• 1
  • 2
2017-05-04, 18:16
  #1
Medlem
Media har en välutvecklad förmåga att demonisera individer, istället för att fokusera på sak/gärning.

I denna tråd tänkte jag att vi skulle diskutera hur medias metoder för att "trycka till" en meningsmotståndare har utvecklas över tid:

- Vilka taktiker användes förr och vilka används nu?
- Är GBA fortsatt den vanligaste metoden?
- Etcetera

Här är ett litet urval av individer vars person som nyligen har blivit attackerade i medierna; kan användas som diskussionsunderlag:
  • Fredrik Antonsson (iotakt; admin för "Rädda Vården")
  • Marcus Birro
  • Fabian Fjälling
  • Roger Sahlström
  • Julia Caesar
  • Jan Sjunnesson
  • Jim Olsson
  • Lars Vilks
  • Dan Park
  • Rebecca Uvell
  • Chang Frick
  • Hanif Bali
  • Mats Dagerlind
  • Egor Putilov
  • Katerina Janouch
  • Peter Springare
  • Ivar Arpi
  • Per Gudmundson
  • Tino Sanandaji
(Jag ber på förhand om ursäkt om jag missade något självklart nutida offer. Komplettera gärna listan.)
__________________
Senast redigerad av LinusSarud 2017-05-04 kl. 18:30.
Citera
2017-05-04, 18:25
  #2
Medlem
Gianellos avatar
Vad står GBA för i sammanhanget?
Citera
2017-05-04, 18:29
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Gianello
Vad står GBA för i sammanhanget?


Guilt by association. T.ex. att man utmålas som en sämre person beroende på vilka man umgås med, eller vilka man retweetar på Twitter etcetera. Eller att man t.ex. lägger vikt vid vilka sympatisörer en person har. Om en person håller ett tal så lägger journalisterna fokus på vilka som är där och lyssnar, och nämner uteslutande de "med dåligt rykte".

Jag inbillar mig att journalister aldrig lade någon vikt vid vilka sympatisörer en individ hade förr, det måste väl vara ett modernt smutskastnings-fenomen?
__________________
Senast redigerad av LinusSarud 2017-05-04 kl. 18:40.
Citera
2017-05-04, 18:30
  #4
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av LinusSarud
Media har en välutvecklad förmåga att demonisera individer, istället för att fokusera på sak/gärning.

I denna tråd tänkte jag att vi skulle diskutera hur medias metoder för att "trycka till" en meningsmotståndare har utvecklas över tid:

- Vilka taktiker användes förr och vilka används nu?
- Är GBA fortsatt den vanligaste metoden?
- Etcetera

Här är ett litet urval av individer som nyligen har blivit attackerade i medierna; kan användas som diskussionsunderlag:
  • Fredrik Antonsson (iotakt; admin för "Rädda Vården")
  • Marcus Birro
  • Fabian Fjälling
  • Roger Sahlström
  • Julia Caesar
  • Jan Sjunnesson
  • Jim Olsson
  • Lars Vilks
  • Dan Park
  • Rebecca Uvell
  • Chang Frick
  • Hanif Bali
  • Mats Dagerlind
  • Egor Putilov
  • Katerina Janouch
  • Peter Springare
  • Ivar Arpi
  • Per Gudmundson
(Jag ber på förhand om ursäkt om jag missade något självklart nutida offer. Komplettera gärna listan.)

Kompletterar med Ann Heberlein. Hon förlorade tydligen de flesta av sina uppdragsgivare. Skildrat här bland annat:

https://youtu.be/iEBf3E7UtxY
Citera
2017-05-04, 18:36
  #5
Medlem
Jens Ganman?!

https://youtu.be/IsLDTmQzjoo
Citera
2017-05-04, 19:24
  #6
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av MariaMary
Jens Ganman?!

https://youtu.be/IsLDTmQzjoo

Ja, Ganman är inne på hur hela journalistkåren "vaktar" varandra; flockbeteendet. Han menar att det har eskalerat, vilket han säkert har helt rätt i, en fråga är om offentlig demonisering av individer med avvikande åsikter går hand i hand med hur strikt flockbeteendet bland journalister är?

Jag tror att vi hyffsat säkert kan anta att de offentliga personattackerna har ökat markant senaste 10 åren, utan att behöva lägga fram bevis för det.

Intressant, och trådens ämne, är dock vilka metoder som används vid demonisering, hur har de förändrats över tid?

En specifik metod, som jag var inne på i ett tidigare inlägg, som snabbt har vuxit sig stark senaste åren är att kombinera GBA med Cherry picking. Hypotetiskt exempel:
När Jan Sjunnesson, för Folkets demonstration, talade i Vasaparken så klappade medlemmar från Nordiska motståndsrörelsen och Soldiers of Odin händerna.
Här associeras Sjunnesson med NMR och SOO trots att associationen inte är ömsesidig, utan enkelriktad. Detta kombineras dessutom med cherry picking: man väljer att exemplifiera med (de "värsta") ur publiken utan att nämna att kanske, låt säga, Carl Bildt klappade händerna.

Vidare passar man på att associera NMR med SOO.

Denna utstuderade metod för att demonisera en person har jag inte sett i äldre journalistik, utan det verkar vara något som har vuxit fram de senaste åren.

I USA så har denna form av journalistik pågått i många år. Donald Trump är ganska vass på att redan i intervjustadiet få en känsla över "vart det bär" genom att analysera frågorna. Det kan t.ex. ses i följande äldre CNN-intervju från 1990:
https://twitter.com/GlamCasvaluir/st...652483/video/1
__________________
Senast redigerad av LinusSarud 2017-05-04 kl. 19:49.
Citera
2017-05-04, 19:51
  #7
Medlem
Demokraturdns avatar
En vanlig metod är nedtystande, osynliggörande.

Ta de spridda gratistidningarna i Stockholm inom Stockholmdirekt och vilka bloggare/krönikörer de väljer ut istället för mer angelägna och läsvärda skribenter.

Så här skriver en Mårten Westberg 2/5:


Citat:
”Idag ska de kora Norges flottaste bög” säger vår trevliga värd i Trögstad, en småstad på landet en bit utanför Oslo.

Min fantasi går genast igång och bilder av ”flotta bögar” som Gary Glitter och Freddy Mercury fladdrar förbi samtidigt som jag oroar mig för att det ska vara någon sorts homofob tillställning.

Och:

Citat:
Det är bara att se sig om på vilken svensk arbetsplats som helst. Våra ungdomar är inte särskilt…någonting! Min förklaring är istället att de unga Svenskar som jobbar i Norge har lämnat sitt hemland just för att jobba. De som gör det är förstås en elit. De lata stannar hemma. Dessutom är de motiverade att göra ett bra jobb. Här bor de fem personer i en etta och allihop har lämnat mamma och pappa och tryggheten hemma i Sverige. De är invandrare, helt enkelt.

Sen berättar min frus kusin en kul historia om invandrare. Om Norska invandrare i Spanien. Hon mötte en framstående person i Fremskrittspartiet. De är ungefär det parti Jimmy Åkesson önskar att Sverigedemokraterna vore. Han går på om invandrare. Hur de kommer med sina sedvänjor och tränger sig på i Norge. Då frågar hon vad han tycker om att fira 17e maj i Spanien. Det gör ju den Norska kontingenten där. Dessutom får de gator avstängda för trafik så att de kan dra fram med sina rödvitblå flaggor och folkdräkter. När hon jämför det med att muslimer vill få fira ramadan i Norge så blir han högröd i ansiktet och vägrar prata med henne eller hennes mor.

Osv, osv. Tondövt, PK-stint, löjligt och delvis fördomsfullt. Det är en del av medias makt och förtryck. Ner i halsen på läsarna, dag efter dag.
Citera
2017-05-04, 20:04
  #8
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av LinusSarud
Media har en välutvecklad förmåga att demonisera individer, istället för att fokusera på sak/gärning.

I denna tråd tänkte jag att vi skulle diskutera hur medias metoder för att "trycka till" en meningsmotståndare har utvecklas över tid:

- Vilka taktiker användes förr och vilka används nu?
- Är GBA fortsatt den vanligaste metoden?
- Etcetera

Här är ett litet urval av individer vars person som nyligen har blivit attackerade i medierna; kan användas som diskussionsunderlag:
  • Fredrik Antonsson (iotakt; admin för "Rädda Vården")
  • Marcus Birro
  • Fabian Fjälling
  • Roger Sahlström
  • Julia Caesar
  • Jan Sjunnesson
  • Jim Olsson
  • Lars Vilks
  • Dan Park
  • Rebecca Uvell
  • Chang Frick
  • Hanif Bali
  • Mats Dagerlind
  • Egor Putilov
  • Katerina Janouch
  • Peter Springare
  • Ivar Arpi
  • Per Gudmundson
  • Tino Sanandaji
(Jag ber på förhand om ursäkt om jag missade något självklart nutida offer. Komplettera gärna listan.)

Det började med Marika Formgren...
Citera
2017-05-04, 20:16
  #9
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Demokraturdn
En vanlig metod är nedtystande, osynliggörande.

Ta de spridda gratistidningarna i Stockholm inom Stockholmdirekt och vilka bloggare/krönikörer de väljer ut istället för mer angelägna och läsvärda skribenter.

Så här skriver en Mårten Westberg 2/5:

Och:

Osv, osv. Tondövt, PK-stint, löjligt och delvis fördomsfullt. Det är en del av medias makt och förtryck. Ner i halsen på läsarna, dag efter dag.

Menar du osynliggörande med baktanken: "Ge inte de här personerna mer uppmärksamhet än nödvändigt", trots att man skriver om dem?

Jag tror att jag förstår vad du menar, en aspekt journalister har att spela med är anonymisering kontra namngivning. Föredömligt vore om journalister namnger när de hyllar och annars aldrig anonymiserar, dvs: kritik mot icke namngivna personer, osynliggörande, har ingen plats. Ska journalister kritisera icke namngivna individer, så kan de istället hålla sig till att kritisera enskilda gärningar som de anser förtjänar kritik, utan att koppla det till specifika individer. Detta ska vägas mot att namngivning av individer _mot individernas vilja_ nästan uteslutande praktiseras som en metod för att demonisera, den metod ska journalister bara använda om den "uthängda" har begått en kriminell handling eller dylikt.

Nåväl, hur ser det ut över tid:
- Användes osynliggörande lika ofta förr?
- Skedde "av-anonymisering", mot den aktuella måltavlans vilja, lika frekvent förr?
- Respekteras medborgares ovilja att figurera i artiklar mer, mindre eller lika mycket nu som förr?
Citera
2017-05-04, 20:17
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av martinator
Det började med Marika Formgren...

Tack! Henne missade jag ju
__________________
Senast redigerad av LinusSarud 2017-05-04 kl. 20:22.
Citera
2017-05-04, 20:17
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av LinusSarud
Guilt by association. T.ex. att man utmålas som en sämre person beroende på vilka man umgås med, eller vilka man retweetar på Twitter etcetera. Eller att man t.ex. lägger vikt vid vilka sympatisörer en person har. Om en person håller ett tal så lägger journalisterna fokus på vilka som är där och lyssnar, och nämner uteslutande de "med dåligt rykte".
Klockren beskrivning av journalisternas arbetsmetoder, inte alla som tänker på detta.
Citera
2017-05-04, 21:30
  #12
Medlem
kuntakinte55s avatar
Ett historiskt exempel från 1810 är Axel von Fersen som massmedia hetsade fram en lynchmobb mot som mördade honom.

Sedan dess har MSM förfinat sin demoniseringsteknik och gjort den ännu skadligare

https://sv.wikipedia.org/wiki/Axel_von_Fersen
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in