Er taktik vid budgivning och varför?

Om din taktik är att alltid bjuda högre än de du budar mot så är det väl egentligen inte särskilt konstigt att du har "vunnit" alla budgivningar?

Den optimala taktiken är att tänka igenom vad man är villig att betala. Sedan bjuder man precis det så snabbt som möjligt. Helst innan någon annan börjat. Efter det stannar man.

För motivering se https://en.wikipedia.org/wiki/Escalation_of_commitment

Har du tillgång till ett bibliotek så läs referensen B. Straw (1976).

I ett budkrig vänjer sig långsamt parterna vid högre och högre pris. Dessutom börjar man tänka på huset som sitt. Det gör det svårare att stanna. Kommer aldrig budgivningen igång så är chansen större att övriga avstår från att bjuda emot då de inte ens börjat och det finns ett bud som kanske ligger högre eller nära vad de tänkt sig som slutbud.

Fast det funkade rätt så bra för mig också, den enda gång jag varit med om en budgivning.
Så här gick det till (mina bud i fet stil).

1. 1 390 000
2. 1 400 000 (budgivare #2)
3. 1 500 000
4. 1 550 000 (budgivare #3)
5. 1 600 000
6. 1 620 000 (budgivare #3)
7. 1 660 000

Egentligen är det väl samma taktik som utnyttjats av hannar i miljontals år. Ryt alltid dubbelt så ljudligt som din motståndare. Mitt högsta tänkbara bud var f.ö. 1 750 000.

Om säljaren förstår förhandlingstaktiken kan priset du får betala bli dyrt.

Att risken ökar för att man inte ens får medverka i budgivningen är ju totalt värdelöst om man avser att buda på ett objekt man "verkligen vill ha" - för att citera mitt första inlägg i den här tråden. Jag har aldrig avhandlat en affär där man är villig att gambla.

Och i en affär där man verkligen vill ha objektet är även det "klädsamma ointresset" som du talar om odugligt.

Köper du hus på Tradera?

Det var inte så jag sa. Jag påvisade att hur budgivningen görs påverkar i vilken takt andra intressenter hoppar av. Har följt många andra budgivningar utan att själv vara spekulant som stödjer min tes.

Var med i ett gäng olika budgivningar innan vi köpte vår nuvarande lägenhet och stött på en mängd olika "taktiker". Oavsett taktik så följde jag med upp till mitt i förväg satta maxtak och när budgivningen fortsatte förbi det så stannade jag. Förstår ärligt talat inte vilka personer som blir "bortskrämda" av någons budgivningstaktik. Enda gången någon hade en taktik som påverkade mig var när jag stötte på en 5000-kronors-höjare. Då blev jag irriterad och budade mer än jag hade tänkt från början (endast 15 k så sitt ner i båten) bara för att inte missa lägenheten om motparten hade råkat sätta samma tak. Ifrågasatte även mäklaren som ens accepterade så låga bud på en lägenhet i 2-miljonersklassen men återigen visade mäklaren att den endast företräder säljaren. Som tur vad fick jag den inte och det är jag bara glad över.

Får ge medhåll till FBerntsson, långdragna budgivningar vill du se till att undvika då folk blir "fartblinda" och fäster sig för mycket vid objektet.

Säljaren behöver inte ens förstå taktiken. Det kan räcka med att säljaren blir irriterad. Jag skulle bli det och ge ett löjligt högt pris.

Se till att ha ett maxbud som är högre än en jämn siffra. Är ditt maxtak 2,2 miljoner? Se då till att skramla ihop så att du kan lägga 2,21 miljoner. Nästan alla har sina maxtak på jämna siffror, så ibland kan det räcka med 10 000 kr extra för att vinna budgivningen.

Men som andra säger, taktiken spelar ju annars typ ingen roll alls. Folk vet vilket maxbud dom har, och om du höjer med 200 000 kr men ändå inte är över den andra budgivarens maxbud så spelar din idiothöjning så klart ingen roll.

Jag har provat höja med 200 000 kr (i Stockholm är utgångspris ingenting annat än ett skämt) men det spelade ingen roll, folk hängde på ändå. Budgivningen slutade typ 300 000 över utgångspriset den gången.

En annan lägenhet lade jag det uppskattade marknadsvärdet på bostaden (2,15 miljoner) men säljaren "ville ha budgivning". Den skulle inte ske förrän en vecka senare, och under tiden hann jag köpa en annan lägenhet. Slutpriset på lägenheten som jag budade 2,15 på? 2,10. Ni kan tro att mäklaren ringde och tjatade när hon märkte att slutpriset blev lägre än mitt bud innan visning.

Min nuvarande lägenhet köpte jag för strax över det dåvarande marknadspriset innan visning, men med vetskapen om att ett kommande balkongbygge skulle öka på värdet ytterligare. Den var värd kanske 1,85-1,9 men jag lade 1,95. I efterhand kanske en aning vågat kanske, men jag satt i en jävla sits boendemässigt så jag var tvungen att få tag i någonting snabbt.

Min erfarenhet är att du aldrig kommer göra något kap i t.ex. Stockholm, undantaget är kanske om du köper ett renoveringsobjekt. Alla belånar sig upp över öronen och vet vad lägenheterna är värda, så i Stockholm handlar det mer om att ifall du vill ha lägenheten så lägger du marknadsvärdet (inte ugångspriset). Annars kommer någon annan göra det, och säljarna vet mycket väl vad deras lägenheter är värda.

Finns ett annat trick. Gäller att göra lägenheten mindre attraktiv för andra .

Ett trick är att vid visningsdag hyra in nån polare som kan stå med en barnvagn och heltäckande burka utanför. Gärna två eller fler, få det att se ut som att de bor där i trappuppgången .

På så vis så slipper du penningstarka "svennar" som inte vill bli kulturberikade. Detta gäller såklart batikhäxor som annars är väldigt välkomnande till främmande influenser... förutom i sin egen trappuppgång

Lite irritation kan såklart göra det ytterligare mer dyrköpt. Människan är i regel en känslofull och slug varelse.


Min erfarenhet också. Jag har köpt två bostadsrätter i Stockholm och en i Visby innerstad och det är samtliga tre budgivningar jag har medverkat i. Höjningar på 100 000 har varit ett sätt att skynda på processen, visa att jag vet var marknadsvärdet ligger samt skrämma bort dem som skräms av den typen av höjningar. Dom finns. (!)


Hahaha...det där är, hur hemskt/whatever det än må vara, ett lysande tips.