Tester av psykofarmaka håller inte vetenskaplig standard.

Jag har läst vad Robert Whitaker har avslöjat om hur psykofarmaka testas. Istället för en riktig placebogrupp som aldrig medicinerats med liknande mediciner förut används en grupp som plötsligt går över från en medicin som liknar testmedicinen till placebo. Alltså ett tvärstopp i behandlingen för kontrollgruppen. Det gör att abstinens-och avbrottseffekter försämrar kontrollgruppens hälsa och ger ett falskt sken av att medicinen har positiv effekt på de som får aktiv substans. I själva verket visar sådana tester mer "positiv" effekt ju mer beroendeframkallande skiten i pillren är.

Bortförklaringen att det vore "oetiskt" att ge placebo till psykiskt sjuka hade, om psykofarmakaförespråkarnas påstående att psykiska sjukdomar är som andra sjukdomar och psykofarmaka som annan medicin togs på allvar, lett till slutsatsen att alla medicinska tester skulle göras med tvärstoppgrupper istället för äkta placebogrupper. Varför görs då inte det? Är inte tvärstoppet i behandlingen som sådant oetiskt i sig, för övrigt?

Är inte något unikt för psykofarmaka att studier görs och publiceras lite godtyckligt.

Men "the proof is in the pudding" jag och många andra i detta forum skulle förmodligen vid det här laget vara bortgångna i suicid sedan åratal istället för att kunna vara på flashback och diskutera mediciner. Jag började med psykofarmaka mer eller mindre min 18 års dag och minns vilket totalt helvete livet var helt utan antidepressiva vill aldrig tillbaka dit tveksamma studier eller ej.

Ditt anekdotiska "bevis" stödjer inte alls generaliseringar. Det kan vara att du mår bra av placeboeffekten och har någon ovanlig genetisk resistens mot de biologiska skadeverkningarna av själva ämnet, till exempel. Många mår mentalt bättre av att tro att de kommer må bättre, och genetisk resistens mot vissa knark är ju inte konstigare än genetisk resistens mot arsenik som vissa folk från Peru har. Att rekommendera psykofarmaka generellt till folk som mår dåligt är dock bara hemskt skadligt.

En randomiserade kontroll studie behöver inte innefatta att kontrollgruppen inte har använt liknande medicin sedan tidigare. Det man fokuserar på är att ta en grupp som har så stor variation som möjligt, dela upp gruppen i en intervention och en kontrollgrupp. Ge medicin till interventiongruppen och sockerpiller till kontrollgruppen. Förstår inte hur det kan vara ett avslöjande från honom..

Om det i vissa fall beror på placebo är egentligen skitsamma för placebo är vetenskapligt bevisat att det fungerar, samma sak som att nocebo fungerar.

Det är inte bara det att "kontrollgruppen" har använt liknande medicin någon gång för länge sedan. Det är det att de gjorde det tills det plötsligt byttes mot placebo precis i början av studien. Då kommer plötsligt avbrott-effekten med på kontrollgruppsidan och försämrar dess hälsa, så att neutral eller till och med en viss försämring på sidan med aktiv substans ändå tolkas som "positiv effekt" i statistiken.

Anser du att renässansbluffmediciner med kvicksilver bör återinföras för att placeboeffekten kan ha positiv effekt också?

Självklart finns det placebo och i många fall nocebo med alla läkemedel.

Men evidensen för de psykofarmaka som används inom svensk sjukvård är robust både genom forskning och klinisk erfarenhet.

Om vi nu ska prata CNS läkemedel, skulle du försöka övertyga en epileptiker om att deras minskade frekvens av krampanfall bara är något som beror på placebo? :P Eller att personer med Parkinson genom enbart placebo helt plötsligt kan röra sig mer normalt och får mindre tremor lol

Hur ser din egen psykiska historia ut? Om man inte har varit i behov av psykofarmaka själv och tagit det är det svårt att kunna sia om hur exakt det förhåller sig för alla andra som tar det för att överleva...

"Evidensen" bygger på nonsensstudier som försämrar kontrollgruppens hälsa genom plötslig abstinens. Det enda studierna som påstås bevisa att substanserna har positiva effekter egentligen bevisar är att substanserna är beroendeframkallande.

Nu handlar ju inte avslöjandet angående undermålig testning om epilepsimedicin eller Parkinsonmedicin. Det handlar om exempelvis antidepressiva och antipsykotiska och så vidare. Tror även att ADHD-medicin ingick. Det finns tydliga skillnader i metodologi (äkta placebogrupp kontra abstinensförsämrad placebogrupp) mellan olika medicinska områden.

Jag har fått bokstavsdiagnoser, några typer har försökt dyvla på mig piller men jag har vägrat ta dem av rädsla för hjärnskador. Jag har släktingar som gått på piller men slutat och anser sig må bättre utan piller.

Medlem i scientologerna?

Tillvänjning av psykofarmaka är inget unikt när det kommer till läkemedel, många läkemedel ger tillvänjning. Men är skillnad på tillvänjning och regelrätt beroende, benzo, benzoanaloger, CS ger beroende och har beroendepotential. Med t.ex. SSRI finns inget sånt, om man överdoserar så är det inte fråga om några "sköna kickar" bara massa obehagliga eller farliga biverkningar (ja beroende på dosen)

Som sagt tidigare självklart så finns det x antal av dåliga och undermåliga studier när det gäller alla läkemedel, men är inte någon illuminati med en konspiration om att psykofarmaka har positiva effekter, med det sagt så behöver inte det betyda att alla behöver det vissa klarar sig ändå.

Läkemedel fungerar olika bra för olika människor, går inte att generalisera man kanske känner 10 personer som samtliga fått tveksam eller dålig effekt av psykofarmaka men det går inte att generalisera till att tiotals miljoner som blivit hjälpta.

Om du själv upplevt en melankoli har haft 2 st, man vaknar jättetidigt på morgonen typ kl 4 och sedan kan man ligga och inte somna om, kan ta 5 timmar innan mans ens har kraft att kunna resa sig upp, går inte att koncentrera sig öht på någonting inte ens ett enkelt samtal, går inte att läsa t.ex. en bok eller tidning för koncentrationen sviker efter 1-2 meningar och man minns inte 3 min senare vad man ens läste, och konstanta självmordstankar.
Ärligt talat efter att ha genomlevt det så är även läkemedel med kraftiga biverkningar att föredra mot att känna att man hela 24/7 lever mer eller mindre i helvetet.

Att psykiatrins anhängare påstår att alla som uttrycker kritik skulle vara "medlemmar i scientologerna" eller tro på "illuminati" visar att det är frågan om en halmgubbestrategi av typen immunisering mot kritik, ett klassiskt tecken på pseudovetenskap.

Jag är inte scientolog och tror inte på vare sig besökande utomjordingar på Jorden eller på själar. Vad scientologernas så kallade "undersökningar" beträffar anser jag dem vara lika mycket bullshit som den FMRI som psykiatrin tror på. I själva verket är det precis på grund av min materialistiska hjärnsyn jag är rädd för hjärnskador. Om jag hade trott att tänkandet satt i en själ som var oberoende av hjärnan, då hade jag gladeligen kört i mig psykofarmaka och skitit i om hjärnan kunde bli skadad!

Inte heller tror jag på illuminati eller annan avsiktlig konspiration. Jag tror att det är ett oavsiktligt men icke desto mindre katastrofalt metodologiskt fel som har slunkit igenom i testningen av psykofarmaka, och som på grund av forskarvärldens fragmentering i "professioner" inte har styrts upp med de rigorösa testmetoder som används för att testa annan medicin.

Tillvänjning eller "riktigt" beroende, det väsentliga är att det finns skadliga effekter av att sluta tvärt. Det är det som gör Robert Whitakers avslöjande relevant.

Återigen, den så kallade "evidensen" för positiva effekter bottnar i att kontrollgruppen har slutat tvärt och lider negativa effekter av det.

Det finns många möjliga förklaringar på din personliga erfarenhet. Förutom placebo är även ett slumpmässigt sammanträffande en möjlighet. Det finns även en möjlighet att hjärnskador av piller kan trubba av hjärnan så att vissa individer slutar att märka eländet i livet och av den anledningen verkar "må bättre".

... ärligt talat, man vet inte riktigt vilka långsiktiga effekter det kan ha på kroppen inkl. hjärnan. Men ärligt talat vad är mest skadligt biverkningar 10-30 år fram i tiden eller suicid inom ett år :P


Har ptsd och hela min barndom var en lång depression av varierande djup, självmordstankar för mig var mer eller mindre ett normaltillstånd i åratal så vet precis hur det är att inte ha någon medicin öht.

Att bli avtrubbad av psykofarmaka är tyvärr helt normalt, men ärligt talat avtrubbning är inte bara något av ondo. Avtrubbningen gör livet mycket enklare att leva (en viss grad dvs)

Att några avtrubbade typer som "mår bättre" av sin avtrubbning dyvlar på andra den och förstör fler hjärnor genom att exempelvis stödja ett samhälle som begår tvångsvård, eller helt enkelt lura folk att ta pillren, är mycket värre än att de avtrubbade typerna begår individuell suicid. Skona fler hjärnor som kan skapa en värld där det är så värt att leva att ingen tar avtrubbning för att vara av godo.

(FB) angående boken "dödlig psykiatri". (Minska psykofarmaka med 98%)

Goetzhe är inte