Logik kontra tolkning i språk (om underförstådda budskap)

Ok. Jag förstår nu att det är underförstått, men jag förstår inte riktigt syftet med att framhäva detta. Jag rättade väl precis till det jag skrivit så att det ska vara mer riktigt och inte fel? Det är bra att du påpekar fel, men jag ser inte syftet med att upprepa det. Vad vill du uppnå? Om vi citerar starke_adolf:

Självklart kan datorer avgöra logiska påståendens giltighet, givet att påståendena är logiska och avgörbara.

Edit: Kanske blir det ett syftningsfel, så jag unnar dig ett till avgörbara:

Självklart kan datorer avgöra avgörbara logiska påståendens giltighet, givet att påståendena är logiska och avgörbara.

Då är det ju bara en tautologi, om vi med "datorer" i detta sammanhang menar "en mekanisk procedur" eller liknande. Det är en vanlig, och efter Turings arbete, accepterad ekvivalens.


Vad du inte tycks känna till är att det är en verklig problemställning att avgöra vilka logiska teorier som är avgörbara i den meningen att en mekanisk procedur kan användas för att bestämma om en given formel i teorin är giltig eller inte. För satslogik så kan sanningstabeller användas, så satslogik är avgörbar. En massa andra logiska teorier har inte denna egenskap. Men det är inte självklart åt något håll och det har lagts ner enorm möda på att undersöka för olika teorier huruvida de är avgörbara eller inte.

Ja, förmodligen, men hellre för mycket än för lite. Helst precis tillräckligt.

Nej, detta kände jag inte till. Har det anknytning till P=NP -problemet?

Negationens indexikalitet är i svenska ingalunda självklar (framför allt inte i vanlig text; i tal kan vissa ord eller fraser indiceras medelst högtryck: jämför "jag äter inte kött" med "jag äter inte kött" eller "jag äter inte kött").

Även om vi skulle enas om att knyta negationen till en viss satsdel återstår distributionsfrågan då satsen som objekt innehåller en infinitivfras, eventuellt med ytterligare underordnade infinitiver (Jag vet att du tror att jag förstår att du misstänkte vem jag menade).

Chomsky är den kändaste person som har skrivit om ämnet: Transformational grammar

Här är en gratis online-bok i ämnet av två andra grammatiker: The syntax of natural language: An online introduction using the Trees program

Aha! Nu förstår jag vad du menar. Du har helt rätt. Jag borde ha hittat på ett exempel där det inte finns någon som helst tvetydighet om vad som åsyftas vid negationen. Ska fundera om jag kan hitta på något bättre exempel där samma sak som jag ville åstadkomma i trådstarten uppstår.

Tja, först skriver du något som är falskt, sen ändrar du det till en tautologi.
Vet inte hur du placerar in dina två formuleringar i skalan för mycket - för lite.

Första ordningens predikatlogik i sin generella form är inte avgörbar, till skillnad alltså från satslogiken.
En känd teori som är avgörbar är teorin för reella kroppar.

Avgörbarhetsfrågan för olika logiska teorier har anknytning till P=NP problemet. Se följande utmärkta översikt:

Validity Checking

Jag tror att jag missförstått dig. Syftar du på tautologi som i att det är en självklarhet eller att det är en återupprepning av samma sak, dvs. att jag gör samma fel igen?
Tack för länken, ska läsa.

Jag tror att bitarna sakta börjar falla på plats här. Syftar du på att mitt A(x) inte är avgörbart för att det är en form av första ordningens logik?

Driver du med mig? Eller är det så svårt att förstå?

Jag driver inte med dig. Jag förstår inte vad du menar. Men jag tänker att min to do-list är såhär:

(1) Läs på mer om logiska system, under länken du skickade och på andra ställen.
(2) Läs om hela tråden.
(3) Inse mina misstag och tankevurpor.
(4) Kom till insikten att jag är efterbliven.

Sedan återkommer jag.

Jag tror man behöver mycken liten kunskap om oavgörbarhet inom logiska system, för att kunna resonera om underförstådda budskap. Om ni förstår vad jag menar.