Hur går man vidare ur en hopplös förälskelse?

Jag är inte inloggad på flashback ofta, och när jag väl skriver ett inlägg så är det ett sista försök till hjälp: Att bolla tankar, att komma till insikt, att acceptera en situation eller förändra den.

Som många andra har jag en tendens att falla för fel personer, men vissa personer hamnar i någon slags gråzon där det är svårt att avgöra om man har rätt magkänsla eller inte.

2015 skrev jag mitt senaste inlägg, och den här tråden kommer handla om samma kille, men vissa saker har förändrats.

Situation:

Jag och en kille har under flera år träffats till och från. Av olika orsaker har antingen jag eller han backat, men det slutar alltid med att han hör av sig. Båda har ändå tyckt om varandra mycket och visat omtanke. Jag var förvirrad och tog avstånd, men inser i efterhand att jag var kär. När jag drog mig undan skaffade han flickvän, och när de gjorde slut tog han upp kontakten. Vi hade sex och sedan backade han. Tråden 2015 handlade om min förvirring kring det här.

Det som har hänt efteråt är att han tagit upp kontakten igen. Jag hade bestämt mig att inte ta initiativ till att fråga om vi ska ses. Det tog ett halvår av daglig kontakt innan han frågade om vi faktiskt kunde ses, men det var efter krogen, och jag avstod (eftersom jag inte ville vara ett booty call). Dagen efter hade jag tänkt förklara det här för honom, men han slutade höra av sig.

Några månader senare skaffade han flickvän. Trots detta så skrev han till mig när han var ute på krogen. Jag konfronterade honom och han erkände att det inte var bra, men att han alltid vart svag för mig och tänkte inte till. I efterhand har jag fått reda på att han redan var tillsammans med den här tjejen förra gången han frågade om vi kunde ses.

Min spontana tanke är att han är ett svin! Men en annan del av mig undrar om han kanske ville ge det "ett sista försök" med mig, om han nu är "svag" för mig (jag vet inte ens vad det betyder, om det är känslomässigt eller sexuellt?). Men isåfall, varför inte visa det?

Jag bad iaf honom att inte kontakta mig mer, och det har han inte gjort på 10 månader. Men jag står inte ut att vara olyckligt kär längre!! Jag tänker på honom varje dag, varje timme om inte något annat distraherar. Jag har slösat bort 4 1/2 år på honom, och jag blir inte ens lite intresserad av någon annan kille. Mina känslor vill att han ska välja mig, men å andra sidan litar jag inte på en sån här person. Jag vill träffa någon som är rätt för mig, men så länge jag är fast mentalt och känslomässigt i den här personen så verkar det hopplöst.

Så jag undrar:

Vad är er analys av situationen?

Hur bör jag gå vidare?

Min analys av situationen är att du definitivt slösar din tid genom att tänka på honom, även om han en dag vill ha dig så borde du inte vilja ha honom. Blir ledsen av att läsa hur många år du har kastat bort och hur många fina killar du antagligen har missat under dessa år pga honom.
Hur du skall gå vidare är svårt att säja men jag tycker absolut att du skall gå vidare!

Nu talar jag bara med egen erfarenhet, men detta känns som han kan känna sig ensam de gånger han kontaktar dig. Kan vara så att han känner att han vill ha sex, o därför kontaktar dig då han vet att du har eller tycker om dig. Som att han vill utnyttja dig. Detta kan jag endast dra som slutsats efter att du sa att han skaffade flickvän efter han ringt o frågat om du vill träffas mm.

Men det kan också vara så att han innerst inne tycker om dig, å när han väl börjar tänka på dig/kommer o tänka på ett tillfälle med dig så kan det lätt bli att han då känner mycket för dig.

Det är för mig svårt o säga rätt upp och ned... MEN för mig känns det som han då o då kommer ihåg dig mm och då vill han ta upp kontakten då han, tråkigt att säga kanske vill utnyttja dig. Jättesvårt å säga, men det är vad jag får för känsla när du berättar. Då jag själv haft polare som betett sig såhär, samt haft en flickvän som gjort detta mot mig, typ kommit o gått. Detta hände då jag var "förälskad"...

Men som sagt, enligt min erfarenheter osv så låter det som han känner att du är "enkel"/"svag", då tar han chansen.

Hoppas allt löser sig!

Mvh

*Edit 1* Känns även som det är lite bortkastat, då han inte riktigt bestämt sig, det finns killar som kommer vara mer villiga så att säga, så man inte behöver "jaga" efter det.

Delar uppfattning.....du måste ju innerst inne veta själv vad du vill; dvs att denna killen inte är rätt för dig. Du är inte hans förstaval, tyvärr. Sorgligt men sant. Varför ens haka upp sig, ge den killen energi...han behandlar dig inte rätt.....jag tycker det är så sorgligt; så många tjejer som faller för "fel" killar.......varför? Killar som behandlar er illa/som skräp avgudar ni....men sen killar som behandlar er bra...de som ni "borde" gilla, nej de är inte intressanta.

Ungefär som följande; nu säger jag inte att detta gäller TS, men tjejer generellt blir mer intresserade av killar som är upptagna......men killar blir ju mer sällan intresserade av upptagna tjejer, nej vi faller för tjejer som är singlar.....puh, det är verkligen stora skillnader mellan män och kvinnor.

Tack för att du förstärker min egna uppfattning! Framförallt det här att om han en dag vill ha mig, då skulle hjärtat jubla men han förtjänar mig inte, och jag vill tänka med hjärnan, inte hjärtat. Känner verkligen att jag slösar min tid, men å andra sidan har inget som jag försökt hittills hjälpt mig att glömma.


Jag tror du kan ha rätt i mycket. Att han hör av sig för att fylla något tomrum, och om jag backar så hittar han någon annan att fylla tomrummet med. Det kan ju vara en kombination av känslor och sexlust, men oavsett så har han agerat han väldigt egoistiskt.


Jag har exakt, precis tänkt i de banorna. Har fantiserat om att en dag få säga "Nej tack, jag är inte någons tredjehandsval". Så mitt problem här egentligen är att min logik och mina känslor har en väldigt långdragen och svår kamp. Det här fenomenet är också mitt argument till att tjejer (men även killar) dras till personer som inte är schyssta. Man kan inte välja vem man attraheras av, bara vad man gör åt det. Å andra sidan så är dessa killar mjuka och snälla i början, sedan backar det och man saknar det man fick förr. Därför försöker man vinna tillbaka den sidan hos personen.

Du vet vad du borde/bör göra....gäller bara att verkligen göra det nu. Han är ett avslutat kapitel. Jag själv tror mycket på följande; man blir behandlad på det sätt man låter bli sig behandlad.

Lycka till, du kommer finna en bra mycket bättre kille.

Vad mer kan jag göra än att bryta kontakten? Dejta andra har inte funkat heller. Även om han är ett avslutat kapitel är det som ett drogberoende: jag använder all styrka för att hålla mig "ren" men är rädd för återfall.

Tack ändå för dina synpunkter!

Jag tror det bästa är att bara chilla på allt som har med känslor o göra. Ta å lev ditt liv, å försök att inte tänka på honom/förhållanden. Då detta är inte lika lätt å trappa ned på.
Så jag rekommenderar att kanske spendera mycket tid med kompisar/familj för att inte tänka på denna person.

Eller kan man ju hitta något som gör att man börjar avsky en person. Men det resulterar bara i dåliga tankar osv vilket aldrig är bra!

jo, helt klart, varför inte dejta andra? Ge dig ut i vimlet, gör nya bekantskaper, dejta.....det kommer ju göra det lättare att komma över honom. Du kommer träffa nytt folk, nya killar som ger dig enerig, insikter om att det finns "bättre" killar.

Varför inte dejta? Vad är alternativet....? Sitta och sukta efter en hopplös kille som inte är värd dig....? Som inte förtjänar dig.

Träna, jogga, promenera...whatever när eller om du hamnar i svackor där du saknar/längtar efter honom.

Köp en darttavla med dartpilar.....sätt upp ett foto på honom på darttavlan.....då vet du vad du ska göra när du "saknar" honom.

Det går inte.

Klart det går. Livet är jävligt långt, långt nog att vara förälskad i flera olika personer.

Det funkar inte för mig i alla fall och det är vad jag anser. Det går inte över. A L D R I G.