• 1
  • 2
2017-05-06, 03:40
  #1
Medlem
Ensamfarares avatar
Jag vet att det var stämplat som en sjukdom förr, och jag har börjat fundera på om det ligger någonting i det. Visst är det normalt att ha nostalgi ibland, men nu pratar jag om överdriven och vara som beslukad av väldig ofta nostalgi till den grad att den påverkar momentet i "nuet" negativt och på så viss har en dålig influens på framtiden.

Jag har träffat folk som typ inte alls har någon nostagli, vissa med lite, vissa med medium.

Men när det kommer till väldigt hög så Tror ni det är en sjukdom eller något vid det stadiet?
__________________
Senast redigerad av Ensamfarare 2017-05-06 kl. 03:43.
Citera
2017-05-06, 08:19
  #2
Medlem
Den sjukliga nostalgi du pratar om har jag personlig erfarenhet av. Jag gick igenom en slags tidig medelålderskris och drabbades av en depression och som en slags copingstrategi blev jag besatt av gamla leksaker, datorspel och musik från 80 90-talet då jag växte upp. Jag fokuserade även mycket på tidigt 2000-tal då jag var en ung vuxen romantiserade den perioden något enormt.

Rent praktiskt gick det till så att jag kunde sitta timma ut och timma in på google och youtube och nostalgirunka och kolla onlineauktioner för alla gamla datorer och leksaker som jag hade i barndomen som jag skulle köpa igen. Hängde på diverse olika forum osv. Jag höll på med detta i drygt ett år men har alltid haft läft för nostalgi.

Freud pratar om regression. Som jag förstår det är det en försvarsmekanism där man för att fly den nuvarande verkligheten försöker ta sig tillbaka till enklare tider och tidigare identiteter. Ett slags försök till tidsresa, som är helt omöjlig.
Citera
2017-05-06, 13:43
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av impasto
Den sjukliga nostalgi du pratar om har jag personlig erfarenhet av. Jag gick igenom en slags tidig medelålderskris och drabbades av en depression och som en slags copingstrategi blev jag besatt av gamla leksaker, datorspel och musik från 80 90-talet då jag växte upp. Jag fokuserade även mycket på tidigt 2000-tal då jag var en ung vuxen romantiserade den perioden något enormt.

Rent praktiskt gick det till så att jag kunde sitta timma ut och timma in på google och youtube och nostalgirunka och kolla onlineauktioner för alla gamla datorer och leksaker som jag hade i barndomen som jag skulle köpa igen. Hängde på diverse olika forum osv. Jag höll på med detta i drygt ett år men har alltid haft läft för nostalgi.

Freud pratar om regression. Som jag förstår det är det en försvarsmekanism där man för att fly den nuvarande verkligheten försöker ta sig tillbaka till enklare tider och tidigare identiteter. Ett slags försök till tidsresa, som är helt omöjlig.

Låter som en bra förklaring. Lite nostalgi kan man klart känna då och då, inget problem om det är en kort känsla. Men det är deprimerande om det hänger kvar.

Se framåt!
Citera
2017-05-07, 10:47
  #4
Medlem
Overklighetss avatar
Känns igen. Jag tittar nästan uteslutande på filmer som jag brukade titta på som liten t.ex. Lyssnar på musik som påminner om barndomskänslan.
Jag har mycket trauman ända sen tidig barndom och framåt, så det kan mycket väl ha en koppling. Tror inte att det går att göra så mycket åt saken dock. Gått hos flertalet terapeuter, psykologer osv utan några egentliga resultat alls. Tillfälliga måhända.

Skitliv.
Citera
2017-05-09, 12:51
  #5
Medlem
Ensamfarares avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Overklighets
Känns igen. Jag tittar nästan uteslutande på filmer som jag brukade titta på som liten t.ex. Lyssnar på musik som påminner om barndomskänslan.
Jag har mycket trauman ända sen tidig barndom och framåt, så det kan mycket väl ha en koppling. Tror inte att det går att göra så mycket åt saken dock. Gått hos flertalet terapeuter, psykologer osv utan några egentliga resultat alls. Tillfälliga måhända.

Skitliv.


Kanske har något med det att göra. Olösta saker någonstans bakåt i tiden kanske gör att man fastnar.
Citera
2017-05-09, 15:30
  #6
Medlem
Overklighetss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ensamfarare
Kanske har något med det att göra. Olösta saker någonstans bakåt i tiden kanske gör att man fastnar.

Det låter väldigt naturligt för mig iallafall. Att man vill återuppleva en period i livet där man såg sig själv som oförstörd. I grunden kanske det handlar om att man har fått sin självbild förstörd, vilket leder till att man misslyckas med det mesta i livet, då man inte vill eller kan acceptera att ens person till stor del är en konsekvens av alla negativa upplevelser. Och det kan ju inte vara positivt. Eller?

Kanske flummar ut nu. Men det var ett väldigt tankeväckande ämne.
Citera
2018-08-08, 13:24
  #7
Medlem
hrwdtjs avatar
Är nostalgi någon form av verklighetsflykt tillbaka till en tid då saker kändes mer trygga och bekanta?
Citera
2018-08-08, 13:28
  #8
Medlem
Feministernas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Ensamfarare
Jag vet att det var stämplat som en sjukdom förr, och jag har börjat fundera på om det ligger någonting i det. Visst är det normalt att ha nostalgi ibland, men nu pratar jag om överdriven och vara som beslukad av väldig ofta nostalgi till den grad att den påverkar momentet i "nuet" negativt och på så viss har en dålig influens på framtiden.

Jag har träffat folk som typ inte alls har någon nostagli, vissa med lite, vissa med medium.

Men när det kommer till väldigt hög så Tror ni det är en sjukdom eller något vid det stadiet?

Nä det är avsaknaden av en annan tid. Jag tror dessa människor har svårt att se det goda i en förändring.😐
__________________
Senast redigerad av Feministerna 2018-08-08 kl. 13:33.
Citera
2018-08-08, 21:28
  #9
Medlem
Mogna-Meloners avatar
Citat:
Ursprungligen postat av impasto
Freud pratar om regression. Som jag förstår det är det en försvarsmekanism där man för att fly den nuvarande verkligheten försöker ta sig tillbaka till enklare tider och tidigare identiteter. Ett slags försök till tidsresa, som är helt omöjlig.

Där slog du huvudet på spiken med Freuds teori. Håller helt med.

Citat:
Ursprungligen postat av hrwdtj
Är nostalgi någon form av verklighetsflykt tillbaka till en tid då saker kändes mer trygga och bekanta?

Ja, jag tror absolut det är så. De i min högstadieklass som det inte blev något av vill gärna prata om hur fantastiskt skoj vi hade det i högstadiet. Drar upp det ena minnet efter det andra. Vi övriga har gått vidare och tycker det känns patetiskt och pinsamt att lyssna på sånt varje gång vi stöter ihop i något samnanhang.

Har märkt att ett antal i min ålder med förvirrade liv, gärna lägger ut youtubelänkar till låtar från förr. Uppenbarligen fyller nostalgin en viktig plats i deras liv. Deras napp att trösta sig med?
Citera
2018-08-08, 21:29
  #10
Medlem
Overklighetss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Feministerna
Nä det är avsaknaden av en annan tid. Jag tror dessa människor har svårt att se det goda i en förändring.😐

Det är klart att när förändringar gång på gång har visat sig vara negativa eller åtminstone fått negativa konsekvenser så skapas ju den världsbilden undermedvetet. Inte märkligare än om det vore tvärtom.
Erfarenheter skapar ju världsbilden i ganska hög mån. Och motsatsen kan mycket väl visa sig vara ren och skär naivitet.
__________________
Senast redigerad av Overklighets 2018-08-08 kl. 21:31.
Citera
2018-08-08, 21:38
  #11
Medlem
Herr.Dittlings avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Feministerna
Nä det är avsaknaden av en annan tid. Jag tror dessa människor har svårt att se det goda i en förändring.😐
Om förändringarna är försämringar, vilket dom ofta är, så är det väl inget konstigt att den bättre tiden är saknad.
Citera
2018-08-08, 22:38
  #12
Medlem
Mogna-Meloners avatar
Vill ni prata om islam, politik etc finns det massor av trådar att göra det i över hela forumet. Här diskuterar vi nostalgi.

/Mod
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in