra Sverige åt rätt håll igen.

* Om Sverigedemokraterna blir större än M, bör då statsministerposten gå till Sverigedemokraterna?
Är Sverigedemokraterna störst i den eventuella alliansen borde det rimligtvis vara som så att SD:s partiledare får statministerrollen.


* Kommer M och Kinberg Batra gå med på att Jimmie Åkesson blir statsminister?
Förmodligen inte. Det skulle först och främst svida för mycket i ögonen hos de andra partierna om Åkesson blev statsminister. Sen kan man också diskutera aspekten kring förutsägningen om att Batra ska bli Sveriges första kvinnliga statsminister. I ett så pass feminist-dominerat statsskick som vi har i Sverige kommer det bli svårt att undgå "vikten" av att kvotera in en kvinnlig statsminister vid en ny regeringsbildning.

* Skulle Jimmie Åkesson bli en bra statsminister? Vem vore bäst statsminister, Åkesson eller Kinberg Batra?
Jag tror kort att Åkesson skulle bli en bra statsminister, MEN, han måste öva på sin engelska. Jag vill minnas att han i en intervju med BBC för ett par år sedan talade en sådan urusel engelska att skämskudden åkte fram. Jag tycker för övrigt att Batra är en snobbig kärring, så mellan henne och Åkesson blir mitt val Åkesson.

Det är klart, att Akesson har rätt. SD ska ha statsministerposten, om de kan bilda en koalitionsregering, och är största parti.

Däremot är det mycket tveksamt, om Kinberg Batra vill ha en koalition med SD. Ingenting tyder pa det nu, rent konkret.

Sedan är det problem vad gäller väljarandelen. Kommer SD + (m) att fa tillräckligt manga röster? KD kan vi nog räkna ut ur riksdagen. Dessutom finns väl risken för en bred uppgörelse (s) + (v) + (c) +L)?

Jag tror inte Akesson skulle bli sämre än nuvarande statsministern, men jag är skeptisk till hans beskedliga och harmlösa framtoning. Kontrollerad opposition? Varningssignalerna finns där...

Perfekt, SD splittrar alliansen och borgar för en mitten regering. Löfvén måste få en chans till att reparera landet. Jimmie och Batra kommer bara käbbla.

Det finns god sannolikhet för att SD blir största parti i nästa riksdagsval. Det vore väl lite konstigt om partiledaren för det eventuellt största partiet skulle kategoriskt vägra att tänka sig bli nästa statsminister? Det är väl redan något man förväntar sig från partiledarna för det näst största partiet och t.o.m. det tredje största partiet? Ja, förväntar man sig att AKB överhuvudtaget kan tänka sig bli nästa statsminister, så tänker man väl att det är sannolikt att även partiledaren för det tredje största partiet kan tänka sig bli det?

Edit: Angående TS övriga frågeställningar, så har jag flera gånger tidigare nämnt att M kommer säkert ha rent mentalt svårt för att inta andraplatsen i en regering. De har ju varit det enda verkliga alternativet till sossarna i årtionden och den som sosseoppositionen har samlats kring. Sådant sätter sig mentalt. Dessutom befinner de sig redan i en situation där de mentalt måste klara av att dumpa av Reinfeldtsarvet (något som ändå är svårt när han trots allt ledde partiet till och under regeringsmakten, speciellt som M är ett väldigt toppstyrt parti), splittra Alliansen som ändå gav regeringsmakten under två mandatperioder, göra en helomvändning på en rad politiska områden och där de som var dödsfienden nummer ett igår, idag istället diskuteras som en tänkbar samarbetspartner. Allt sådant är svårt, förutom problematiken med hur man ska förhålla sig till det man har propagerat för och även genomfört i regeringsställning, men nu väljer att tvärvända kring. Det är allt ifråga om trovärdighetsproblem till frågan om att erkänna ens egen skuld i det som har drabbat Sverige.

Så ja, jag kan tänka mig att M hamnar i ett slags mentalt baklås om SD blir betydligt större parti och kräver statsministerposten.

Håller med de gamla kvastarna är utslitna och kommer från PK fabriken som inte kan tillverka kvastar. Jimmie behövs för svenska folkets väl och ve.

Var på en resa med kommunala färdmedel i dag otroliga mängder invandare 2/3 delar. Naturligtvis är det så, är de inte går till jobbet så är de på stan och rantar runt.

Helt rätt,och 2018 går vi man ur huse och visar vart skåpet ska stå

SD har aldrig suttit i en regering och har således ingen regeringsvana.

Vi har sett statsministrar som har varit osäkra och famlande den första tiden - som Göran Persson, som Stefan Löfven. Det tar ett tag att komma in i statsministerrollen, liksom för övrigt övriga ministerroller, och Jimmie Åkesson skulle inte ha något stöd från regeringsvana partikamrater, som Göran Persson och Stefan Löfven hade.

Att vara statsminister är ett stort ansvar. Jimmie Åkesson är en mycket skicklig och omdömesgill person, men skulle han kunna gå in i statsministerpositionen direkt?

Jag tror att det vore bättre om SD satt i en koalitionsregering en period först och skaffade sig regeringsvana innan man tar sig an statsministeruppgifter. Det bästa vore om Stefan Löfven sitter kvar som statsminister, tar skeden i vacker hand och samregerar med SD, och att Löfven blir en slags mentor för Jimmie Åkesson.

Det var ett av det mest korkade jag har läst.

Att det ska vara så svårt!Om SD blir större än M i valet och SD har en allians med M och dom blir det största blocket så blir väl självklart Jimmy statsminister och även finansministern och försvarsministern blir SD politiker!Allt annat skulle ju bli jättekonstigt!

Detta stärker bara det jag pekat på tidigare. Nämligen att SD inte har den minska vilja att hamna i en regering och behöva genomföra (delar av) sin politik.

Det är ett klart och tydligt agerande från SD om att dom gör sig omöjliga som samarbetspartner för M.

För någon dag sedan var SD igång med ökade krav för att samarbeta. Dvs ett agerande för att göra sig omöjliga som samarbetspartner.

Och idag ser vi hur vänsterpartiet SD igen är igång med vinstförbud. Ett väldigt klart agerande för att göra sig omöjlig som samarbetspartner med någon som inte är socialist. Kvar som samarbetspartner finns bara V och S. Ja, och kanske Fi.

Dvs SD är ett missnöjesparti, och så länge missnöjet finns så kan SD ha hyggligt med Riksdagsmandat. Men den dag som SD på ett eller annat sätt genomför åtgärder som minskar missnöjet så kommer också väljarna att dra till andra partier som gör något åt andra frågor som folk då anser är angelägna.

Åkesson & Co vill hellre vara i ledningen för ett parti med 20% av väljarkåren än ett med 3%


Man kunde ju tycka att några av er kunde observera att SD först pratar om samarbete med M, för att sedan göra ställningstaganden som gör ett samarbete omöjligt. Några av er borde ju kunna undra om SD-ledningen fått hjärnblödning, eller om det finns ett bakomliggande, mindre muntert skäl.